Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kituspalm - Kitzbühlalperna - Kiu-kiang - Kiung-chou - Kiushiu - Kivennapa - Kivi - Kivi, Aleksis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIVI
Kituspalm, brännpalm, se C a r y o t a.
Kitzbühlalperna [ki’tsbyl-], alpgrupp i
Ty-rolen, n. om Hohe Tauern och ö. om
floden Ziller. Högsta topp är Kreuzjoch, 2,550
m.ö.h. M.P.
Kiu-kiang, stad i prov. Kiangsi, Kina, vid
Yang-tsi-kiang; 43,987 inv. (1929). K. är ett av
Kinas stora tecentra men har börjat träda
tillbaka för Han-kou. 1927 exporterades 5,100—
5,700 ton te; stor utförsel även av porslin,
tobak och papper. K. är traktathamn sedan 1862.
M.P.
Kiung-chou, huvudstad på Hainan, Kina,
nära n. kusten; 45,751 inv. (1929). Från dess
hamnstad Hoi-hau utföras socker, järn och
sesam. M.P.
Kiushiu, ö, Japan, se K y u s h u.
KFvennapa, se K i v i n e b b.
Kivi, släktet A’pteryx, bildar underordn.
Apte’ryges av strutsfåglarna och omfattar
hönsstora former med relativt klumpig kropp, kort,
tjock hals och lång, böjd näbb med vid spetsen
placerade näsöppningar. Vingarna äro
rudimentära och de korta, kraftiga benen försedda
med 4 tår, av vilka baktån är liten och
upplyf-tad. De löst hängande fjädrarna, som tilltaga i
Kivi. Efter Maurer.
längd bakåt, ha uppslitsat fan. Stjärt saknas.
K. leva parvis i Nya Zeelands otillgängliga
skogsområden och äro endast i rörelse om
natten. Födan utgöres av insekter, snäckor och
mask. De 1—2 äggen äro större än svanägg.
Släktet, som först 1812 blev känt av
européerna, omfattar 6, varandra ganska lika arter, vilka
starkt avtagit i antal och nu skyddas. H.B-n.
Kivi, A 1 e k s i s, finländsk förf. (1834—72).
K. föddes i n. Nyland, där hans far, Erik Johan
Stenvall, var en
fattig byskräddare. En
stark läslust drev K.
till böckerna, och
sedan han av en
gammal sjöman lärt sig
skolspråket,
svenskan, kom han vid 12
års ålder i skola i
Helsingfors.
Fattigdom och sjukdom
fördröjde läsningen,
och student blev han
först 1857. Han be-
drev icke några planmässiga studier men läste
mycket, bl.a. Cervantes, Shakespeare och
Hol-berg samt Kalevala och bibeln, vilka haft
betydelse för hans förf.-skap. De första litterära
försöken, bland dem några på sv., härstamma
från början av 1850-talet. Sorgespelet
”Kuller-vo” (1860) med ämne från Kalevala blev hans
första tryckta arbete och inbragte honom ett
litterärt pris. Efter några år av armod och
oregelbundet liv i Helsingfors bosatte sig K. i
det svenskspråkiga Sjundeå, där en äldre
fröken Lönnqvist på sitt lilla boställe Fanjunkars
gav honom husrum och uppehälle. Han ägnade
sig nu helt åt förf.-skapet, och det första
resultatet var den ypperliga karaktärskomedien
”Nummisuutarit” (1864; sv. övers.
”Sockenskomakarna”, 1917) med dess genuina
folktyper och dess äkta humor. 1866 utkom
den till formen oslipade men av stark
fantasi och naturkänsla burna diktsaml.
”Kaner-vala” och 1869 den av andakt och lyrisk
stämning präglade bibliska enaktaren ”Lea”, från
vars uppförande 10/s s.å. den finskspråkiga
teaterns uppkomst brukar räknas. K:s mest
betydande verk är romanen ”Seitsemän
vel-jestä” (1870; sv. övers. ”Sju bröder”, 1919).
I skildringen av de sju bröderna, vilka för att
undgå samhällets tryck bege sig ut i
ödemarken och där uppleva brokiga äventyr för att
dock slutl. inse kulturens nytta och underkasta
sig den, finnes en stor rikedom av
typgestaltning, naturromantik, saftig humor och mustig
realism, allt detta i en form, där folkspråk,
bibliska vändningar, liknelser och naturlyrik
ingått en egendomlig förening av stark verkan.
Romanen fördömdes dock av samtidens smak
ss. alltför grovkornig och rå. — K. blev 2 år
före sin död obotligt sinnessjuk och erfor
endast enstaka glimtar av det erkännande, som
eftervärlden i rikaste mått skänkt hans
gärning. Ss. den förste store, självständige
diktaren på finskt språk har K:s betydelse med åren
skattats allt högre. Hans samlade arbeten
ut-kommo 1915—19 i 4 bd. En staty av honom
— 477 —
— 478 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
