Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klimakterium - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMAT
dessa försvinna småningom av sig själva, och
ingen grund finnes för de farhågor, som ofta
hysas för den s.k. kritiska åldern; könslivets
upphörande är lika naturligt som dess början,
Däremot varnas för den oriktiga
föreställningen, att en blödning efter k. skulle bero på
att ”regleringen kommit igen”. En sådan sen
blödning beror alltid på någon sjuklig
förändring och kräver skyndsam undersökning av
sakkunnig. E.E.-M.
Klima’t. Med k. menar man enl. J. von Hanns
definition det genomsnittliga förloppet av
vä-derlekssituationen på olika punkter av
jordytan, huvudsaki. i dess samband med organiskt
liv. Flera ha gjort försök att på grundvalen
av dessa genomsnittliga värden och av
växtligheten klassificera jordens k.-typer. Det mest
bekanta av dessa försök härrör från W.
Koppen, som indelat jordytan i 6 huvudtyper med
underavd., inalles 11 k.-typer.
A-k lima t, tropiskt regnklimat,
karakteriseras av att intet månadsmedelvärde av
temp. understiger 18°. Under denna huvudavd.
finnas 2 underavd.: 1) U r s k o g s-k., alltid
fuktigt, i den regnfattigaste mån. minst 6 cm.
regn (Af, jfr karta) el. med måttligt utbildad
torrtid i monsunreg n-k. (Am) .2)
Periodiskt torrt savan n-k. (Aiv, resp. As); mot
årliga nederbördsmängder av 100, 150 och 250
cm. svara under den regnfattigaste tiden högst
2, 4, resp. 6 cm.
B-k lima t, torrt klimat, med 2
underavd.: 3) stäpp-k. (BS); mot en medeltemp.
pr år av 25, 20, 15, 10, 5, 0 och —5° svara årliga
nederbördsmängder av mindre än resp. 70, 60,
50, 40, 30, 20, 10 cm. 4) Ö k e n-k. (BW); vid
en medeltemp. pr år av samma temp., som
angivits för underavd. 3, falla mindre än resp.
35, 30, 25, 20, 15, 10, 5 cm. nederbörd pr år.
C-k lima t, tempererat regnklimat.
Den kallaste mån:s temp. mellan +18 och —2°.
Vid medelvärden av årstemp. av 5, 10, 15, 20°
är den årliga nederbörden större än resp. 30,
40, 50, 60 cm. 3 underavd.: 5) Varmt v i
n-t e r t o r r t k. (Civ). Den regnrikaste mån. i
den varma årstiden bringar mer än 10 gånger
så mycket nederbörd som den regnfattigaste
mån. under den kalla årstiden. 6) Varmt
sommartorrt k. (Cs). Den regnrikaste
mån. under den kalla årstiden lämnar mer än
3 gånger så mycket nederbörd som den
regnfattigaste mån. under den varma årstiden.
7) Fuktigt tempererat k. (Cf). Alltid
fuktigt. Skillnaden i nederbörd mellan olika
årstider liten.
D-k lima t, subarktiskt klimat med
kalla vintrar. Den kallaste mån. visar en temp.
— 533 —
av under —2°, den varmaste mån:s
medeltemp. är över 10° i medeltal. Mot medeltemp.
pr år av 0°, 5°, 10°, 15° svara årliga
nederbördsmängder, som äro större än resp. 20, 30,
40, 50 cm. 2 underavd.: 8) Fuktigt k. med
kalla vintrar (Df). 9) Torrt k. med
kalla vintrar (Div).
E-k lima t, snörikt tundreklimat.
Varmaste mån. mellan 10 och 0°. Underavd.:
10) T u n d r e-k. o c h k. ö v e r 3,0 0 0 m. ö. h.
F-k 1 i m a t. Varmaste mån. under 0°.
Underavd. 11) den eviga köldens k.
(polarområdena).
En orts k. är beroende på en serie viktiga
faktorer, varav här må anföras: A, ortens
breddgrad; B, läget i förhållande till
världshaven; C, läget i förhållande till andra större el.
mindre vattensamlingar, D, läget i förhållande
till berg, E, höjden över havet. Man kan med
fog säga, att k. är en funktion av alla de här
givna, av varandra oberoende variablerna.
Detta innebär t.ex., att k. vid breddgraden 0
(ekvatorn) blir ett annat än i Skandinavien, om de
övriga faktorerna är desamma. Man kan även
uppställa en k.-faktor F, som förklarar rent
lokala egenheter i k., näml, jordlagrens
beskaffenhet: strålningsförmåga och ledningsförmåga.
A-f a k t o r n. Breddgradens genomsnittliga
betydelse ligger i insolationens förändring med
denna och den därav betingade
luftcirkulationen. Man indelar på denna grundval jorden i
3 huvudzoner: tropikzonen, tempererade zonen,
arktiska zonen.
1) Tropikzonen karakteriseras av
passa-derna och det mellan dem liggande lugna
bältet, som kallas doldrum (se E k v a t o r i a
1-k a 1 m e r n a). Denna zon räknas ligga mellan
vändkretsarna.
2) Tempererade zonen (läge mellan
vändkretsarna och polcirklarna) karakteriseras
av sina cykloner och övervägande v.-vindar och
dessutom av de oerhört stora kontrasterna
mellan k. vid haven och i det inre av de stora
kontinenterna på n. halvklotet, över haven har
man här vinterregn, över kontinenterna
sommarregn med övergångsområden.
3) Arktiska zonen (mellan polcirklarna
och polerna) karakteriseras även av stora
kontraster längs breddgraderna och dessutom av
ansamlingen av den kalla luft, vars växlande
sydgräns kallas polarfront.
Subtropiska zonen. Mellan tropikerna
och den tempererade zonen ligger ett område,
vars väderlek mycket intimt står i samband
med de högtrycksområden, som ligga i
närheten av vändkretsarna. Detta gränsområde ut-
— 534 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
