Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaukasus - Kaulbach, 1. Wilhelm von - Kaulbach, 2. Friedrich - Kaulbach, 3. Herman - Kaulbach, 4. Friedrich August - Kaulbars, von, ätt - Kaulbars, 1. Johan Fredrik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAULBARS
dar ö. forts, av s. Krims veckberg. Vid Baku
avklippes kedjan av Kaspiska havets
gravsänka. Dess forts, ö. därom är St. Balkan. K.
består i stort sett av en enda väldig antiklinal,
vars kärna är uppbyggd av urbergsgnejs och
kristalliniska skiffrar och som i hela sin längd
är genomsatt av granitmassiv. I v. hälften av
kedjan består kammen av dessa formationer,
vilka på båda sidor omgivas av paleozoiska
skiffrar. I ö. uppbygges den däremot av de
senare, som här täcka urberget. Utanför de
paleozoiska lagren följa såväl på n. som på
s. sidan bälten av juraskiffrar, -märglar och
-kalkstenar, och ytterst uppträda band av
krit-kalksten, av tertiär sandsten (flysch), märgel
och konglomerat. Veckningen har huvudsaki.
ägt rum under pliocen tid, och de täta
jordskalven visa, att den ännu fortsätter .Den har
beledsagats av livlig vulkanisk verksamhet. Alla
formationer äro genombrutna av unga porfyrer
och diabaser, som uppbygga flera av de högsta
topparna. Lagerföljden är mycket
regelbunden. Blott i centrum är antiklinalens valv
något överböjt mot s., så att små överskjutningar
här förekomma. Bergskedjans s. sida uppvisar
därför betydligt större lutning än den n., vilket
ytterligare förstärkes av att den i s. begränsas
av förkastningar. Under istiden utsattes K. för
ett flertal nedisningar. Den orografiska
strukturen är enkel. På n. sidan ha floderna
nedskurit djupa tvärdalar, på den s. har erosionen
utmodellerat längddalar i gränsbältena mellan
formationerna. Kedjans v. del är jämförelsevis
låg men har ett nederbördsrikt klimat och en
rik skogsvegetation. Vid Elbrus (5,630 m.ö.h.),
K:s högsta topp, börjar den centrala delen.
Här nå alla toppar över 4,000 m. och alla pass
över 3,000. Liksom i v. K. äro glaciärerna
talrika, särsk. på n. sidan. Inalles finnas i K.
1,500—1,600 glaciärer, täckande 2,000 kvkm.
ö. K. börjar med den näst högsta toppen
Kaz-bek (5,043 m.), en slocknad andesitvulkan, som
haft utbrott ännu i kvartär tid; dess
lavaströmmar vila näml, på glacialräfflade hällar.
Medan v. K. är ett berg av europeisk typ, är ö.
K. utpräglat asiatiskt med oerhört torrt
klimat, fattig bergstäppvegetation och nästan inga
glaciärer. Snögränsen ligger här högre än
4,000 m. — K:s otillgängliga dalar ha blivit
en tillflyktsort för talrika folkstammar. Så bo
i v. K. abchaserna på s. och tjerkesserna på
n. sidan och ö. om de senare kabardinerna. I
Dagestan bor en stor grupp av folk, vilka bruka
sammanfattas under benämningen lesgier. På
s. sidan ö. om abchaserna leva svaneterna och
n. om dessa karatjajer el. bergtatarer. På
mellersta K:s s. sida bo osseterna och i s.ö. K.
Azerbejdzjan-tatarerna. J.F.
2) En av bergskedjorna på månen (se d.o.)
Kaulbach [kåuTba/]. 1) Wilhelm von K.,
tysk målare (1805—74), vann en hastigt
förbleknad berömmelse för sitt monumentalmåleri, vars
främsta alster äro de sex väggmålningarna i
Berlins Neues Museum. Nutiden skattar ho-
W. von Kaulbach: Reformationstiden. Fresk
i Neues Museum, Berlin.
nom högst för hans teckningar, Reinecke
Fuchs, Dödsdansen m.fl., visande en betydande
satirisk talang. M.Bjn.
2) Friedrich K., den föregåendes
brorson, målare (1822—1903), var som
historiemålare effektfull men ofta ytlig och konventionell.
Glänsande porträttmålare, blev han livligt
eftersökt i furstliga och aristokratiska
kretsar. M.Bjn.
3) Herman K., son till K. 1), målare
(1846—1909), målade genreartade historiska
scener, t.ex. ”Mozarts sista stunder”. Frisk
känsla och välgörande humor visar han i sina
barnbilder och ill. till barnrim. M.Bjn.
4) Friedrich August K., son till
K.2), målare (1850—1920), odlade med
förkärlek genrebilden både med historiska och
samtida motiv, t.ex. ”Modersfröjd”. Som
porträttmålare utrustad med ett lätt, elegant
maner och med en osviklig skönhetskänsla, var
han framförallt barnens och de vackra
kvinnornas målare. M.Bjn.
Kaulbars [kåuT-], von, ätt, urspr. från
Westfalen, adlad 1653. K.l) blev 1751 friherre;
hans ättegren utslocknade i Sverige 1874 men
fortlever i Estland. C.
1) Johan Fredrik von K., friherre,
tysk-svensk militär (1689—1762), deltog i
hol-steinsk tjänst på de allierades sida i spanska
tronföljdskriget, övergick 1714 med hela reg.
i svensk tjänst, fången i Stralsund 1715, fri
1717, generaladjutant av flygeln 1718,
överstelöjtnant 1731, överste 1741, generalmajor av
— 185 —
— 186 —
Artiklar, som icke återfinnas under K. torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
