Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kierunavaara (Kiirunavaara) - Kieserit - Kiev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIESERIT
ta berget. Dess högsta malmtopp, Statsrådet,
nådde 248 m. över sjön Luossajärvis yta och
748 m.ö.h. Malmzonen har en sidostupning
mot ö. av 50—70°. Av utförda borrningar
framgår, att genomsnittsarean vid ett djup av
500 m. under sjön Luossajärvis yta icke visar
någon minskning, och i vissa borrhål har
malmen påvisats till ett djup av 700 m.
Malmen utgöres av en fosforhallig, tät, hård
svartmalm. Järn och fosforhalterna visa
avsevärda växlingar, den förra från 50—62 °/o
i G-malm till 69—71 °/o i A-malm, den senare
från 2,7 till några få tusendels %. Lokalt
kan fosforhalten vara ännu större.
Svavelhalten är genomgående låg (maximum 0,02
°/o); titan maximum 0,4 °/o; vanadin 0,i—0,2
°/o. Malmens genomsnittsarea är c:a 436,000
kvm., och varje avsänkt m. beräknas
motsvara c:a 2 mill. ton malm. — Det första
officiella meddelandet om malmen daterar sig från
1736, då densamma inberättades av en lapp
(Mangi) till Bergskollegium i Stockholm. Från
s.å. datera sig en beskrivning och kartor över
de två malmbergen K. och Luossavaara, vilka
inlämnades av landshövding G. Gyllengrip
och grunda sig på iakttagelser, gjorda av en
av landshövdingen samma sommar utsänd
exp. Försök till exploatering av malmen
gjordes kort tid efteråt, varvid malmen fraktades
med renar till kusten och nedsmältes. På
gr. av fosforhalten lämnade den likväl med
de vanliga metoderna kallbräckt järn. Först
efter införandet av Thomas-smältprocessen
(o. 1878) skapades en möjlighet för
fosformalmernas och därmed även för
lapplands-malmernas rationella utnyttjande. Genom
statsbanans framdragande
Gällivare—Riksgränsen (färdig 1902) erhöll K. förbindelse
med hamnar (Narvik och Luleå). 1898
påbörjades av det 1890 bildade
Luossavaara-Kii-runavaara a.-b. förberedelserna för brytning.
Tvärsnitt genom Kierunavaara, visande
malmkroppens läge och anordningarna för brytning
av malmen. M malmkropp, G gråberg, P pall,
Gr grävskopa, Mk malmkross, St störtschakt,
Sj sjötunneln, V varphög. Efter S.T.F.
Aktiemajoriteten i detta bolag övertogs 1903
av Trafik-a.-b. Grängesberg—Oxelösund.
Sedan 1907 är Staten hälftenägare till fältet och
har rätt att 1947 inlösa andra hälften.
Brytningen skedde till en början enbart i
dagbrott. Senare har man därjämte påbörjat
brytning under jord. F.n. tappas all bruten
malm i fickor till en tunnel i sjöns nivå.
Malmproduklionen var 1913 uppe i 3,s mill.
ton. 1914—20 varierade den mellan l,i—2,7
mill. och ökades därefter till 5,4 mill., vilken
siffra nåddes 1929 och 1930. 1931 bröts 3,2
mill. Malmen exporteras i sin helhet, och
huvudparten av densamma går till Tyskland. N.S.
Kieseri’t [ki-], miner., vattenhaltigt
magnesiumsulfat, MgSO4. H2O, förekommer i
berg-saltlager, särsk. i zechstenens saltlager. Se
Stassfurtsalter. K.A.G.
Kiev [ki’jef], ukrainska Kyiv, Ukrainas
största stad, på Dnjeprs h. sida, vid Desnas inflöde;
539,482 inv. (1931). K. ligger dels nere vid
floden, dels på platån ovan den 100 m. höga
erosionsbranten. Beläget vid övergångsstället
för vägarna från Polen till Sydryssland och
från Moskva till s.v. Ryssland har K. varit en
strategiskt viktig punkt. Nu är det en
betydande järnvägsknut på linjen Warszawa—Charkov
samt ångbåts- och flyghamn. K. är en av
Östeuropas vackraste städer samt Ukrainas
kulturella och merkantila medelpunkt. Det 1834
till K. förlagda univ. upplöstes 1920 i skilda
inst. (för medicin, konst, teknik,
lantbruksun-dervisning m.m.). Här finnas astronomiskt
observatorium, stort bibi, (mer än 1 mill. band),
flera museer, teatrar, opera, zoologisk och
botanisk trädgård; säte för Ukrainas
vetenskaps-akad. K. är centrum för sockerindustrien, har
betydande tegel- och maskintillverkning samt
läder-, tobaks- och kemisk industri. Ärl. hålles
här en stor varumässa. M.P.
Stadens äldsta byggnad är
Desjatinnaja-kyrkan, grundad 990, förstörd 1240 men
restaurerad 1842. Sofiakatedralen, färdig
1037, byggd av storfurst Jaroslav, är
Rysslands bäst bevarade kyrka från den
äldsta kristna tiden; den har en basilikai
grundplan med urspr. 5 skepp; i ö. vidtar
ett bysantinskt kupolsystem. Här ses
Rysslands förnämsta mosaikmålningar (på
guldgrund) ; i sidoavd. fresker med realistiska,
nästan genremässiga scener. Mikael- och
Kyrill-klostrens kyrkor (från 1100-talet) äro också
prydda av bysantinska mosaiker. Störst är
Petjerskajaklostret, grundat på 1000-talet med
Trefaldighetskyrkan och ett ”klippkloster”
under jorden med 110 martyrgravar. Bland
senare byggnadsverk märkas Andreaskyrkan
— 331 —
— 332 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
