Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kettler, Gotthard - Ketubim, Chetubim - Keudell, 1. Robert von - Keudell, 2. Walter von - Keulen - Keuper - Kew - Kevelaer - Kewenter Mattias - Kewförteckningen - Kew gardens - Kex - Kexel, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEXEL
valdes till härmästare 1557, men hans politik
misslyckades. Då ryssarna 1558 anföllo
or-denslandet, blev Fürstenberg nödsakad att
utse K. till koadjutor (biträdande
ordensmästa-re) och överlämnade 1559, för att tillmötesgå
Polen, sitt ämbete åt denne. Om K:s
omfattande utrikespolitik se Tyska orden.
Ordensstaten var dömd att försvinna. Sverige
tog Estland, och genom fördraget i Vilna 28/n
1561 måste K. .avstå Livland till Polen. Själv
erhöll han Kurland med Semgallen som
världsligt arvhertigdöme under polsk
länsöverhög-het. K. omgav sig med luteraner, 1572
kungjorde han en ”kyrkoreformation” och en
”kyrkoordning”, han lät översätta Luthers
katekes och delar av N.T. till lettiska och var en
ivrig kyrkobyggare. Förvaltningen
organiserade han efter preussiskt mönster; det var K.,
som gjorde Kurland till en livsduglig stat. P.Dhl.
Ketubim, C h e t u b i m (hebr. ketüvim,
skrifter), 3:e och sista delen av judarnas kanon,
Skrifterna (se Bibel, sp. 960—61).
Keudell [kåi’dal]. 1) R o b e r t v o n K., tysk
diplomat (1824—1903), anställd i preussiska
utrikesministeriet, från 1863 ss. föredragande
råd, gesant i Konstantinopel 1872, i Rom 1873
—87. K. tillhörde riksdagen 1871—72 och 1890
—93, preussiska A.k. 1888—93. Han stod
Bis-marck synnerligen nära och har utg. ”Fürst
und Fürstin Bismarck. Erinnerungen aus den
Jahren 1846—72” (1901). C.
2) Walter von K., den föregåendes son,
politiker (f. 1884), godsägare i Neumark, 1924
ss. tysknationell invald i riksdagen, var
riks-inrikesminister i Marx’ 3:e ministär jan. 1927
—juni 1928, bröt ss. motståndare till
Hugen-berg nyåret 1930 med sitt parti och anslöt sig
till Landvolkpartei men återgick febr. 1932 till
de tysknationella. C.
Keulen [kö’lan], se C e u 1 e n.
Keuper [kåi’par], geol., är den yngsta avd.
av triassystemet (se d.o.), i sin germanska
utbildning väsentligen fastlandsbildning med
skifferleror och sandstenar, ävensom
underordnade stenkolsflötser. Den översta delen av k.,
sådan den är utbildad t.ex. i n.v. Tyskland och
Skåne, den rätiska bildningen, föres stundom
samman med den äldsta lias under namnet
rät-lias. I Skåne har man räknat till k. en
avlagring av grova konglomerat, gråvita
sandstenar och röda leror, tydligen
fastlandsbild-ningar, men nya upptäckter ha- gjort det
sannolikare, att de äro av permisk ålder, varför
det är lämpligare att föra dem under ett namn,
som ej uttalar något om deras ålder, ss. det
äldre namnet Kågerödsbildningarna
(se d.o.). K.A.G.
Kew [kjö], se Kew gardens.
— 293 —
Kevelaer [kè’falär], ort i n. Rhenprov.,
Tyskland, nära holländska gränsen; 8,565 inv
(1925). K. är en berömd vallfartsort ^o 280,000
pilgrimer 1930). Här finnes sedan 1642 en
”undergörande” Mariabild. M.P.
Kewe’nter, Mattias, politiker (1735—1805),
fil. mag. i Lund 1757, docent i Uppsala 1763,
övertog, förbigången vid en befordran, 1766 sin
svärfader Kyronius’ restaurang i Uppsala. Vald
till riksdagsman i borgarståndet 1786, blev K. en
av de livligaste oppositionsmännen i ståndet;
sedan han på gr. av sin aggressivitet mot
borgmäs-targruppen förlorat ståndets stöd, fälldes han på
gr. av ett av honom författat memorial rörande
vissa grundlagsfrågor i en uppseendeväckande,
delvis formlös process, i vilken konungen var
den drivande kraften. Sedan domens påföljd
efterskänkts 1792, blev K. 1793 rådman i
Uppsala. P.N-m.
Kewförteckningen [kjö-], bot., se Index
k e w e n s i s.
Kew gardens [kjö gä’danz], världsberömd
botanisk trädgård med därtill hörande bot. inst.,
i Kew, en förstad till London, belägen på
Tha-mes’ s. strand, c:a 14 km. v. om Londons
centrum. Den nuv. anläggningen, R o v a 1
botanic gardens at Kew, har
framgått genom sammanslagning av de kungl.
egendomarna Richmond gardens och Kew gardens
1802. Den senare, urspr. Kew house, anlades
under 1600-talet av Lord Capel men daterar
sig som bot. trädgård från 1759, då W. Aiton
där inrättade en Physic garden. 1789 utgav
denne en förteckning över trädgårdens växter,
”Hortus Kewensis”. Med 1820-talet, då
trädgårdens offervilliga gynnare Georg III och
Jo-seph Banks avledo, inträdde under hans son
och efterträdare W. Th. Aiton en tillbakagång,
varvid samlingarna skingrades. 1840 övertogs
anläggningen av staten. Med W. Hooker, som
1841 blev direktor, återfördes K.g. till sin
forna ställning och utvecklades under dennes och
hans sons J. D. Hookers ledning till världens
förnämsta inst. av detta slag. Till K.g., som
har en areal av 116,5 har och består av den eg.
trädgården jämte ett vidsträckt arboretum
(forna Richmond gardens), höra växt- och
drivhus samt ett flertal inst. för bibi., herbarium
och museer. Från K.g. ha utgått viktiga
botaniska publikationer, däribland ”Bulletin of
miscellaneous information”, planschverket
”Bo-tanical magazine” samt uppslagsverken ”Index
Kewensis” och ”Index Londinensis” (se d.o.).
O.Gz.
Kex, se K ä x.
Kexe’l, Olof, förf. (1748—96), f. i Kalmar av
gammal släkt, fadern kyrkoherde Kexhelius på
— 294 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
