Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klusjino - Kluven gom - Klyft - Klyftgrotta - Klyka - Klymene - Klynneglim - Klys - Klysma - Klysstoppare - Klyster - Klystir - Klytaimestra, Klytaimnestra - Klytia - Klyvarbom - Klyvare - Klyvbarhet - Klyverslejdare - Klyvfotingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLUVEN GOM
trupper under J. De la Gardie å andra sidan.
Det sv. rytteriet segrade till att börja med,
men övergavs förrädiskt av fotfolket och måste
vika, varpå en stor del av ryssarna tog till
flykten. De sv. legotrupperna, som ej fått ut
sin sold, övergåvo då De la Gardie, varpå
denne mot fritt avtåg med sina 400 svenskar och
finnar måste lova att ej vidare hjälpa Vasilij
Sjujskij. Med dennes tsardöme var det därmed
ute. P.S.
Kluven gom, se H a r 1 ä p p.
Klyft, geol., 1) spricka el. rämna i berget,
ävensom utpräglade skiktytor, utefter vilka
bergarten lätt låter klyva sig; 2) fast k. i
motsats till täckande lösa jordlager. K.A.G.
Klyftgrotta, geol., se Grotta.
Klyka, vanl. av järn, användes å båtars
relingar ss. vridbara stöd för åror. Höga k.
användas även bordvarts å mindre
fiskefartyg för uppläggning av rundhult och åror.
T.Hrn.
Kly’mene, grek, myt., dotter till Okeanos och
Tethys, födde åt titanen Japetos bl.a.
Prome-theus. W.N.
Klynneglim, växtart, se Glimväxter.
Klys, hål i fartygs sida el. däck, varigenom
kätting el. tågvirke löper. Rörformiga k. av
gjutstål el. järn anbringas för
ankarkätting-ens genomgång genom bordläggning och
däck, ankarklys. — Klysstoppare
utgöres av en medelst talja ansättbar arm av
järn, varmed kättingen kan fastlåsas
omedelbart under däcksklyset. Detta tätas
omkr. kättingen med klysproppar. —
Ligga för öppet k., ligga för två
ankare, ena kättingen anhalad, andra kättingen
fri att löpa ut, om fartyget skulle driva. T.Hrn.
Klysma, med., se Lavemang.
Klysstoppare, se Klys.
Klyster (ry. chlysty, gisslare), rysk sekt,
som på 1600-talet uppstod kring D.
Fi-lippov (se denne). K. företrädde en
mystiskextatisk religiositet (”gudomen finnes i varje
människa”) med sträng askes. Tidvis
utsatta för hårda förföljelser, voro k. före
världskriget spridda över hela Ryssland, talrikast
i s.-ö. delen. S.N.
KlystFr, med., se Lavemang.
Klytaime’stra, Klytaimnestra, grek,
myt., dotter till konung Tyndareos och Leda,
maka till Agamemnon (se d.o.). W.N.
Kly’tia, grek, myt., en nymf, älskades av
Apollon. Då denne övergav henne för
Leu-cothoe, gick K. frivilligt i döden och
förvandlades till en solros. W.N.
Klyvarbom, 1) del av bogspröt (se d.o.) och
2) det rundhult, som å segeljakter gör samma
tjänst som bogspröt.
Klyvare, trekantigt snedsegel, anbringat
närmast för om stagfocken och vanl. med sin
hals på en klyvarbom. T.Hrn
Klyvbarhet, miner., är den egenskap hos ett
mineral att lätt låta klyva sig i stycken med
jämna ytor efter vissa plan, genomgångar,
som äro kristallografiskt bestämda och
sammanfalla med mineralets viktigaste
kristallformer. Väl klyvbara mineral, t.ex. kalkspat,
som låter klyva sig i romboedrar (se fig. vid
art. Kalkspat), har 3 tydliga genomgångar
och gips, som är av bladig struktur, endast 1
genomgång. K.A.G.
Klyverslejdare, sjöv., stag mellan
klyvarboms-nocken och förmärsstången.
Klyvfotingar kallas i sv. språkbruk såväl
loppkräftor som eg. k. — L o p p k r ä f t o r,
Cyclops fuscus, hona, sedd från ryggsidan.
A’ och A" första och andra paret antenner.
D tarm, OvS äggsäckar.
ordn. Cope’poda, leva i sött el. salt vatten; de
flesta äro fritt simmande, en del parasiter. De
förras kropp är ledad och långsträckt,
huvudet, sammansmält med mellankroppen, har 2
par antenner och tuggande mundelar,
mellankroppen 4 el. 5 par 2-kluvna simfötter,
bakkroppen, smalare än framkroppen och fotlös,
slutar i 2 bihang med långa borst i spetsen.
Honorna igenkännas lätt på sina 1—2
äggsäckar på l:a abdominalsegmentet.
Parasiterna äro starkt omvandlade, 2:a paret antenner
och käkfötter vanl. ombildade till fästorgan,
mandiblerna till stick- och sugverktyg. Hos
vissa av dessa äro hannarna mycket olika
honorna och dvärglika. De fritt levande
formerna, ss. Cala’nus (se d.o.) o.a. släkten, utgöra
en viktig föda för bardvalar och många
fiskarter; en del parasiter leva på lägre djur,
andra, fisklössen (se d.o.), ss. Lernce’a och
Cla-ve’lla (Anchore’lla), på gälarna och huden hos
fiskar, vissa, ss. Cyclops, äro mellanvärdar för
binnikemaskar (sed.o.). — 2) Eg.
klyvfotingar, Schizo’poda, ordn. av skalkräftor, äro
rätt små, oftast från sidorna starkt hoptryckta
former, med en oftast vek huvudbröstsköld,
täckande mer el. mindre de med 6 par likartade-
— 599 — — 600 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
