Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kassation - Kassationsdomstol - Kassava, kassavabusken el. maniokväxten - Kassavalv - Kassavamjöl, kassavastärkelse - Kasseforsen - Kassel, Cassel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASSATION
Kassation [-Jo’n] (fra. cassation, till casser,
ogilla; se Kassera), jur., se
Kassa-tionsdomstol.
Kassationsdomstol [-Jo’ns], jur., överdomstol
med uppgift icke att själv avdöma
rättegångsmål utan allenast att, efter förd klagan, pröva,
huruvida genom en i lägre instans fälld dom
lagen blivit kränkt i sak el. i form, samt att,
om så befinnes vara fallet, undanröja den
oriktiga domen och återförvisa målet till förnyad
behandling i lägre instans.
Kassationsförfaran-det tjänar således mindre enskilda parters
intresse av ett riktigt avgörande i deras
rätts-tvister än det allmänna intresset av en enhetlig
lagtillämpning inom ett land. Efter förebild av
den franska k. (Cour de cassation) i Paris ha k.
inrättats i åtskilliga länder, t.ex. Belgien,
Italien, Jugoslavien, Rumänien, Grekland. — Litt.:
J. Magnus, ”Die höchsten Gerichte der Welt”
(1929). Jfr Appellationsdomstol,
Instans, Revision och
Rättsmedel. G.L.
Kassa’va, kassavabusken el. m
a-n i o k växt en, Ma’nihot utili’ssima
(Ja’tro-pha ma’nihot), av fam. törelväxter, är den
viktigaste av de o. 130 tropiskt-amerikanska arter,
som tillhöra släktet Manihot. K. är en numera
överallt i tropikerna mycket odlad, 1—3 m.
hög, mest blågrön, halvt förvedad buske, som
utvecklar 5—8 mycket stärkelserika knölrötter
av vanl. 30—45 cm. längd och 5—7 cm. tjock-
Manihot utilissima. Mexiko.
lek. Knölroten, m a n i o k, är till det yttre
rödbrun, inuti gulvit och innehåller en
mjölklik-nande, mycket giftig saft (blåsyra), som dock
lätt avlägsnas genom röstning, kokning el.
ut-tvättning, varefter knölarna på olika sätt
beredas och ätas. Av knölrötterna beredes även
ett mjöl, kassavastärkelse, tapioka, brasiliansk
arrowstärkelse, se Arrowrot. A.V-e.
Kassavalv, inbyggd kammare för förvaring
av pengar, värdehandlingar och dyrbarheter.
K. utföres av brandsäker konstruktion med
kraftig dörr och låsanordning. I banker,
försäkringsbolag, stora industrikontor etc. inrättas
vanl. underjordiska k. i grundmuren, omgivas
av kraftig betongkonstruktion och förses med
pansardörr med kombinationslås. v.S.
Kassa’vamjöl, kassavastärkelse, se
K a s s a v a och Arrowrot.
Kasseforsen, seKarseforsen.
Kassel, C a s s e 1, huvudstad i preussiska
prov. Hessen-Nassau med 170,071 inv. (1925),
ligger vid Fulda 164 m.ö.h., omgiven av
Ha-bichtswald (615 m.ö.h.) i v., Reinhardwald i n.,
Kaufunger Wald (640 m.) i ö. och Söhre i s.
På gr. av sitt skyddade läge har K. ett mycket
milt klimat. K. omnämnes redan 913 och
utvecklade sig ss. knutpunkt för viktiga n.-s. och
ö.-v. vägar till ett stadssamhälle, som 1239
erhöll stadsrättigheter av lantgreven av
Thü-ringen och i slutet på 1200-talet av lantgreven
Henrik I av Hessen gjordes till residensstad.
Han anlade på h. Fuldastranden
Unter-Neu-stadt, hans efterföljare stadsdelen Freiheit v.
om Altstadt och omgav staden med en mäktig
mur. Det gamla K. bestod sålunda av 3
stadsdelar: Altstadt kring Altmarkt och
Brüder-kirche, Freiheit med S:t Martinskirche, en
tre-skeppig gotisk hallkyrka från 1300- och
1400-talen, samt Unter-Neustadt med den vackra
Unterneustädterkirche. Lantgreven Karl anlade
1688 en ny stadsdel, Ober-Neustadt, som han
befolkade med hugenotter. Han lät också
bygga det praktfulla rokokoslottet vid
Friedrichs-platz, orangeriet i den storslagna parken
Karlsaue vid Fulda och Oktogonen på
Wil-helmshöhe, Habichtswalds v. sluttning.
Nedanför Oktogonen uppfördes i slutet av 1700-talet
slottet Wilhelmshöhe och riddarborgen
Löwen-burg. K. blev en med praktfulla byggnader,
monument och parkanläggningar smyckad
stad, som på gr. av sitt läge anses vara en av
Europas vackraste städer. 1866 kom K. till
Preussen och räknade då 49,000 inv. Industrier
(metall-, textil-, finmekaniska fabriker), som
utnyttja närbelägna brunkolsfält, växte upp,
och K. utvecklades hastigt. K. är säte för
Hen-schel und Sohns lokomotivverkstäder, de
största i Europa. Det har vidare ämbetsverk, bibi.,
— 111 —
— 112 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
