Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinesisk trädgårdsstil - Kinesiskt vax - Kinetik - Kinetiska (dynamiska el. mekaniska) gasteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINESISKT VAX
På punkter, som erbjuda en mera intressant
utsikt, förläggas paviljonger. Dessa förbindas
med vägar, ofta belagda med flata stenar, och
på kullarnas sidor ersättas vägarna av
sick-sackformigt löpande trappor. Träden utgöras
mest av knotiga tallar el. lövträd med vackra
blommor, men om området ej ger plats till
vanliga träd, ersättas de av dvärgträd. Pioner,
liljor el. vissa andra vackert blommande
växter förekomma i enstaka exemplar el. grupper,
aldrig i rabatter. I vattnet finnas näckrosor
och lotus, kring stränderna svärdsliljor. Med
alla dessa detaljer söker man skapa en livlig
omväxling, så att den ena scenen ger intryck
av blid idyll, den andra av skrämmande
vildmark, en tredje av lugn avskildhet o.s.v. På
mindre områden, t.ex. vid ingången till
boningshuset el. på en inbyggd gård, ersättes
denna trädgårdstyp av enklare anordningar,
ofta av blommande träd el. örter i vackra
krukor. De bytas ofta om, så att blommor aldrig
saknas. Här finner man gärna en friplanterad
tall el. sinnebilden för odödligheten, ett
persi-keträd. Vissa symboliska stenar, t.ex.
fantastiskt formade naturstenar, få tjäna som bord
el. stolar. Användningen av klängrosor o.a.
klätterväxter till beklädnad av inhägnader,
per-golor och spaljéer av olika slag får möjl.
tillskrivas europeiska förebilder. C.G.D.
Kinesiskt vax. Vissa sköldlöss (se d.o.), ss.
de östasiatiska och ostindiska vaxsköldlössen,
arter av släktena Eri’cerus och Ceropla’stes,
avsöndra qtt vitt och rent vax, k.v., vilket förr
användes i Kina vid tillverkning av vaxljus och
till medicinskt bruk. H.W.
KinetFk, fys., i allm. beteckning för en
un-deravd. av dynamiken, omfattande den eg.
rörelseläran med hänsyn tagen till rörelsens
orsaker. Ang. terminologien se Dynamik.
N.R-e.
Kine’tiska gastcori’en, även kallad
dynamiska el. mekaniska gasteorien, är den
lärobyggnad, som söker beskriva gasernas
egenskaper, utgående från antagandet, att gasernas
smådelar, molekylerna, befinna sig i
beständig rörelse. Den första ansatsen i denna
riktning finner man hos D. Bernoulli, som i sin
1738 utkomna ”Hydrodynamica” under sådan
förutsättning härledde Boyles lag. Genom
A. Krönigs och R. Clausius’ fruktbärande
arbeten i mitten av 1800-talet lades grunden till
der eg. k.g., som därpå bragtes till
fulländning framförallt av J. C. Maxwell och L.
Boltz-mann. — Enl. k.g. röra sig molekylerna i
rät-linjiga banor, tills de sammanstöta ant.
sinsemellan el. med det gasen begränsande kärlets
väggar. Dessa stötar äro fullkomligt elastiska;
de äga rum utan energiförlust. Vid
samman
stötning mellan två molekyler inbördes kan
dock ett energi- el. impulsutbyte inträda,
varvid i allm. för båda molekylerna rörelserikt
ningen och hastigheten ändras. Vid alla dylika
processer antages den klassiska mekanikens
lagar vara giltiga. Molekylerna tänkas i allm.
bortstöta varandra med krafter, som först vid
ytterst kort avstånd mellan molekylerna bli
märkliga. Vid stöten närmas molekylerna
varandra, tills de nått ett visst minimalt
medelavstånd, varpå de fjärmas. Detta medför, att
molekylerna kunna uppfattas ss. fullst. elastiska
klot, vilkas diam, är = medelavståndet vid
stöten. Molekylernas rörelse är fullkomligt
oordnad, och i varje oändligt liten del av
gasen ändras tillståndet beständigt. Betraktas
åter en ändlig del av gasen, befinna sig i denna
alltid ett stort antal molekyler och vad som
kan iakttagas är den sammanlagda verkan av
alla molekylerna. Denna verkan kan statistiskt
beräknas med hjälp av sannolikhetskalkylen.
Är N antalet molekyler pr volymsenhet, m
massan av varje molekyl och c dess hastighet, så
är gasens tryck, vilket uppkommer genom
molekylernas stötar, p = i . N . m . c-, där
strecket över c2 anger, att medelvärdet på kvadraten
på samtliga förekommande hastigheter tagits.
Av uttrycket för gasens tryck kunna lätt
Boyles, Daltons, Avogadros och Gay-Lussacs lagar
(jfr Gas) härledas. Det framgår även av
tryckformeln, att medelvärdet av gasmolekylernas
kinetiska energi (se d.o.) och därmed även
totala värmeinnehåll är proportionellt mot den
absoluta temp. I gasen förekomma alla möjliga
hastigheter hos molekylerna, men vissa
hastigheter äro mera företrädda än andra, och över
huvud äro de förefintliga hastigheterna
fördelade enl. en viss lag, för vilken Maxwell härlett
ett uttryck (M a x w e 11 s fördelning
s-1 a g), som inom k.g. spelar en betydelsefull roll.
Med användning av denna lag kan man bl.a.
visa, att medelhastigheten hos molekylerna är
direkt proportionell mot kvadratroten ur den
absoluta temp. och omvänt proportionell mot
kvadratroten ur molekylvikten. I nedanstående
tab. äro den beräknade storleken av
medelhastigheten och den sannolikaste hastigheten
angivna för några gaser vid en temp. av 0°C.
medelhastighet
(i m./sek.)
sannolikaste
hastighet
(i m./sek.)
luft.................................... 447 397
kväve................................... 453 406
syre ................................... 425 377
väte ................................... 1698 1508
K.g. tillåter en beräkning av molekylernas
fria medelväglängd (1), d.v.s. den sträc-
— 431 —
— 432 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
