Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaunas (Kovno) - Kaunitz, Wenzel Anton - Kauppinen, Heikki - Kaurigran - Kauriharts, kurikopal - Kaurisnäckor - Kauritall, kaurigran - Kaus el. kås - Kausal - Kausalitet - Kausalsammanhang - Kausativ - Kaustik - Kaustika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAUSTIKA
lertid hastigt uppblomstrade. K. är nu
Litauens handelscentrum. Större delen av staden
ligger mellan flodarmarna och en hög
diluvi-alplatå. Dess äldsta del med oregelbundet
gatunät och talrika kyrkor är belägen
omedelbart ö. om borgen med bl.a^ romersk-katolsk
katedral från mitten av 1300-talet och rådhus i
barock, ö. härom ligger nya staden med
regelbunden stadsplan och enformigt byggda hus,
som av militära skäl tidigare ej fått överstiga
två våningar. I denna stadsdel finnes det
övervägande antalet administrativa byggnader.
Dessutom märkes univ. (2,616 studenter 1927)
och berömd garnisonskyrka. I s.ö. ligger
förstaden Sanciai, till vilken större delen av K:s
föga utvecklade industri är förlagd (metall- och
tändsticksfabrik, slakterier, ångkvarn), på
Ne-muras s. strand Aleksotas med flygfält, n. om
Neris Vilijampolé med judisk talmudhögsk.
(K. hade 27% judar 1927). K. är befäst och
omgivet av 8 fort. — Forna ryska guv. K o
v-na hade en yta av 40,190 kvkm.; nuv.
kretsen K. 2,618 kvkm., 111,682 inv. (1931). K.E.B.
K:s’ strategiskt viktiga läge har gjort, att det
spelat en högst betydelsefull krigshistorisk roll
såväl under medeltiden som i nyare tid, bl.a.
i de polsk-svenska krigen 1655 och 1702,
Na-poleons krig 1812 och världskriget. Th.
Kaunitz [kåu’-], Wenzel Anton, greve
von K., från 1764 riksfurste von K.-Rittberg,
österrikisk statsman
(1711—94). Urspr.
bestämd för det andliga
ståndet slog K. snart
in på den
diplomatiska banan och gjorde
sig särsk. bemärkt vid
fredsförhandlingarna
i Aachen 1748. I full
överensstämmelse
med Maria Teresias
egen uppfattning
förordade K. därefter
en framförallt mot
Preussen riktad politik, vilken emellertid krävde
en omläggning av Österrikes gamla
allianssystem. 1750 fick K. själv som sändebud bege sig
till Frankrike för att söka vinna denna
Österrikes gamla fiende. 1753 blev han statskansler och
ledare av den österrikiska politiken, och 1756
slöts förbund med Frankrike, ehuru först
Fredrik II:s angrepp s.å. fast sammansvetsade den
stora koalitionen. Målet vanns dock ej, men
i förvärvet av Galizien 1772, Bukovina 1775
och Innviertel 1778—79 fick Österrike en viss
ersättning för Schlesien. Även på den inre
politiken utövade K. stort inflytande: han
sökte förenkla förvaltningen och höja
industri
en. Konst och konsthantverk hade i honom en
energisk befrämjare. Efter Maria Teresias död
minskades K:s inflytande, och han tog 1792
avsked. Biografier av A. V. Arneth (1899) och
G. Küntzel (1923). P.S.
Kauppinen [kåu’-], Heikki, finsk förf.
(1862—1920), kom vid 15 års ålder som
drängpojke till Idensalmi prästgård, där Juhani
Ahos far var präst, lärde sig där att skriva,
blev ambulerande skollärare 1884 och
debuterade s.å. som förf, under namnet K a u p p i
s-Heikki. I talrika noveller och romaner
har han med förstående humor skildrat typer
och förhållanden i sin hemtrakt, n. Savolax.
K:s samlade verk utkommo 1920—21. H.S-m.
Kaurigran [kåu’-], barrträd, se
Arauca-r i a c e æ.
Kauriharts [kau’-], k u r i k o p a 1, se
Araucariaceæ och K o p a 1.
Kaurisnäckor [kau’-] kallas några arter
porslinssnäckor (se d.o.), bl.a. den äkta k., Cypræ’a
mone’ta, vars skal är gulvitt med knottriga
läppkanter. K. har spelat en viss roll vid åtskilliga
primitiva folks fruktsamhetsriter och användas
än i dag av vissa stammar som skiljemynt och
prydnader, bl.a. som beslag på hästbetsel. K.
leva huvudsaki. i Indiska och Stilla oceanerna.
O.C-n.
Kauritall [kåu’-], k a u rigr a n, se
Araucariaceæ.
Kaus [kås] el. k å s. 1) Trä- el. metallring,
som infälles i tågvirke el. segel för huggning
av hake, klamm el. dyl. (se B ä n s e 1, fig. 1).
— 2) Båtläge vid strand, åstadkommet genom
bortforsling och utläggning av strandstenar. (I
denna betydelse ingår ordet i ortnamn, t.ex.
Abbekås.) H.S-k.
KausaT (till lat. causa, orsak), orsaks-,
or-saklig.
Kausalite’t, fil., orsaksförhållande,
orsakssammanhang. Se Orsak.
Kausa’lsammanhang, se Kausalitet.
Kausativ [kåu’- el. -i’v] (till lat. causa, orsak),
förorsakande. — Kausativt el. f a k t
i-t i v t verb, transitivt verb, som betecknar
frambringandet av det tillstånd, som genom
grundverbet uttryckes, t.ex. beta (om djur) till bita,
sätta till sitta, lat. mone’re, erinra, till men- i
me’mini, minnes, el., med ett adj. som
grundord, t.ex. göda, eg.: göra god, härda, eg.: göra
hård. E.H.
Kausti’k beteckning för sådana ämnen, vilka
äro etsande el. brännande. Med kaustika
alka-lier menas kali- och natronhydrat samt
ammoniak (jfr Etsmedel). — Kaustik
soda är teknisk natriumhydroxid. Wk.
Kaustika [kåu’s-]. 1) Farm., se Etsmedel.
2) Fys. K., brännyta. Avbildas en punkt-
— 189 —
— 190 —
Artiklar, som ieke återfinnas
under K,torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
