Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlshälls granitindustri, a.-b. - Karlskoga - Karlskoga bergslag - Karlskoga härad, Karlskoga bergslag - Karlskrivning - Karlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSKRONA
Karlshälls granitindustri, a.-b., grundades
1908, tillverkar gatsten, kantsten, byggnadssten
och råblock vid ett flertal stenhuggerier i
Blekinge och Hallands län. Omslutning 31/i2 1930
2,655,000 kr., varav aktiekapital 1,800,000 kr.
Tillverkningsvärde c:a 3 mill. kr. pr år.
Arbetarantal o. 1,200. J.L-n.
Karlskoga. 1) S:n i Karlskoga hd, Örebro
län, ö. om Kristinehamn; c:a 477 kvkm., därav
430,49 land; 15,533 inv. (1932); 65,24 kvkm.
åker (1927; 15,2% av landarealen), 2 7 7,42 kvkm.
skogsmark. K. är säte för storindustri på
järn-tillverkningens område: Bofors järnbruk och
kanongjuteri, Karlsdals järnbruk, Kortfors,
järnvägsknut och industriort, Björkborns
krutbruk (ägare A.-b. Bofors Nobelkrut). — Koret
vid den rymliga träkyrkan är det urspr.
bruks-kapellet från 1600-talets början med rester av
väggmålningar. — Egendomar: Valåsen,
Gäller-åsen, Granbergsdal. — Pastorat i Visnums
kontrakt, Karlstads stift. M.P.
2) Municipalsamhälle i K. s:n, vid n. ändan
av Möckeln; 1,29 kvkm.; 2,656 inv. (1932). K.
är ett stadsliknande samhälle vid Nora
bergslags järnväg, med livlig handel och flera
industriella anläggningar, ss. elektrisk kraftstation,
gjuteri och mekanisk verkstad, kvarnar,
snickeri- och torvströfabriker. Samrealskola och
enskilt praktiskt läroverk. Mindre sjukhus. K.
har ångbåtsförbindelse på Möckeln med
Deger-fors, Valåsen o.a. Taxeringsvärde å
fastighets-skattepliklig fastighet 5,608,400 kr., till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 3,467,110
kr. (1931). M.P.
Karlskoga bergslag, se Karlskoga
härad.
Karlskoga härad, Karlskoga
bergslag, i Örebro län, s.ö. delen av Värmland,
omfattar socknarna Degerfors med Jannelunds
municipalsamhälle, Karlskoga med Karlskoga
municipalsamhälle samt Bjurtjärn; 744,25
kvkm., därav 649,79 land; 22,370 inv. (1932;
34 inv. pr kvkm.); 106,is kvkm. åker (1927; 6,3
°/o av landarealen), 424,94 kvkm. skogsmark. K.
ligger kring sjöarna Möckeln, Alkvättern och
Ullvättern, genomflytes av Svartälven samt
be-röres i s.ö. av Kilsbergen. 1920 levde 28,5 % av
befolkningen av jordbruk med binäringar
(därav 3,7% av skogsbruk), 53,3% av industri och
hantverk (därav 39,2 % av malmbrytning,
mineral-, metall- och maskinindustri; se
Karlskoga s:n, Degerfors o.s.v.).
Huvudnäringen var i äldre tider tackjärnstillverkning,
men de flesta hyttorna äro nu nedlagda. Ännu
under senare delen av 1500-talet saknade K.
så gott som all bebyggelse. Denna tog fart,
först sedan hertig Karl 1582 tillförsäkrat vissa
förmåner åt dem, som här slogo sig ned. Den
— 13 —
första kyrkan byggdes på hans tillskyndan 1586,
och efter honom fick området sitt namn. Se
vidare Bergslagen. K. bildar tingslag i
Nora domsaga, tillhör Karlskoga fögderi och
Visnums kontrakt, Karlstads stift. M.P.
Karlskrivning, skeppsgosses utskrivning från
skeppsgossekåren och överförande till
sjömanskåren.
Karlskrona (efter Karl XI), stapel- och
residensstad samt sv. flottans huvudstation,
beläget i s.ö. Blekinge nära Lyckebyåns utlopp;
9,74 kvkm., därav 9,85 land; 26,211 inv. (1933).
Utanför stadsgränsen men geografiskt förenade
med K. ligga municipalsamhället Långö (1,478
inv. 1932) och villasamhället Hästö (c:a 1,200
inv.; i Augerums s:n); de äro föreslagna till
inkorporering. K. anlades av Karl XI 1680
som flottstation och erhöll stadsprivilegier s.å.
För att befrämja en kraftig och snabb
utveckling beviljades stora förmåner, varjämte
Ronneby berövades sina stadsrättigheter och dess
borgare befalldes flytta till K. Den första
stadsplanen, uppgjord 1683 av E. Dahlbergh, H.
Wachtmeister och C. M. Stuart, visar K. som
en ren fästning. 1694 års plan (av Dahlbergh)
blev den, som sedermera följdes och med
obetydliga ändringar ännu gäller. K. utvecklades
först ganska raskt, men i början av 1700-talet
inträdde en stagnation på gr. av krig och
farsoter. 1710—11 dogo således o. 7,000 personer
i pest. Även 1741 och 1789 hemsöktes staden
av farsoter, som vardera gången krävde över
6,000 offer. Trots detta tillväxte K. kraftigt
under 1700-talets senare del. 1766 var
inv.-antalet 10,018; K. var då Sveriges 3:e stad.
1790 nedbrann större delen av staden men
återuppbyggdes raskt. Även 1887 och 1909
härjades K. av större eldsvådor. I början av
1800-talet gick utvecklingen något långsammare.
1800 var inv.-antalet 10,166, 1850 14,097.
Industrins utveckling och järnvägarnas tillkomst
(1874 K.—Växjö, 1889 Blekinge kustbanor, 1899
ö. Blekinge järnväg) under 1800-talets sista
decennier medförde också för K. en
uppblomst-ring. 1875 hade K. 16,877 inv., 1900 23,955.
Utflyttning till grannkommunerna medförde
därefter en nedgång under vissa år, likaså de
militära reduceringarna 1924—25. Under de
senaste åren har emellertid folkmängden ökat
igen (se ovan). 1923 var inv.-antalet således
28,414, 1930 endast 25,492.
Skattehemmanet Trossö, där K. nu ligger,
ägdes 1680 av bonden Vitus Andersson, som
tvingades sälja det till Kronan. K. är byggt
på ett flertal öar, nu förenade genom
utfyll-ningar. Endast en infartsväg finnes, men en
ny bygges nu v. om och längs järnvägen. Av
öarna är Trossö den största och bebyggdes
— 14 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
