Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlshamn - Karlshamns allehanda - Karlshamns kastell - Karlshamns-tidningen - Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSHAMNS ALLEHANDA
der 1600-talet till nederlagsplats för v.
Blekinge och stora delar av s. Småland. Under
1700-talet, särsk. sedan Frans Cervin blivit
stadens borgmästare 1740, utvecklades K:s handel,
sjöfart och industri betydligt. På 1760-talet
funnos i K. skeppsvarv, tobaksfabriker,
ylle-och strumpfabrik, färgeri, stärkelsefabrik,
rep-slagerier, såpsjuderier, pappers- och tegelbruk,
garveri, flera kvarnar m.m. Under
kontinentalsystemets tid, särsk. 1808—12, hade K. en stor
transitohandel med engelska varor till
Tyskland. Under 1840—70-talen, då stora mängder
tjära, trä och spannmål fördes ned till K. från
skogsbygden, ända uppifrån Växjötrakten,
hade de gamla handelshusen sin glansperiod.
Genom järnvägarnas tillkomst fick handeln i viss
mån en annan karaktär; förut hade det
funnits några få rika köpmän, nu blev handeln
mera jämnt fördelad. 1874 fick K.
järnvägsförbindelse med Vislanda vid S. stambanan,
1886 med Kristianstad, 1889 med Karlskrona.
Folkmängden har ökats jämnt sedan 1800-talets
början; den uppgick 1800 till 3,170, 1850 till
5,071, 1880 till 6,402, 1910 till 7,209.
K. har den för 1600-talsstäderna vanliga
regelbundna stadsplanen. Längsgatorna löpa
parallellt med Mieån, tvärgatorna vinkelrätt
däremot. I K. har 1700-talets träarkitektur
bevarats bättre än i andra sydsvenska städer. Vid
Stortorgets v. sida ligger det äldsta bevarade
rådhuset (”Asschierska huset”), stadens andra
rådhus, ett vackert korsvirkeshus, uppfört 1682,
restaurerat 1913, vid s. sidan det nuv.
rådhuset, uppfört 1899—1900, vid n. sidan kyrkan,
Karl Gustavs kyrka, grundlagd 1681 men
invigd först 1702. Den är uppförd efter ritningar
av Erik Dahlbergh av sten och i korsform; valv
och torn äro av trä. Kyrkklockorna äro
upphängda i den strax intill kyrkan, men i ett
annat kvarter belägna 8-kantiga klockstapeln av
sten, uppförd 1791—92 på samma plats som
den 1790 nedbrunna. Huvudgata är
Drottninggatan, infartsvägen från n. och v. Vid den
ligga flera gamla intressanta hus, bl.a. det
Bergska el. Smithska huset från 1764 och
Skott-bergska huset, en ovanligt väl bevarad,
tidstypisk träbyggnad från 1780-talet. Utmed
Mieån finnas åtskilliga gamla magasin, sjöbodar
och bryggor, s. om Bodekullsvägen några små,
låga trähus, de sista resterna av Bodekull. K.
har 2 stora och vackra parker, Väggaparken i
s.ö. utmed Karlshamnsfjärden och
Bellevuepar-ken i n.v. — 1930 hade K. 29 industriella
anläggningar med sammanlagt 529 arbetare. Bland
industrierna märkas olje- och
kraftfoderfabri-ken (Sveriges största, äges sedan 1932 av
Kooperativa förbundet), Strömma trikåfabrik (n.
om K. i Asarums s:n Strömma bomullsspinneri),
sockerbruk (urspr. anlagt som spritfabrik på
1880-talet av L. O. Smith), punschfabrik,
bryggerier, mekaniska verkstäder, stenhuggeri,
boktryckerier m.m. Hamnen har en kajlängd
av 1,800 m. vid 2—10 m. vattendjup. Antalet
ankomna och avgångna fartyg uppgick 1930
till 2,554 om 598,705 nettoton, därav 497 om
155,197 nettoton i utrikes fart. S.å. voro 14
fartyg om 3,335 nettoton, därav 9 om 3,029
nettoton ångfartyg, hemmahörande i K. K. är
lotsplats. I K. finnes statlig samrealskola med
kommunalt gymnasium (2 ringar), vars
föregångare, trivialskolan, grundades redan 1680,
elementarlärov. för flickor och teknisk
yrkesskola; länslasarett, epidemisjukhus samt
Blekinge och Gotlands läns uppfostringsanstalt
för sinnesslöa barn. Tidn.; ”K:s allehanda’
(mod.) och ”K:s-tidningen” (borgerlig); båda
utkomma 6 gånger i veckan. —
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet
213,300 kr., å annan fastighet 32,565,500 kr.;
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst:
sv. a.-b. m.fl. 410,470 kr., andra skattskyldiga
8,101,610 kr. (1931). — K. bildar ett pastorat
i Listers och Bräkne kontrakt, Lunds stift. —
Litt.: H. Rosengren m.fl., ”K:s historia 1664—
1914” (2 bd, 1920—28). J.C.
Karlshamns allehanda, moderat tidn., som
utgives i Karlshamn, grundad jan. 1848 av
konstförvanten E. G. Johansson (d. 1884),
daglig sedan 1914. Bland medarbetarna märkes
Henrik Wranér (sign. Henrik) 1879—92. Red.
är sedan 1922 Ernst Sonesson (f. 1898). H.E.
Karlshamns kastell, å Frisholmen utanför
Karlshamn under 1750-talet anlagt verk i
te-naljform med blockhus. 1675 påbörjades
befästningar å Frisholmen, Karlshamns
skans. Den ännu ej färdiga skansen uppgavs
1676 till danskarna men återtogs 1677, varefter
befästningsarbetena fortsattes. Under 1710 var
skansen en kort tid i dansk besittning.
Förslag till nuv. anläggning uppgjordes 1753 av
Cronstedt.. Anläggningen fick namnet K. men
har tidvis även kallats Karlsten. 1865
upphörde K. som fästning. Frisholmen med K.
inköptes 1901 av Karlshamns stad. A.W.G.
Karlshamns-tidningen, daglig morgontidn.
(borgerlig), utg. i Karlshamn, fortsätter
”Carls-hamn”, uppsatt 1864. Tidn. var 1914—okt. 1928
avläggare till ”Blekinge läns tidn.”, varefter
den erhöll sitt nuv. namn. Red. är sedan 1930
Olof Halvar Wermelin (f. 1898). H.E.
Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg äges
av Karlshamn—Vislanda järnvägs-a.-b.; längd
129 km.; spårvidd 1,067 m.; öppnad 1874.
Korsar statsbanan Stockholm—Malmö i Vislanda
och fortsättes från Bolmen till Halmstad av
Halmstad—Bolmens järnväg. Fr.E.
— 11 — — 12 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
