Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanot - Kanotkryssare - Kansallis-osake-pankki - Kansas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANSAS
vid paddling i motvind kunna vridas i rät
vinkel mot varandra (fig. 1). Segel-k. ha vanl. 2
master med det större seglet på den förliga
masten. För tävling avsedda k. indelas i följ,
klasser: I p a d d e 1-k. (fig. 2), II
segelbara padde 1-k. (hit räknas även s.k.
kanadensiska k., som äro odäckade och försedda
med högt uppdragna ändar), III och IV se-
uppfyllda. Man skiljer härvid på r i b b-k. och
k. med hel bordläggning. Ä de
förra utgöres bordläggningen av segelduk,
spänd över glest placerade, långskeppslöpande
ribbor; å de senare bygges bordläggningen av
tunt trä på kravell, praktiskt taget tät,
varefter det hela överklädes med duk och målas.
— Kanotidrotten är frisk och härdande och har
Fig. 2. Ritningar till enmans paddelkanot.
g e 1-k. (fig. 3) och V kanotkryssare.
De 4 första klassernas k. få ej ha större längd
än 5,20 m. I klass I, enmans-k., skall största
bredden vara minst 0,5i m. och i klass IV
minst 1,30 m. samt segelarean högst 10 kvm.,
fördelad på två segel, av vilka det större ej får
överstiga 7 kvm. Segel-k. äro försedda med
centerbord (se d.o.). Kanotkryssare, som bilda
en övergång till segelbåtar, hava en största
längd av 6,oo m., en största bredd mellan
gränsvärdena 1,20—1,30 m. och en segelarea av högst
13 kvm. De flesta av ovannämnda klasser äro
uppdelade i underavd. med olika
särbestämmelser, och för att k. skall kunna klassas enl.
Sv. kanotförbundets regler måste även
förbundets byggnads- och utrymmesbestämmelser vara
Fig. 3. Segelritning till segelkanot,
tillhörande klass III B.
förmåga att ofta för hela livet hänföra sina
utövare. Sverige är även med sina många insjöar,
floder, åar och skärgårdar ett paradis för
kanotister. T.Hrn.
Den enkla urholkade trädstammen, använd
som farkost, har bland naturfolken
mycket stor utbredning. Vanl. sker tillverkningen
med hjälp av eld. Bland negrerna är denna
farkost praktiskt taget allenarådande. Även på
Söderhavsöarna, i Asien och i Amerika är den
vanlig. I Amerika användes emellertid också
bark-k., i Canada sydda och av mycket
elegant typ, inom Amasonflodens område
ärt-skidliknande, tillverkade av ett barkstycke,
längst i s. sydda, men högst primitiva. Hos
vissa indianer försågs den urholkade
trädstams-k. med brädkant upptill (piragua el. pirog).
Eskimåerna använda som farkost kajak (se
d.o.) och umiak (se d.o.). På Söderhavsöarna
har den urholkade trädstammen utvecklats på
särsk. sätt, i det man för stabilitetens skull
medelst tvärstänger förenat två farkoster till
en dubbelbåt el., genom att ersätta en av dessa
båtar med holkar, åstadkommit s.k. utliggare.
Australiens infödingar kunde blott tillverka
föga sjövärdiga, sydda bark-k. Jfr Båt och
Flotte. G.B-r.
Kanotkryssare, se Kanot.
Ka’nsallis-o’sake-pa’nkki, Finlands största
affärsbank, grundad 1889, har genom sin
kre-ditgivning sökt stöda de finsknationella
strävandena på det ekonomiska området.
Aktiekapitalet är 200 mill. fmk. E.Ed.
Kansas [kä’nzas], förkortat Kan., stat i
Förenta staterna (se kartan vid d.o.), en av de
n.v. Centralstaterna, belägen ung. mitt i
unio
— 1109 —
— 1110 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
