Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina (Mittens rike) - Bergsbruk - Industri - Kommunikationer - Handel - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
Järnmalm finnes i Yang-tsi-kiang-dalen s.ö.
om Han-kou och i prov. Anhuei och Shantung.
I Shansi finnas järngruvor med en beräknad
malmkvantitet om 300 mill. ton, det mesta i
närheten av kolfälten. Shansi uppges också
äga världens äldsta järnindustri. 1928 brötos
i K. 2,003,800 ton järnmalm. I Yünnan
finnas rika tenngruvor, som producera 10,000 ton
tenn årl. Vidare producerar K. 50 °/o av
världens wolfram och 70 % av dess antimon.
Av salt utvunnos 1930 2,6 mill. ton, dels bergs-,
dels havssalt. J.F.
Industri. K. har de bästa förutsättningar för
en mångsidig och rik industriell utveckling
genom den storartade produktionen av råvaror
och sin oerhört talrika och flitiga befolkning.
Industriens föregångare hantverket, i många
fall utbildat som rikt konsthantverk, har också
tusenåriga anor i K. och har gynnats av
kinesernas tekniska begåvning. Silkesindustrien är
urgammal. I våra dagar ligga de största
silkes-spinnerierna i Yang-tsi-kiangs och Si-kiangs
mynningsområden. De största sidenväverierna
finnas i Hang-chou och Kanton.
Bomullsindustrien är av stor betydelse, K. är det 3:e i
ordningen av världens bomullsproducerande
länder. 1930 funnos 4,5 mill. spindlar och 33,580
vävstolar, fördelade på 130 fabriker. 1931
tillverkades över 500 mill. m. bomullstyg.
Bomullsindustriens huvudcentra äro Shanghai,
Han-kou och Tientsin. Järnindustrien är sedan
gammalt lokaliserad till Shansi. I Han-yang vid
Yang-tsi-kiang har dessutom byggts ett modernt
smältverk med årlig produktion av 1 mill. ton
tackjärn. Av betydelse är vidare porslins- och
glasindustrien, koncentrerad till Kanton och
Kiu-kiang. J.F.
Kommunikationer. Medan n. K. är mycket
fattigt på segelbara floder, äga mellersta och
s. K. i Yang-tsi-kiang och Si-kiang
utomordentliga trafikleder. Härtill komma K:s 19,850 km.
järnvägar (1930). Ännu är dock icke s. K.
förenat med n. medelst ett sammanhängande
järnvägsnät. 30 stationer för radiotelegraf finnas.
J.F.
Handel (här inräknas även Manchuriet). K:s
totalimport hade 1931 ett värde av 2,796 mill.
gkr. och exporten av 1,738 mill. De viktigaste
importvarorna voro bomullsvaror (586,7 mill.
guldkr.), metaller och malm (164,4 mill.), tobak
(119,4), maskiner (99,#), kemiska produkter
(98,s). De förnämsta exportvarorna voro: silke
och sidenvaror (229,2), sojabönor (227,7),
textilvaror (107,7 mill.), oljekakor (103,o)
vegetabiliska oljor (68,i), hudar (59,#), te (53,s). 1929
an-löptes K:s hamnar av 34,434 fartyg om
tillsammans 26,080,583 t. i diiekt utländsk trafik. J.F.
Religiösa förhållanden. Sedan urtiden ha
kinesernas religiösa föreställningar baserats
på en världsbild, vilande på teorien om två
världsdanande krafter, gin, den mörka,
jordiska, passiva, kvinnliga principen, och yang,
den ljusa, himmelska, aktiva, manliga
principen. Universum vilar på samverkan och
växling mellan dessa krafter. Människans själ
är sammansatt av ett yin-element, som är
kroppens, blodets själ, och ett yanp-element,
intellektet. Människan har att inställa sin
tillvaro, jen-tao, ”människans väg”, efter
Tien-tao, ”Himmelens väg”, och därigenom
hjälpa naturens kretslopp att felfritt fungera.
Hos fornkinesen skedde detta på landet
genom ungdomens sexuellt-religiösa fester om
våren och de gamlas skördefester om
hösten, i städerna genom ett invecklat
rit-system, sammanhängande med den feodala
samhällsbyggnaden: konungen, ”Himmelens
son”, var tillika överstepräst och offrade för
hela rikets räkning till Himmel och Jord, till
Markens och Äringens gudar, till heliga berg
och floder o.s.v.; hans vasaller, länsfurstarna,
fingo sin investitur genom en jordklump av
konungens altare och blevo religiösa ledare
för sina länsriken efter en bestämd hierarkisk
ordning. Denna urtidsreligion var starkt
formalistisk: genom korrekta riter betvang man
makterna och gjorde dem välvilliga. — Vid
mitten av l:a årtusendet f.Kr. uppträdde två
stora nyskapare på den kinesiska religionens
område, Konfucius och L a o-t s i (se d.o.).
Den förre framlade en rationalistisk lära, nära
anslutande till de gamla feodala
föreställningarna. Världsalltets ledare är Tien, Himmelen,
som givit en ”helig man”, konungen,
ledningen över mänskligheten; staten är därför en
Guds inrättning, och människans viktigaste
plikt är att vara en god medborgare. Det
mänskliga livet regleras av de fem heliga
relationerna wu-lun, mellan furste och undersåte,
far och son, man och hustru, äldre och yngre,
vän och vän. Människan är av naturen god
och kan genom personlighetskultur bli
kün-tsi, ”den ädle”, som är den sanne
gentlemannen och världsborgaren, vilken bl.a. röjer sig
genom en aldrig svikande finhet i alla livets
förhållanden och iakttagande av li, riterna,
dekorum. Fursten är helig men måste ss.
sådan vara oklanderlig; en omoralisk regim
betyder därför, att Himmelen fråntagit honom
sin investitur, och det är då folkets rätt och
skyldighet att genom uppror avsätta honom.
— Lao-tsi gick fram på en helt annan väg.
Anknytande till den gamla tron på en
Tien-tao, ”Himmelens väg”, karakteriserad av
samverkan mellan yin och yang, gjorde han denna
till Tao, ”vägen”, den primära, eviga,
allestä
— 395 — — 396 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
