Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jung, Carl Gustav - Jung, Guido - Jungdeutscher Orden - Junge Deutschland, Das - Jungel - Jungermannia - Jungersen, Hector - Jungfennomaner - Jungfrau, Die - Jungfru - Jungfrualstring - Jungfrubur - Jungfrubär - Jungfrucirkel - Jungfrufjärden - Jungfrufödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNG
zelnen” (1909) visade han först hän på
familia-la komplexer och barndomskonflikter som
viktiga källor till nevroser. Hans psykoanalytiska
riktning, måhända bäst formulerad i ”Die
Psychologie der unbewussten Prozesse” (1917),
kännetecknas av ett hypostaserande av libido
(se d.o.) till något slags urkraft, som i det
omedvetna själslivet ombildas och
symboliseras. Slutl. har J. i ”Psychologische Typen”
(1921) med rik människokännedom skildrat en
mångfald av personlighetstyper. G.A.J.
Jung [jopg], G u i d o, italiensk finansman
och politiker (f. 1876), en av Italiens ledande
män sedan 1918 i internationella ekonomiska
spörsmål, delegerad vid fredskonferensen i
Paris 1919 och därefter vid de flesta
skadestånds-konferenserna. J., som bl.a. har omorganiserat
Italiens bankväsen, blev 1927 president i
Nationella exportinst., s.å. fascistisk deputerad,
1932 finansminister. Th
Jungdeutscher Orden [jo’i)dåitjar å’rdan]
(Jungdo), tysk politisk organisation, grundad
1920 av Artur Mahraun i syfte att inom den
republikanska författningens ram arbeta för ett
pånyttfödande av den tyska folkandan,
utvecklades i vänsterriktning och uppgick 1930 i
Deutsche Staatspartei (se d.o.). Arrh.
Junge Deutschland, Das [das joTja [-dåi’tf-lant],-] {+dåi’tf-
lant],+} ett av kritikern Wienbarg skapat namn
på den ss. reaktion mot den tyska
efterroman-tiken framträdande radikala strömningen i
tysk litteratur, representerad av förf. ss. Heine,
Börne, Gutzkow, Freiligrath och Herwegh. —
Litt.: L. Geiger, ”Das j. D. und die preussische
Zenzur” (1900); H. H. Houben, ”Jungdeutscher
Sturm und Drang” (1911). A.Bd.
Jungel, se Djungel.
Jungerma’nnia, artrikt levermossläkte av
ordn. Jung er mannia’les, innefattande små el.
medelstora, stundom storvuxna mossor med
krypande el. uppstigande, gaffelgrenad stam,
2—5-flikiga blad och arkegoniesamlingar,
omgivna av ett trint, upptill veckat svepe. Se L
e-ver m o s s o r. O.Gz.
Jungersen [jo’rj-], H e c t o r Fredrik Estrup,
dansk zoolog (1854—1917), fil. d:r 1889, docent
vid Köpenhamns univ. 1883—85, vid
Polytek-nisk Læreanstalt 1886—91, prof, i zoologi vid
univ. 1899, har i sina skrifter behandlat
talrika evertebrat- och vertebratgrupper från
skilda synpunkter. J:s viktigaste arbeten gälla
fiskarnas anatomi och sjöpennornas utveckling,
byggnad och systematik. O.C-n
Jungfennoma’ner, anhängare av en politisk
rörelse i Finland, som i början av 1860-talet
med spets mot J. V. Snellman (se denne)
framställde krav på en mera praktiskt och energiskt
inriktad politik, i sht i språkfrågan. Ledare
blev Y. Yrjö-Koskinen (se denne). Genom en
intensiv propaganda förbereddes den
framgångsrika kampen för finska språkets officiella
bruk och likställighet med svenskan. I
förhållandet till Ryssland beträdde j.
sammanjämkningens och undfallenhetens väg, miste på
gr. av den skärpta ryska politiken under
Niko-laj II sitt inflytande och uppgingo i det
gammalfinska partiet. Jfr Gammalfinnar. Th.
Jungfrau, Die [di jo’r)fråu], bergstopp i
Bernalperna, Schweiz, 18 km. ö.s.ö. om
Inter-laken, 4,167 m.ö.h. J. är en av Alpernas
vackraste toppar, uppbyggd företrädesvis av gnejs.
Från n. ser J. vackrast och mest storslaget ut
och framträder som en istäckt pyramid med
två framför liggande toppar, Silberhorn (3,705
m.ö.h.) och Schneehorn (3,415 m.ö.h.). J.
bestegs första gången 1811. En elektrisk
bergbana på 9,3 km. leder från stationen Scheidegg
(2,064 m.) till Jungfraujoch (3,457 m.). —
Bild se pl. vid art. Alperna. O.P.
Jungfru. 1) J. (från mlty. juncvrouwe, av
jung, ung, och vrouwe, fru, kvinna) brukades
ännu under 1600-talet och början av 1700-talet
som titel för adliga ogifta kvinnor. Jfr
Stiftsjungfru och Fröken. E.H.
2) Metrol. J. el. j u m f r u, äldre rymdmått
(den officiella benämningen var ort) =1/4
qvar-ter = 1/i8 stop = 1/32 kanna=3,i25 kubiktum =
0,08178 1. N.L.R.
3) Sjöv., rund skiva av starkt träslag,
försedd med urskölpning (kip) i periferien och 3
el. flera tvärs genom skivan gående hål med
avrundade kanter. J. användes för alt fästa
vant, barduner o.d. till reling el. däck, varvid
taljerep dragas genom hålen enl. samma
princip som vid block. H.S-k.
4) Tekn., handstöt, se Handdocka.
Jungfrualstring, biol., se Partenogenes.
Jungfrubur (till fsv. bur, mindre hus, bod,
rum, bur; jfr F a t b u r), i äldre tider: det
mindre hus, där de ogifta kvinnorna bodde.
Jungfrubär, växtart, se R u b u s.
Jungfrucirkel, se Passare.
Jungfrufjärden, fjärd av Östersjön i
Stockholms skärgård, ö. om. Dalarö, övergår i n. i
Nämndöfjärden.
Jungfrufödsel. 1) Biol., se Partenogenes.
2) Mgt., teol. Föreställningen om att en
kvinna blir havande utan sexuell förbindelse med
en man är ett mycket vanligt motiv i olika
religioners legend- och mytkretsar: grekiska
folkhjältar (Herakles o.a.), romerska kejsare (t.ex.
Augustus) m.fl. sägas vara födda av gudar och
jordiska kvinnor, jfr Guds son. N.T:s
j.-motiv (Matt. 1:18 ff.) torde vara påverkat av
hellenistiskt-egyptiska föreställningar. Jes. 7:14,
som i äldre övers, lydde: ”en jungfru är havan-
— 723 —
— 724 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
