Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kagera - Kagg, ätt - Kagg, 1. Lars - Kaggefjärden - Kaggeholm - Kaggstål - Kaghan - Kagoshima - Kaguar - Kahal - Kahl, Achatius - Kahl, Wilhelm - Kahlenberg - Kahlmeter, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAHLMETER
Victoriasjön; den är segelbar i sitt nedersta
lopp. Längd 850 km. Som största tillflöde
till Victoriasjön kan K. betraktas som Nilens
huvudkälla. Upptäckt av Speke 1862, kallades
den av Stanley 1876 Alexandra-Nilen. M.P.
Kagg, gammal frälseätt, stammande från
väpnaren i Uppland Mattias Kagge, nämnd
1375—1425. Jämte 4 bröder introducerades
nedannämnde K.l) på Riddarhuset 1625, blev
1651 friherre och 1653 greve men slöt själv sin
ätt. Brodern Nils K. (1598—1653) blev 1651
guvernör i Halland och s.å. friherre; hans ätt
utslocknade 1772. Deras brorsons son,
karolinen Leonard K. (1682—1760), fången vid
Perevolotjna 1709, hemkommen från Sibirien
1722, har efterlänmat en intressant dagbok
(utg. av A. Lewenhaupt 1912). Den adliga
ätten utslocknade 1790. C.
1) L a r s K., greve, krigare (1593 el. 1595—
1661), 1611 page hos Gustav Adolf, 1616—19 i
Lars Kagg. Målning av okänd konstnär. 1623.
tjänst vid Morits’ av Oranien livgarde, vid
hemkomsten 1620 fänrik och hovjunkare, 1622
överstelöjtnant, 1628 överste, 1632 guvernör i
Magdeburg, 1635 generalmajor, 1637 krigsråd,
1641 riksråd, 1643 generallöjtnant, 1648
fältmarskalk, 1660 riksmarsk. K. följde redan
1611 Gustav Adolf i fält, deltog med
utmärkelse i fälttågen i Livland 1621—22 och 1625—
26, i Preussen 1626—27 och sändes 1628 med
sitt reg. till Stralsunds undsättning. Under
trettioåriga kriget utmärkte sig K. särsk. i
slaget vid Oldendorf 1633 och genom sitt
glänsande försvar av Regensburg 1634. Därefter
återvände han till Sverige, inlade här stora
förtjänster om det inhemska krigsväsendets
organisation och var en följd av år det
nyinrättade Krigskollegiets mest drivande medl.
Vid angreppet mot Skåne 1644 var K. i början
Horns närmaste man och opererade sedan mot
Bohuslän. Under Karl X Gustavs krig förde K.
befälet vid norska gränsen. P.S.
Kaggefjärden, se Mörköfjärden.
Kaggeholm, gods i Ekerö s:n, Stockholms län;
areal 340 har; taxeringsvärde c:a 300,000 kr.
Slottet är i 2 vån. med mittorn, från 1700-talet.
K. är känt från 1300-talet, då det under
namnet Vettersjö ägdes av bl.a. Bo Jonsson Grip.
1782—1822 var det fideikommiss inom ätten
Silfversvan. Nuv. ägare är bankdirektör M.
Aronowitsch. Th.P.
Kaggstål, se Bunkstål.
Kaghan, turkisk ämbetstitel, se C h a k a n.
Kagoshima, hamnstad på s. Kyushu, Japan,
vid Kagoshimaviken; 137,236 inv. (1930).
Berömd porslinstillverkning. J.C.
Kagua’r, se Myrslokar.
Kaha’l (hebr. kähäl el. kehilla), beteckning
för judisk församling.
Kahl, Achatius Johan, teolog (1794—
1888), fil. mag. i Lund 1814, adjunkt i
österländska språk 1821, l:e stadskomminister i
Lund samt kyrkoherde i St. Råby och Bjällerup
1827, prost 1830, teol. d:r 1844. Sina minnen
från Tegnérstidens Lund har K. skildrat i bl.a.
det klassiska arbetet ”Tegnér och hans samtida i
Lund” (1851, 2 uppl. 1868). Han var ivrig
swe-denborgare och utgav bl.a. ”Nya kyrkan och
dess inflytande på theologiens studium i
Sverige” (4 h., 1847—64). C.
Kahl [käl], Wilhelm, tysk rättslärd (1849
—1932), 1879 prof, i Rostock, 1883 i Erlangen,
1888 i Bonn, 1895—1922 i Berlin, tillika
föredragande i ecklesiastikdep. där, 1919 medl. av
nationalförsamlingen, från 1920 av tyska
riksdagen och inflytelserik politiker (Deutsche
Volkspartei). Till en början verksam inom
evang. kyrkorätten, vände sig K. fråij o. 1900
till straffrätten, där han, själv anhängare av
den äldre, ”klassiska” riktningen, tog initiativ
till samarbete mellan män av olika
grundåskådning för åstadkommande av ny strafflag, vilken
dock ännu ej sett dagen. Han medarbetade i
”Vergleichende Darstellung des... Strafrechts”
och i ”Gegenentwurf” (1911). Fristående
arbeten av K. äro bl.a. ”Lehrsystem des
Kirchen-rechts” (1894), ”Kirchenrecht” (1906), ”Der
Arzt im Recht” (1909). Från 1918 var K.
med-utg. av ”Deutsche Juristenzeitung”. E.K.
Kahlenberg [käTanbärk], nordostligaste
delen av Wienerwald, Österrike, omedelbart n.
om Wien, 483 m.ö.h. M.P.
Kahlmeter, Thore Gunnar, läkare (f. 10/s
1885), med. d:r vid Karolinska inst. 1918
(”Bidrag till kännedomen om spondylitis
defor-mans”), överläkare vid Sabbatsbergs sjukhus
1919—24, vid Äsö sjukhus sedan 1925, docent
— 933 —
— 934 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>