Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kino (sekret) - Kinocilier - Kinofilm - Kinoidin - Kinokamera - Kinoki - Kinolin - Kinon, bensokinon - Kinoprojektor - Kinross - Kinsarvik - Kinsky, Wilhelm - Kinyras - Kinzig - Kiosk - Kioto - Kip - Kipa - Kipling, Rudyard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIN0C1LIER
Pteroca’ rpus-arter (Amboina-kino,
Gambia-kino), Bu7ea-arter (bengalisk kino),
Croton-ar-ter, samtliga växande i Ostindien, samt från
Eucaly’ptus-arler i Australien. Officinell i en
del länder är Malabar-kino från Pteroca’rpus
marsu’pium, ett högt träd i Främre Indien.
Drogen bildar små, mörkröda, glänsande stycken
med hög halt av garvämnen samt kinorött och
pyrokatekin. K. har användning som
adstrin-gerande medel i munvatten samt som material
för färgning och garvning. J.H.
KinociTier, se Flimmerhår.
Kinofilm, kinematograffilm, se Film och
Kinematograf.
Kinoidi’n, se Kinaalkaloider.
Kinokamera, se Kinematograf och
Film.
Kinoki, trädart, se F u s i n o k i.
^\/\.
Kinoli’n, i jj ; , en svag bas,
till-w
hörande de heterocykliska föreningarna, är
uppbyggd av en bensol- och en pyridinring.
K. är en färglös, starkt ljusbrytande,
karakteristiskt luktande vätska, som verkar starkt
antiseptiskt; kokpunkt 238°; smältpunkt—22,6°.
K. bildas vid sönderdelning av många
alkaloi-der, finnes i benolja och stenkolstjära, varur
k. kan isoleras, och framställes syntetiskt enl.
Skraup genom kokning av en blandning av
glycerin, anilin, svavelsyra och nitrobensol. G.J.
CH CH
Kino’n,O=C<^ ^>C = O, b e n s o k i-
CH CH
n o n, framställdes tidigare genom oxidation av
kinasyra, varav k. fått sitt namn. Framställes
numera genom oxidation av anilin.
Kristalliserar i gula prismor. Är flyktig med
vattenånga och har en intensiv, stickande lukt.
Färgar huden brun. Är lättlöslig i varmt vatten,
alkohol och eter. Reduceras lätt till
hydroki-CH CH
non. Kinonkärnan = C<T ’>C = är en
CH CH
kromofor grupp, som ingår i många färgämnen.
G.J.
Kinoproje’ktor, se Kinematograf och
Film.
Kinross [kinrå’s], grevskap i ö. Skottland,
landets minsta; 212 kvkm.; 7,454 inv. (1931).
Huvudstad K. (2,525 inv.). O.P.
Kinsarvik, hd i Hordaland fylke, v. Norge,
i inre Hardanger; 392,48 kvkm.; 1,631 inv.
(1930). Ar.S.
Kinsky, Wilhelm, bömisk krigare, från
1628 greve (d. 1634), tillhörde 1618 de
protestantiska direktorerna i Böhmen, flydde 1620 till
Sachsen, fick 1627 tack vare Wallensteins
be-medling återvända och stod därefter denne
mycket nära. K. var Wallensteins
förtroendeman vid dennes förhandlingar med Frankrike
och mördades liksom han i Eger. P.S.
Kiny’ras, grek, myt., konung på Cypern,
Afrodites präst, skall ha infört denna gudinnas
kult från Mindre Asien. K. hade med sin
dotter Myrrha sonen Adonis. Enl. en annan
sago-tradition var K. son till Apollon. W.N.
Kinzig [ki’ntsi^]. 1) Biflod till Rhen, i
Baden, upprinner på Schwarzwald och mynnar
vid Kehl. Längd 112 km. Flottningsled. — 2)
H.-biflod till Main, i Hessen-Nassau, mynnar
vid Hanau. Längd 82 km. M.P.
Kio’sk (turk., ”trädgårdspaviljong” o.d.),
betecknar urspr. en lätt byggnad av central form,
fristående el. slutande sig till en större, vanl.
av trä med stora fönster el. delvis öppna
väggar, bringande skugga och svalka (jfr
Istanbul, sp. 121). Betydelsen kan också utvidgas
till en större byggnad (t.ex. Jildiz kiosk). I
engelska parker (se Engelsk trädgård
s-s t i 1) uppfördes ofta k. i kinesisk el. turkisk
stil. Under senare tider har k. blivit ett namn
även på små försäljnings- el. telefonbyggnader
av trä, järn och glas. E.W.
Kio’to, stad i Japan, se K y o t o.
Kip, sjöv., ränna el. urtagning å dävert,
reling el. dyl. för inläggande av tåg el. wire. Jfr
H a I k i p.
Kipa, att med^st en hake om ena flyet på
ett vanligt skeppsankare förfara detta från
kranbalken (ankardäverten) till dess
stuvnings-plats. T.Hrn.
Kipling [ki’plig], R u d y a r d, engelsk förf,
(f. 30/i2 1865), son till John Lockwood K.,
konstnär och stor
kännare av indisk
kultur, samt kusin
till St. Baldwin. K.
tillbragte sina första
år i Indien, sändes
sedan hem till
England och genomgick
The united services
college i Westward
Ho (scenen för hans
berömda skolhistoria
”Stalky and co.”,
1899). 17-årig
åter
vände han till Indien, där han som
journalist gjorde långa resor kors och tvärs i
landet. I tidn. publicerade K. sina första
berättelser, som han sedan samlade i boken
”Plain tales from the hills” (1887), följd (1888
—89) av 6 andra saml., bland vilka märkas
”Soldiers three”, ”The phantom rickshaw”,
— 447 —
— 448 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
