Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönsson, Anders - Jönsson, Gabriel - Jönsson, Erik - Jönåker - Jönåkres, Rönö och Hölebo härads tingslag - Jöran Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖRAN PERSSON
han med sin smålustiga barnfontän ”Duschen”
samt med Lingbysten, båda uppsatta i Malmö.
En mera förenklad, tung stil utvecklas i
senare arbeten, vackrast i den kraftiga
stenskulpturen ”L’Humanité” (1917). Inom
porträttet och djurskulpturen är J. särsk.
framstående. Han tillhör gruppen ”De tolv”. H.G-e.
Jönsson, Gabriel, förf. (f. 18/t 1892), har
utg. diktsaml. ”Flaskpost” (1920) och
”Årsringar” (1927), präglade av stark hemkänsla,
säker formgivning och fint rytmsinne. B.Lz.
Jönsson, Erik, målare (f. % 1893). Efter
studier på målarskolor i Stockholm och Kö-
Erik Jönsson: Bondbröllop.
penhamn kom J. till Paris 1919, där han sedan
vistades i flera repriser, studerande bl.a. för
Lhöte. Hans först något gråa, kubistiskt
influerade stadsmotiv avlöstes — sedan han
ingått i Skånegruppen ”De tolv” — av lätt
nai-vistiska, detalj- och färgrika bilder, stundom
utförda i gouache. J:s ”Skånska fantasier”,
en rad fria kompositioner, visa hans
illustrativa egenart. Senare arbeten röja utveckling
dels mot målerisk romantik, dels mot
minia-tyrskarp nyrealism. H.G-e.
Jönåker, sydligaste hd i Södermanlands län,
v om Nyköping, omfattar socknarna Tuna,
Lunda, Kila, Björkvik, Halla, Nykyrka,
Stig-tomta, Bärbo, Bergshammar, Tunaberg och S:t
Nikolai med Oxelösunds municipalsamhälle;
946,98 kvkm., därav 857,20 land; 19,399 inv.
(1932; 23 inv. pr kvkm.); 236,09 kvkm. åker
(1927; 27,5% av landarealen), 456,85 kvkm.
skogsmark. S. delen upptages till stor del av
Kolmårdens skogstrakter. Genom häradets mitt
går Tunaåns välodlade dal; n. därom är
terrängen mera bruten, och små lerslätter
omväxla med skogbevuxna moränhöjder, som
förläna trakten ett typiskt sörmländskt behag.
Största sjön är Yngaren, som avrinner genom
Nyköpingsån. Berggrunden består
övervägan
de av gnejs, urgranit och leptit med smärre
malmförekomster. 1920 levde 57,5 % av
befolkningen av jordbruk med binäringar (4,3 %
av skogsbruk), 15,9% av industri och hantverk
(6,9 % av malmbrytning, metall- och
maskinindustri). J. tillhör Nyköpings fögderi och
domsaga samt Nyköpings v. kontrakt,
Strängnäs stift. M.P.
Jönåkers, Rönö och Hölebo härads tingslag,
Södermanlands län, omfattar Jönåkers, Rönö
och Hölebo härader samt ingår i Nyköpings
domsaga; 36,204 inv. (1932). J.C.
Jöran Persson, Erik XIV:s sekreterare, lb68
adlad Tegel (d. 1568). J. var född i Sala,
där-hans fader var präst; hans latiniserade
namnform Georgius Petri brukar åtföljas av
tillägget Salemontanus (från
Silverberget). Han studerade vid univ. i Wittenberg
1550—52 och medförde därifrån
rekommendation av sin lärare Melanchthon. Efter sin
hemkomst användes han av Gustav Vasa till flera
olika uppdrag, föll emellertid i onåd och
vistades sedan hos hertig Erik i Kalmar. Efter
Eriks tronbestigning blev J. P. hans trogne
rådgivare i inrikes ärenden, spec. då det gällde
bevaka konungens intressen mot hertigar och
adel. Juridiskt skolad, hade han givna
kvalifikationer därvidlag. Det spioneriväsen, som
igångsattes för uppspårande av konungens
fiender, hade sin ledare i J.P., såväl då det
gällde hertig Johan som senare högadeln. Han
höll på kungens vägnar anklagelsetal till
Johan 1563; på bevisandet av en adlig
sammansvärjning, grupperad kring Sturarna,
nedlade han ett hänsynslöst arbete, varvid han
varken drog sig för svek el. våld. I den av
Erik inrättade nya domstolen, konungens höga
nämnd, fungerade J. P. som övervakare av
konungens intressen med titel prokurator;
härvid visade han en ofta småaktig stränghet,
som torde ha varit helt i Eriks smak. För sina
tjänster skördade han rik lön: vid sidan av
sitt prokuratorsämbete var han häradshövding
i Trögd samt innehade stora län; han hade en
årlig inkomst av nära 5,500 mark och samlade,
även genom att låta folk betala hans tjänster,
en betydande rikedom. Efter Sturemorden
uppgav Erik J. P. och tillät, att han
rannsakades och dömdes till döden; så fort konungen
återvunnit sin själsliga hälsa, togs emellertid
J. P. åter till nåder och återfick sitt
inflytande. Han hade nu för adeln blivit symbolen
för de tendenser i Eriks regering, vilka hotade
dess maktställning, liksom han sedan Johans
fångenskap var synnerligen förhatlig för
honom. Då de upproriska 1568 tågade till
Stockholm, måste J. P. utlämnas, varefter man med
tortyr sökte avpressa honom bekännelser, vil-
— 901 —
— 902 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
