Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kista - Kistbrev - Kistemaeckers, Henry - Kistna, Krishna - Kistrand - Kiswa - Kitab - Ki-tan - Kitasato, Shibasaburo - Kitchener (Berlin) - Kitchener, Herbert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KISTBREV
den vid 1600-talets slut av dragkistan och
sedermera av byrån. Hos allmogen behöll
den denna sin betydelse till in på
1800-talets senare del. Som dekorativa element
ha järnbeslag, platt- och reliefskärning samt
målning spelat roll samt stundom
beklädnad med läder el. tygstoff. I k. förvarade man
kläder, vapen, böcker m.m. såväl i hemmet
som på resor, och k. ingick alltid i
brudutstyrseln. Resande affärsmän brukade k. som
disk, lager och kontor. I hemmet tjänade den
även som bord (k i s t b o r d) och bänk (k i s
t-bänk). Att k. ansågs som en mycket viktig
möbel, framgår bl.a. därav, att k.-makeriet
redan tidigt utgjorde ett eget hantverk. W.Kln.
Kistbrev, konstlösa, färglagda bildtryck med
text och ämne vanl. hämtat ur bibeln el. histo-
Kistbrev. ”Napoleon Bonaparte,
Fransmänner-nas Kejsare”. Privat ägo, Lund.
rien, urspr. avsedda att uppklistras i kistor,
men också använda ss. väggdekoration. K. leda
sitt ursprung från ettbladstrycken (se d.o. och
Brevmålare), infördes till Sverige från
Tyskland i början av 1600-talet och nådde
snart en ofantlig spridning, i sht bland
allmogen. En av de första k.-tryckarna i Sverige
var Per Brahes pommerske boktryckare på
Visingsö, J. Kankel (se
Boktryckarkonst, sp. 444); av senare boktryckerier, som
specialiserade sig på tillverkning av k., må
nämnas Berlingska boktryckeriet i Lund och
J. P. Marquards i Jönköping. — K. utfördes
vanl. i träsnitt på helark (40X50 cm.) med två
bilder, olika ämnen och skilda texter på
samma blad, så att ”brevet” kunde delas i två.
Särsk. populära voro k. i början av 1800-talet.
— Litt.: ”Träsnitt ur sv. k.” (1916, med
inledning av A. Sahlén). W.N.
Ki’stemaeckers [-makars], H e n r y,
belgiskfransk förf. (f. 1872), slog redan 1892—93
igenom med romantrilogien ”L’évolution
sentimentale” och har därefter utg. ett 20-tal
romaner men övergick från 1905 alltmer till
dramatik och har sedan dess förf, ett dussin komedier
(bl.a. ”La flambée”, 1912, och ”La passante”,
1921), kännetecknade av skärpa i iakttagelsen,
flykt i fantasien och en för belgiern rätt
ovanlig behändighet i fråga om det sceniskt
verkningsfulla. Lff.
Kistna, K r i s h n a, flod i s. Brittiska Indien,
1,250 km. lång, upprinner på ö. sluttningen av
v. Ghats, endast 65 km. från västkusten, flyter
i ö. riktning, genombryter ö. Ghats och
mynnar med stort delta i Bengaliska bukten.
Betydande bifloder äro från v. Bhima och från h.
Tungabhadra. K. är ej segelbar och har ej så
stor betydelse för konstbevattningen som
Go-davari. Först vid Bezwada börjar ett mera
betydande nät av bevattningskanaler. O.P.
Kistrand, hd i Finnmark fylke, n. Norge,
vid Porsangen; 4,986,92 kvkm.; 2,553 inv.
(1930). Ax.S.
Kiswa, se K a b a.
Kita’b (arab.), bok, skrift (av ka’taba,
skriva), förekommer ofta som sammansättningsdel
i boktitlar, t.ex. Kitäb al-aghä’ni, ”Sångernas
bok”. al-Kitäb, ”Boken”, är även namnet på
Sibawaihis stora grammatiska arbete.
Muhammed, som kallar koranen al-Kitab, menar
därmed uppenbarade religiösa urkunder, sådana
som han även tillerkände judarna och de
kristna, ahl al-kitäb, ”bokens folk”. G.O-r.
Ki-tan, se Kara Chitai.
Kitasato, Shibasaburo, japansk
bakte-riolog (1856—1931), var från 1886 elev till
Robert Koch, återvände 1893 till Japan, förestod
från 1914 Kitasato-inst. för infektionssjukdomar
i Tokyo. K. var den förste, som renodlade
stelkrampsbacillen, arbetade jämte Behring på
framställandet av serum mot difteri och
stelkramp, fann 1894 samtidigt med Yersin
pestbacillen och 1898 tillsammans med sin assistent
Shiga dysenteribacillen. A.Fl.
Kitchener [ki’cina] (förr Berlin),
industristad i Ontario, Canada, c:a 50 km. n.v. om
Ha-milton; 30,793 inv. (1931). J.C.
Kitchener [ki’cina], Horatio Herbert,
Earl K. of Khartum, engelsk militär (1850—
— 471 —
— 472 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
