Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keble, John - Kebnekaise - Kebnepakte - Kebnetjåkko - Ke-cho - Kecskemet - Kedah - Kedar - Keder, Niklas - Kediv - Kedja - Kedjeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEDJEBERG
lingsplatsen för det dåtida Oxfords största
begåvningar, där han senare kom i förbindelse
med Pusey och Newman (se dessa). 1833
höll han en predikan om ”nationellt avfall”,
med vilken den s.k. Oxfordrörelsen (se
Anglikanska kyrkan) begynte. Efter ett år
övertogs dock ledarskapet av Newman. — Som
poet stod K. under inflytande av Wordsworth.
Hans 1827 utg. diktsaml. ”The Christian year”
har utgått i otaliga uppl. — Litt.: W. Lock,
”J. K.” (1893). K.G-w.
Kebnekaise (lapska, ”Kittelfjället”), Sveriges
högsta fjäll, är beläget i Jukkasjärvi s:n,
Lappland, mellan Kalixälvens källfloder Ladtjojokk
i s. och Vistajokk i n.ö. samt Kaitumälvens
tillflöde Tjäktjajokk i v. Jämte kringliggande
toppar bildar K. ett c:a 30 kvkm. stort
fjällmas-siv, huvudsaki. uppbyggt av amfibolit. Den o.
7 km. långa huvudkammen sträcker sig från
Tuolpagorni till Kebnepaktepasset och uppbär
Sveriges högsta och näst högsta fjälltopp, K.
s y d t o p p (el. Stortoppen) och K. n o r
d-t o p p, resp. 2,123 och 2,115 m.ö.h., samt
Keb-n e p a k t e, över 1,975 m. Ung. 1/a av K:s yta
är täckt av glaciärer, av vilka Björlings glaciär,
Storglaciären, Isfallsglaciären och
Kebnepakte-glaciären på ö. sidan samt Rabots glaciär (K:s
största och längsta, o. 4 km.) på v. sidan äro de
största. Kebnepakteglaciären slutar med en
is-bräcka i Tarfalasjön, o. 1,180 m.ö.h. (se pl. vid
Glaciär). Med sina många glaciärer, smala,
slingrande fjällkammar, stupande branta
bergväggar och djärvt utformade fjälltoppar är K.
jämte Sarekfjällen Sveriges vildaste och mest
storslagna högfjällsområde. På n. sidan av
Ladtjodalen ligger 690 m.ö.h. K.
turiststation, som nås på 2 dagar (76 km.) från
Kalix-fors station, s. om Kiruna. En utflykt till K.
sydtopp från turiststationen tar c:a 12 tim. upp
och ned. 1,940 m.ö.h., s.s.v. om toppen, ligger
K. toppstuga. K. bestegs första gången
1883 av fransmannen Charles Rabot. — Litt.:
H. N. Pallin, ”K.” (1927). J.C.
Kebnepakte, fjälltopp på Kebnekaises
huvudkam, mer än 1,975 m.ö.h. K. bestegs första
gång 28/8 1924 av T. Boberg och G. Olander.
M.P.
Kebnetjåkko, fjälltoppar på Kebnekaise, n.v.
om turiststationen, stortoppen 1,783, lilltoppen
1,554 m.ö.h. M.P.
Ke-cho, huvudstad i Franska Indokina, se
H a n o i.
Kecskemet [kä’ckämét], stad som bildar eget
komitat, Ungern, 75 km. s.ö. om Budapest;
939 kvkm.; 79,505 inv. (1931). K. har flera
högre skolor. Tillverkning av konserver, vin,
sprit och ättika. Huvudnäring är vin- och
fruktodling, särsk. aprikoser. M.P.
Rådhuset i Kecskemet, Ungern.
Kedah, engelsk skyddsstat på
Malackahalv-ön, tillhör The unfederated malay States; 9,448
kvkm.; 338,558 inv. (1921; 35 pr kvkm.), därav
237,000 malajer, 59,000 kineser, 33,000 indier,
235 vita. K:s bergstrakter äro rika på tenn.
Odling av ris, kautschuk och kokospalmer.
Huvudstad är Alor star (11,596 inv.). O.P.
Kedar (assyriska kidri el. kadri), arabfolk i
den syrisk-arabiska öknen, omtalat i och utom
G.T., ansågs vara Ismaels avkomlingar (1 Mos.
25:13), voro nomader (Höga V. 1:5) och lågo i
strid med assyrier och babylonier. G.Bsm.
Keder, Niklas, numismatiker (1659—
1735), student i Uppsala 1672, 4 års studier i
utlandet, kallades 1696 av Karl XI att biträda
vid ordnandet av av konungen inköpta
myntsamlingar, assessor i Antikvitetsarkivet 1697,
adlad 1711. Bland K:s skrifter märkas
”Ru-næ in nummis... vetustis” (1704), ”Nummi
aliquot diversi” (1706), ”Nummorum in
Hiber-nia indagatio” (1708), "Nummus aureus
Othi-num” (1722), ”Catalogus nummorum
sveo-gothicorum in Museo Graingeriano” (1728).
Omfattande lärdom och en påfallande kritisk
återhållsamhet ge K:s verk en för sin tid
ovanlig karaktär av vetenskaplighet. Hans
förnämsta insats gäller 900- och 1000-talens
nordeuropeiska mynthistoria, där han var den
förste, som drog fram ett så viktigt material
som Olof Skötkonungs och Anund Jakobs mynt.
K. främjade medaljkonsten också genom sina
inskrifter och sinnebilder samt framträdde själv
som skald. N.L.R.
Kedi’v (pers, khedlv, herre), 1867—1914 titel
för den turkiske vicekonungen i Egypten,
avskaffad vid det engelska protektoratets
inrättande sistn. år. G.Jg.
Kedja, 1) se Kätting, 2) danstur, se
C h a i n e.
Kedjeberg är urspr., liksom bergskedja, ett
topografiskt begrepp, som emellertid övergått
till beteckning för berg, bildade genom
veck-ning (se Bergskedjebildning). K.A.G.
— 205 —
— 206 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
