Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kikarsikte el. siktkikare - Kikbär - Kikhosta - Kikkran - Kikärt - Kil - Kil (Värmlands län) - Kil (Örebro län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KfKBÄR
skarpa, det senare dessutom förstorat. Jfr
K o 11 i m a t ö r. R.Sbg.
Kikbär, se E n, sp. 542, ha i folkmedicinen
använts ss. medel mot kikhosta..
Kikhosta (lat. pertu’ssis), en framförallt i
barnåldern uppträdande infektionssjukdom,
framkallad av en av belgarna Bordet och
Gengou upptäckt bacill. Efter 7—14 dagars
inkubation börjar k. oftast med vanliga s.k.
förkylningssymtom, snuva, hosta och feber.
Detta s.k. katarrala stadium varar ung. 14
dagar, varefter hostan börjar alltmera anta
karaktären av attacker, bestående av en serie
häftiga hoststötar, avbrutna av först korta,
sedan längre pipande inandningar, tecken på
stark kramp av stämbanden. Vid
långvarigare attacker försvåras återflödet genom övre
hålvenen, halsvenerna ansvälla, ögon och
ansikte bli blodfyllda och blåaktiga (bristande
syrsättning av blodet på gr. av den
försvårade andningen), ej sällan uppstå blödningar i
ögonens bindhinna el. från näsan. Som
avslutning på detta svåra kvävningstillstånd
kommer så en långdragen galande el. pipande
inandning (reprisen), varefter andningen blir
normal och stassymtomen försvinna, dock
ofta först efter en uppharkling av segt,
gla-sigt slem i långa tanor el. t.o.m. en kräkning.
Anfallen växla i längd och talrikhet, äro
oftast värst om nätterna. Detta s.k. konvulsiva
stadium kan vara från ett par veckor till
flera mån. K. kan även antaga atypisk form, så
ej sällan hos vuxna och spädbarn; katarralt
stadium kan t.ex. saknas och fullt
utbildade kikningsanfall utebli. — Vanliga
komplikationer utgöra bronkiter, bronkopneumonier
och encefaliter (se d.o.); särsk. vanliga och
fruktade äro dessa hos späd- och småbarn,
för vilka k. därför alltid är att uppfatta som
synnerligen allvarlig. K. kan ibland väcka till
liv en slumrande tuberkulos. — K. smittar eg.
blott i det katarrala stadiet, bacillen finns då
regelbundet i svalg och luftvägar; i det
konvulsiva stadiet är oftast så ej fallet. Smittan
sker i allm. direkt genom droppinfektion (se
d.o.) och ej genom mellanled. K. medför
långvarig immunitet. — Epidemier av k., kända
ända sedan 1500-talet, uppträda nuförtiden på
landsbygden och i mindre städer täml.
regelbundet med några års mellanrum; i större
städer är k. nästan endemisk. Kampen mot
dess utbredning försvåras därav, att de eg.
smittspridarna utgöras av fall i katarralt
stadium, då k. icke kan säkert identifieras utan
komplicerad bakteriologisk undersökning å
laboratorium, som särsk. inriktat sig härpå.
— Behandlingen är uteslutande
symtomatisk, friluftsvistelse verkar oftast mildran-
— 339 —
Artiklar, som icke återfinnas
de. Profylaktiskt har vaccination (med
avdödade k.-baciller) i inkubations- och
börjande katarralstadium visat sig kunna medföra
en viss skyddsverkan. af K.
Kikkran, avstängningsanordning på en
vät-skeledning, bestående av en yttre fast del och
en inre vridbar del, k i k e n. Denna är
genomborrad och kan därigenom i olika lägen
avstänga och helt el. delvis öppna genomloppet.
v.S.
Kikärt, växtart, se C i c e r.
Kil. 1) En av de enkla maskinerna, utgöres
vanl. av ett triangulärt prisma. K. användes
i allm. för att
isärskilja kroppar el. för
att splittra en kropp.
Fig. visar ett
tvärsnitt av en k. Om k.
med en kant, vars
spår i fig. är A,
indrives i en kropp
genom en kraft,
verkande vinkelrätt mot
basen BC, så
uppkomma tryckkrafter
vinkelrätt mot k:s
sidor, vilka äro så
många gånger större än den på basen ver
kande kraften, som k:s sida är större än dess
bas. Genom att göra förhållandet mellan sida
och bas stort, d.v.s. genom att minska k.-vinkeln
vid A, kunna avsevärda tryckkrafter i sidled
erhållas. Ex. på verktyg, som grunda sig på
k:s princip, äro kniven, yxan och mejseln.
N.R-c.
2) Maskinelement, bestående av ett plattstål
med uppgift att fasthålla två maskindelar till
varandra, t.ex. ett hjul på en axel. I navet
och axeln finnas urtagningar, k i 1 s p å r, i
vilka k. noga passa. v.S.
3) Säcken på en not, se Fiskredskap,
sp. 627.
Kil, municipalsamhälle i St. Kils s:n,
Värmlands län, 17 km. n.v. om Karlstad; 0,59 kvkm.;
832 inv. (1932). K. är knutpunkt för N.v.
stambanan och Bergslagernas järnväg samt
utgångspunkt för K.—Fryksdalens järnväg och för
bibanan till Fryksta. Taxeringsvärde å
fastig-hetsskattepliktig fastighet 2,124,200 kr.; till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
852,560 kr. (1931). M.P.
Kil. 1) S:n i Örebro hd och län, n.v. om
Örebro; 148,32 kvkm., därav 143,82 land; 1,809
inv. (1932; 13 inv. pr kvkm.); 36,53 kvkm. åker
(1927; 25,4% av landarealen), 87,68 kvkm.
skogsmark. I K. ligga Hålahults sanatorium
samt egendomarna Elgesta, Ramshyttan och
— 340 —
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
