Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Karolina (Caroline) Bonaparte Murat (drottning av Neapel) - Karolina Amalia - Karolinajasmin el. gul jasmin - Karolina Matilda - Karolinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAROLINA AMALIA
parteska familjen (se Joakim av Neapel).
Intelligent och ärelysten, behärskade hon helt
sin man. Drottning i Neapel 1808, ledde hon
regeringen under sin mans frånvaro vid
armén; hon underblåste hans brytning med
Napoleon 1814. Efter makens död fördes hon till
Trieste och levde som ”grevinna av Lipona”
i Österrike till 1830. G.m. general Frans
Mac-donald, slog hon sig sedermera ned i
Florens. P.N-m.
Karolina Amalia, se Karolina.
Karoli’najasmi’n [-fas-] el. gul jasmin,
namn på den i s. delarna av U.S.A.
förekommande Gelse’mium sempervi’rens (se G e 1 s
e-mium). A.V-e.
Karolina Matilda, se Karolina.
Karoli’nerna, ögrupp i Mikronesien i Stilla
havet, belägen mellan 137° och 164° ö.lgd och
mellan ekvatorn och 10° n.br. K. bestå av 48
mindre ögrupper om tillsammans 468 öar; 862
kvkm. med 30,221 inv., därav 782 japaner
(1925). Avståndet mellan den västligaste och
östligaste är 2,880 km. och mellan den
nordligaste och sydligaste 550. K. resa sig från en
3,000—4,000 m. djup undervattensbank, skild
från Palauöarna i v. genom den intill 8,138
m. djupa Palaugraven och från Marianerna i
n.v. genom den 9,636 m. djupa Mariangraven.
K:s västligaste grupp Yap är skild från de
övriga K. genom den 7,538 m. djupa Yapgraven.
K. utgöra topparna av isolerade berg, av vilka
Båtkanal på en av Karolinerna.
Flicka från Karolinerna.
de flesta icke nå upp till havsytan utan blott
de på dessa toppar byggda korallreven. De flesta
av K. äro därför låga korallöar av olika typer;
många äro mycket små, 1 kvkm. el. mindre.
Några bergstoppar höja sig dock över
havsytan, och en del av K. äro därför hö^a
bergöar. De flesta av dem äro vulkaniska och ha
sannolikt vuxit upp från havsbotten genom
vulkaniska utbrott. På några få, ss. Yap och
Truk, har man funnit även andra bergarter än
lavor, ss. hornbländeskiffer, granit, gabbro
och syenit. Dessa öar anses vara resterna av
ett gammalt fastland. De högsta öarna äro det
basaltiska Ponape (872 m.ö.h.) och Kusaie
(657 m.). Klimatet är tropiskt med riklig
nederbörd alla årstider. Vegetationen består av
yppig tropisk skog, särsk. på de höglänta öarna.
Befolkningen står i ö. nära polynesierna, i v.
är den av mörkare typ. De viktigaste
kulturväxterna äro kokospalmen och
brödfruktträdet. Dessutom odlas sockerrör, bananer, taro
och jams. — ögruppen, av vilken 1526 Yap
upptäcktes av portugiserna, kallades först S
e-queiraöarna, efter 1686 K. efter Karl II.
öarna utnyttjades ej, ockuperades 1885 av
Tyska riket men tilldömdes genom påvlig
skiljedom Spanien. De kommo dock 1899 genom
köp till Tyska riket, som de tillhörde till
— 43 —
— 44 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
