Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karsten, George - Karsten, Ludvig - Karstensen, Asger - Karsttrattar - Karstula - Karta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARSTEN
ernas utvecklingshistoria, undersökningar över
grönalger och kiselalger m.m. samt på det
fysiologiska området tillväxten och dess
dagspe-riodicitet. K. har bearbetat ”Valdivia”-exp:s
fytoplankton och utger sedan 1905 det i
samarbete med H. Schenck påbörjade
växtgeografiska bildverket ”Vegetationsbilder”. O.Gz.
Karsten, Ludvig, norsk målare (1876—
1926), var en impressionist av renaste vatten,
Ludvig Karsten: Golgata. 1925. Statens Museum
for Kunst, Köpenhamn.
som ovanligt starkt och påtagligt förmådde
återge synintrycken. Han utgick från de rena
lokalfärgerna, med temperamentsfulla
penseldrag fördelade över bildytan och av
utomordentligt levande och på samma gång dekorativ
verkan. K. är representerad bl.a. i
Nationalmuseum och i Statens Museum for Kunst,
Köpenhamn (”Golgata”). M.Bjn.
Karstensen, A s g e r Kristian, dansk politiker
(f. 1874), red., medl. av Folketinget 1918—20,
urspr. högerman, dec. 1915 en av stiftarna av
Konservative Folkeparti (se d.o.), senare vilde,
sluti. vänsterman. K. är en betydande politisk
begåvning, taktiker och agitator; som karaktär
har han haft lättare att vinna än att bevara
förtroende. Fl.D.
Karsttrattar, geol., doliner (se d.o.).
Ka’rstula, kommun i Vasa län, Finland; 1,269
kvkm.; 9,903 inv. (1931).
Vid K. ägde 21/s 1808 en strid rum mellan
svenskarna, ung. 1,600 man, under Fieandt och
ryssarna, 3,200 man, under Vlastov. Efter några
tim. strid måste svenskarna, hotade av ryska
kringgångsrörelser, draga sig tillbaka mot
Lin-tulaks. Förlusterna blevo under återtåget så
stora, att Fieandt nästa dag ansåg sig
nödsakad att gå hela 60 km. tillbaka, vilket tvang
även de övriga sv. trupperna att återtåga. K.
blev därigenom vändpunkten i sommarfälttå
get. Mdn.:P.S.
Karta (lat. charta, papyrusblad, skrift;
ety-mologiskt samma ord som cert och subst. kort).
1) Se Charta och Charta s i g i i
lata.
2) K. kallas en grafisk, plan och i enhetlig
skala gjord avbildning av en del av markytan
el. havsbottnen. För avbildningen tänkes
markytan el. havsbottnen projicierad till ett visst
av-bildningsplan, vanl. havsytan och dess
fortsättning i egen nivå under den fasta jordytan. Vid
framställning av förhållandena under jorden
och för astronomiska kartor få andra
avbild-ningsplan användas (jfr Astronomiska
koordinater, Himmelssfär och
Gruvmätning). Kartskalan är
vanl. ett bråktal, angivande vilken bråkdel ett
visst avstånd på kartan utgör av motsvarande
längd på avbildningsplanet; bråktalets täljare
är oftast 1. Vid uppmätning av kartor över
mindre områden i skalor större än 1:10,000
kan i allm. bortses från jordytans
rund-ning. Så snart kartläggningen sträcker sig
över större områden och avser mindre
skalor, måste de fel, vilka alltid medfölja den
sfäriska ytans omsättning till plan, upphävas
genom en lämplig projektion (jfr nedan och
art. Geo des i). Valet av kartprojektion blir
bl.a. beroende av kartans ändamål, det
avbildade områdets form och geografiska läge. — Av
en k.-bild måste fordras, att den framställer de
olika företeelsernas på jordytan läge i
avbildningsplanet (kontur, planbild), de vertikala
höjdskillnaderna samt genom ett gradnät de olika
punkternas geografiska läge. Ju flera
enskildheter, kartan skall upptaga, desto större måste
avbildningsskalan göras. Vanl. kallar man de
kartor topografiska, vilkas skalor ligga
mellan gränsvärdena 1:20,000 och 1:200,000. K.
i större skala än 1:20,000 gå ofta under namnet
tekniska el. geometriska kartor;
uppmätta i stora skalor med begagnande av
enhetligt geodetiskt underlag benämnas de k
a-tas terkar t or (se d.o.); saknas detta
geo-detiska underlag och göres blott en geometrisk
avbildning av en viss markyta, avseende
jorddelning m.m., erhåller man en
lantmäterikarta. Kartor i så stor skala, att de lämna
kännedom om jordarealens olika beskaffenhet
och fördelning i ekonomiskt hänseende,
benämnas i Sverige ekonomiska k. (se d.o.).
För kännedom om ett lands geognostiska
beskaffenhet framställas jord- och bergartskartor
(geologiska k., se d.o.). En k., som för
navigationsändamål återgiver strandkontur
samt bottenförhållandena under vattenytan,
kallas sjökort (se d.o.). Tack vare flyg-
— 67 —
— 68 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
