Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kijas - Kijl, ätt - Kijl, 1. Söfrin (Severin) - Kijl, 2. Knut - Kikare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUL
4 i muhammedansk juridik åberopade usül,
”rötterna”, för en lagbestämmelse. Då koran
och sunna ej giva någon direkt upplysning,
tillgripes k., d.v.s. man söker stöd i där
förekommande jämförbara men ej identiska fall.
G.O-r.
Kijl, svensk adlig ätt, urspr. holsteinsk,
utdöd i mitten av 1600-talet.
1) Söffrin (Severin) K. (d. 1553),
ståthållare på Älvsborg 1530—40, var med på
Västerås riksdag 1527 och beseglade arvföreningen
1544. Han deltog i grevefejden (1534—36) och
i tåget mot Nils Dacke 1542. Av Gustav Vasa,
vars förtroende han åtnjöt, mottog han
för-läningsgods i Västergötland. R.O.
2) Knut K., den föregåendes sonson,
slotts-hövitsman, amiral (d. 1603), stod på hertig
Karls sida i striden mot Sigismund och var
en av domarna över riksråden i Linköping
1600. R.O.
Kik, se K i k k r a n.
Kikare, optiskt instrument för okulär
iakttagelse av avlägsna föremål, vilka genom k.
synas under en större synvinkel än sedda med
obeväpnat öga, varigenom föremålen skenbart
förefalla närmare belägna, än de i
verkligheten äro. K. för astronomiska ändamål
benämnas vanl. teleskop. Den första
kända k. konstruerades av holländaren J.
Lip-perhey (1608). K. består i allm. av 2
centrerade linssystem, objektivet, som alltid är
ett positivt (d.v.s. ljusstrålarna
sammanbry-tande) system, och o k u 1 a r e t, som ant. är
ett positivt el. också ett negativt (d.v.s.
ljusstrålarna spridande) system. Objektivet är
vanl. anbragt inuti ett vitt metallrör, okularet
i ett smalare sådant, som kan förskjutas i det
förra. I båda rören finnas bländare, som
avgränsa det avbildande strålknippet. Vid den
s.k. astronomiska k. äro både objektiv
och okular positiva system. Av ett avlägset
föremål ger objektivet en reell, omvänd och
förstorad bild i fokalplanet till detsamma. Ett
vid okularet befintligt öga betraktar denna
bild genom okularet, vilket därvid tjänstgör
ss. lupp. Ackommoderar ögat icke,
sammanfaller, då bilden synes skarp, den från
iakttagaren räknat främre brännpunkten av oku-
Fig. 1.
laret med objektivets bakre brännpunkt. Detta
slags avbildning kallas teleskopis k. Fig.
1 ger en schematisk bild av strålgången i detta
fall. I den holländska k., även kallad
G a 1 i 1 e i s k. el. t e a t e r-k., är okularet ett
spridningssystem, som av den av objektivet
alstrade, omvända bilden ger en virtuell, rättvänd
bild. Vid skarp inställning utan ackommodation
av ett avlägset föremål sammanfalla objektivets
och okularets bakre brännpunkter. Fig. 2 vi-
sar strålgången i detta fall. K:s längd utgör
differensen mellan objektivets och okularets
brännvidder, medan vid den astronomiska k.
längden är summan av dessa båda sträckor,
vilket ger teater-k. en förhållandevis bekväm
form. Denna k. har dock den olägenheten,
att den vid starka förstoringar har ett starkt
begränsat synfält. Om man, ss. vid
iakttagelse av jordiska föremål vanl. är fallet, önskar
en rättvänd bild och dessutom stark
förstoring, använder man hellre den s. k. t e r r e
s-t e r-k., som är försedd med ett
bildomvän-dande okular. Objektivet ger av föremålet
en omvänd, reell bild, som utan större
för-storingsändring rättvändes av ett vanl. av två
linser sammansatt positivt system. Den
därigenom uppkomna rättvända bilden betraktas
genom ett Ramsden- el. Huygensokular (se
Fig. 3.
Okular). Genom detta förfarande ökas
k:s längd avsevärt. Denna olägenhet har
eliminerats i den av Porro uppfunna och av
Abbe utvecklade p r i s m a-k., därigenom att
omvändningen av den av objektivet alstrade
bilden sker genom totalreflexion 4 gånger av
strålknippet i två rätvinkliga prismor (se fig.
3). Genom att öka avståndet mellan
prismorna kan k:s längd minskas, och då en
infallande stråle vid passagen genom prismorna
pa-rallellförskjutes, kan man, om vardera ögat
utrustas med en dylik k., göra avståndet
mel
— 335 —
— 336 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
