Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kilian, Anders (Larsson) - Kilian, familj - Kilian, Charles Constant Wilfred - Kiliark, chiliark - Kiliasm - Kiliast - Kilikien - Kilim - Kilima-njaro - Kilkenny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KILIAN
Kilian, Anders (eg. Larsson),
skriftställare, småbrukare i Jämtland (f. 25/io 1869),
red. av ”Odlaren” 1912—-19, har utg. läroboken
”Lantbruket” (2 bd, 1901—05; jämte E. Lundin)
samt de provinsiellt betonade diktsaml.
”Hammarslag och harpolek” (1898), ”Per Larsson.
Ur en jämtbondes liv” (1908), ”Odlare” (1911),
”Korn och agnar” (1916) och ”Från hembygdens
stigar” (1927). B.Lz.
Kilian, tysk konstnärsfamilj under 1500—
1700-talen, omfattande ett 20-tal medl., av vilka
flera som porträttörer ha betydelse för svensk
personhistoria. Bartholomäus K.,
kop-parstickare liksom de följ. (1630—96),
utvecklade i Augsburg en oerhört rik verksamhet och
nådde särsk. genom sina porträtt stort
anseende. Bland dessa märkas ett ryttarporträtt i
naturlig storlek av kejsar Josef I, utfört på 12
plåtar, samt ett porträtt av Karl XI. Lukas
K. (1579—1637) reproducerade särsk. italienska
mästare. Bland hans porträtt märkas flera av
Gustav II Adolf (1630—32), därav ett i mycket
stort format, samt av Maria Eleonora och av
drottning Kristina som barn. P h i 1 i p p
Andreas K. (1714—59) var bl.a. verksam i
Dresden för August HI:s galleriverk. Wolf gang
K. (c:a 1581—1662) utförde bl.a. ett stick på
två blad över Westfaliska freden med över 50
porträtt. G.V.
Kilian [kiljä’],
CharlesConstantWil-f r e d, fransk geolog (1862—1925), prof, vid
univ. i Grenoble 1902, framstående medarbetare
vid Frankrikes geologiska kartverk. K. har
ägnat sig åt Frankrikes geologi och stratigrafi,
bl.a. Mont Lure (Basses Alpes) och den övre
ju-ran och den nedre kritan i s.ö. Frankrike. K.A.G.
Kilia’rk, c h i 1 i a r k (grek. chi’lioi, tusen,
och a’rchein, kommendera över), befälhavare
över 1,000 man. Ordet förekommer i
betydelsen överste (hos grekerna), krigstribun (hos
romarna) och storvezir (hos perserna). N.V.
Kilia’sm (till grek. chi’lioi, tusen) kallas
föreställningarna om det s.k. ”tusenårsriket”, olika
utformade i olika religioner och under olika
tidsperioder (jfr Apokalyptik och
Eska-t o logi). Den kristna k. anknyter till
skildringarna i Joh. Upp. kap. 20 om Kristi
regemente i 1,000 år mellan satans fängslande och
lössläppande, innan denne slutgiltigt besegras
och världsdomen inträder. Den kristna
kyrkan började efter 2:a årh. att bekämpa k., som
under medeltiden ofta förknippades med
politiska och nationella syften, och reformationen
fördömde den, men den har alltjämt levat kvar,
än i föreställningar, där huvudvikten lagts på
tusenårsrikets materiella lycka, varvid
förkämparna ofta med allehanda våldsmedel sökt bana
väg för detsamma, än hos mera stillsamma
teo
— 343 —
loger i förväntan på en andligt rik tid före
Herrens återkomst. Katolska kyrkan lär, att
tusenårsriket är kyrkans innevarande historia
intill denna återkomst. Många nutida sekter
äro kiliastiskt betonade, framförallt
Russellia-nerna (se d.o.). S.A7.
Kilia’st, en som företräder kiliastiska läror
(se K i 1 i a s m).
KilFkien, landskap i Mindre Asien, se C
i-1 i c i e n.
Kilim, se K e 1 i m.
Kilima-njaro (suaheli, eg.: den onde andens
berg), Afrikas högsta berg och en av jordens
högsta vulkaner, 6.010 (5,930) m.ö.h. K. är
bundet till det östafrikanska gravsystemet. Dettas
sydligaste utlöpare är icke i ö., ss. överallt
annorstädes, begränsad av en högplatå utan
av en grupp isolerade vulkaner, av vilka K. är
den största. K. reser sig över den 1,200 m.
höga stäppen som ett 90 km. långt och 60 km.
brett massiv, uppbyggt av 3 sammanvuxna
stratovulkaner, Schira i v., Kibo med högsta
toppen i mitten och Mawensi (5,270 m.) i ö.
De 2 sistn. resa sig från en 4,300 m. hög sockel
och härröra från tertiärtidens slut. Mawensi
består av trakytdolerit och tuff, och dess sidor
äro sönderskurna av 2 barrancos. Kibo är
uppbyggt av rombporfyr och tuff. Dess 2% km.
vida instörtningskrater har 200 m. höga
väggar, och dess kupol är täckt av firn- och
isfält, från vilka ett antal glaciärer skjuta ned.
i v. ända till 4,500 m.ö.h. Under istiden nådde
de c:a 900 m. lägre. K. är nästan alltid
moln-höljt. Fuktigast är s.ö.-passaden, och K:s s.
sida är därför rikast på nederbörd. Stäppen,
som omger K. på alla sidor, når i s. blott 1,100
m. och ersättes här på de nedre sluttningarna
av wadjagga-folkets nästan sammanhängande
bananlundar. Mellan 1,800 och 3,000 m.
härskar på s. sidan subtropisk regnskog; på den
torrare n. sidan är detta bälte mycket smalare.
I sin översta del består skogen av trädformiga
ErVca- och Lobe’lia-arter. Mellan 3,000 och
4,000 m. härskar fjällsavannen med
jättesene-cior (Sene’cio Johnsto’nii) och omväxlande med
snår av klockljung, korgblomstriga buskar och
ormbunkar. — Litt.: F. Klute, ”Ergebnisse der
Forschungen am K.” (1920). — Bild se A f r
i-k a, sp. 270. J.F.
Kilkenny [kilkä’ni], irländska Cill Chainnigh,
grevskap i s.ö. delen av Irländska fristaten;
2,062 kvkm.; 70,990 inv. (1926). Halva arealen
är betesmark med fåravel och mejerihantering.
Stenkol och järn förekomma. Huvudstaden K.,
10,046 inv., är katolskt och anglikanskt
biskopssäte; katedral från o. 1250. Marmorsliperier.
M.P.
— 344 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
