Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamerun - Kamerunberget - Kamerunfår - Kameruns pik, Kamerunberget - Kames - Kamfer, japankamfer - Kamfer-droppar, -liniment, -olja, -sprit - Kamfjäll - Kamflänsrör - Kamgamar - Kamgarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMGARN
inv. Exportens värde uppgick 1930 för brittiska
K., huvudsaki. palmkärnor och -olja, kakao
och gummi, till 5,106,414 guld-kr. — Litt.:
”Cameroon handbook” (1920); H. Paulin,
”Ca-meroun-Togo” (1923); E. Rouard de Card, ”Les
mandats fran^ais sur le Togoland et le
Ca-meroun” (1924). J.F.
Historia. K. var tysk intressesfär redan
sedan 1868, då en tysk firma där anlagt ett
faktori. 1884 blev K. tysk koloni, som vidgades,
så att den 1901 nådde Tsadsjön; 1911 ökades
den ytterligare genom fördrag med Frankrike.
Under världskriget försvarade sig den svaga
garnisonen mot en mångdubbel övermakt till
början av 1916, då K. erövrades av
fransmännen och engelsmännen. P.Dhl.
Kameru’nberget, se Kameruns pik.
Kameru’nfår, se Fårraser.
Kameru’ns pik, Kamerunberget,
vulkan vid Guineabukten på kusten av
Kamerun. K. är ett av Afrikas högsta berg, 4,070
m.ö.h. Toppkratern har icke haft utbrott i
historisk tid, men 1909 och 1922 ägde sådana
rum från långt ned belägna sidokratrar.
Klimatet är ytterst fuktigt med ända till 10,469
mm. årlig regnmängd. I låglandet härskar
tropisk regnskog, men redan på 1,000 m. vidtager
mycket fuktig bergskog med epifytiska
ormbunkar, med Mara’ttia-arier och oerhört
yppiga epifyter och lianer. På större höjd täckas
träden av mossor och lavar. Skogsgränsen
ligger på 1,700—2,300 m.; ovanför utbreder sig
bergssavann med intill 10 m. höga träd av
eri-cacéer. I toppregionen råder stenöken. J.F.
Kames, se Glacifluviala
bildningar, sp. 387.
Kamfer (arab, käfür), japankamfer,
Ca’mphora, CloH16O, är ketonen av aromatiska
kolvätet kamfan. K. utgör vita, kristalliniska,
sega massor av egenartad lukt och skarp,
brännande smak. K. erhölls förut uteslutande ur
det ostasiatiska kamferträdet, Cinnamo’mum
ca’mphora, spec. ur veden. Numera
framställas 2/s av världsproduktionen syntetiskt. Större
delen förbrukas i celluloid-, ej minst i
filmindustrien, blott en ringa del inom medicinen.
K. brukades redan i äldsta tider ss. läkemedel
på gr. av sina upplivande och svettdrivande
verkningar samt som könsdriften nedsättande
medel. I modern medicin har k. haft sin
viktigaste användning som stimulans för hjärtat,
resp, centralnervsystemet vid febersjukdomar,
narkotiska förgiftningar och akuta
kollapstill-stånd. En svår nackdel är k:s svårlöslighet i
vatten. K. ges i insprutning i form av
kamfe r o I j a el. invärtes i emulsion, pulver el.
piller. Som stimulans i husmedicinen
användes k. löst i alkohol och eter: kamfer- el.
Kamferträdskog, Cinnamomum camphora, på
Formosa.
nervdroppar, Bangs droppar (20
droppar på en sockerbit). I stora doser kan k.
framkalla en ej ofarlig förgiftning med delirier
och kramper. — På senare åren användas i
st.f. kamfer alltmera de vattenlösliga
k.-ersätt-ningsmedlen kardiazol, hexeton och coramin.
— K. har en kraftig antiseptisk verkan och
har därför, om än med tvivelaktig effekt, i
stora doser använts vid olika
infektionssjukdomar. — På hud och slemhinnor har k. en
starkt lokalretande verkan. Det användes i
stor utsträckning ss. hudretande medel i
lini-ment och salvor el. ss. ka m f e r s p r i t. —
Om b a r o s- el. b o r n e o-k., se B o
r-n e o 1. J.G.A.
Kamfer-droppar, -liniment, -olja, -sprit, se
Kamfer.
Kamfjäll, en form av fiskfjäll (se d.o.).
Kamflänsrör, vanl. i 1 el. 2 m. längder
gjutna järnrör med tätt sittande flänsar. K.
användas ofta i fabrikslokaler o.d. ss.
radiatorer för ångvärmeledning. Flänsarna giva
rören den erforderliga värmeytan. v.S
Kamgamar, se. Gamar, sp. 1,143.
Kamgarn, garn av kamull, d.v.s. den bästa,
långfibrigaste ullen, som befriats från all
kort-fibrig och mindervärdig ull. K. är det bästa
— 1053 —
— 1054 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
