Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalborgmästare - Kommunal flickskola - Kommunal fondbildning - Kommunalfullmäktige - Kommunalförbund - Kommunalisering - Kommunalkongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNAL FLICKSKOLA
ej fattas om deras ikraftträdande tidigare. K:s
åligganden bestämmas i av stadsfullmäktige
upprättat regi., stadfäst av K. m:t. I flera
städer med k. biträdes han av
kommunalrådmän. Jfr Stadsstyrelse. A. Ur.
Kommunal flickskola, se Flickskola.
Kommunal fondbildning är i regel ej tillåten.
Dock kan t.ex. pensionsfond för tjänstemän
bildas el. avsättning av medel för bestämt
ändamål göras. Medel, influtna genom hund- el.
nöjesskatt, kunna fonderas, och i fråga om
skogsaccis är fondbildning direkt föreskriven.
Frågan om k. är sedan länge föremål för
utredning men väntar ännu på sin lösning. A.Vr.
Kommunalfullmäktige, beslutande organ i
borgerlig landskommun i st.f.
kommunalstämman. 1918 blevo k. obligatoriska i
landskommuner med över 1,500 inv. men kunna även
finnas i kommuner med lägre inv.-antal. Före
1918 hade endast 33 sv. kommuner k., vid
senaste valet till k. (1930) 1,065. Se
Kommun, sp. 819 ff. J.E.N.
Kommunalförbund. Enl. lagen 13/e 1919 om
k. kunna städer, landskommuner, köpingar
och municipalsamhällen sammansluta sig till
k. för handhavande av kommunal
förvaltningsuppgift. Dylik sammanslutning kan även ske
mellan landstingskommuner samt mellan
landstingskommun och stad. Fattigvårdssamhälle,
som utgöres av flera kommuner, är i fråga
om rätt att ingå k. likställt med kommun; k.
kan också bildas av olika skoldistrikt för
vårdande av angelägenhet, som avses i
folkskolestadgan. För åstadkommandet av sociala
väl-färdsanstalter, av sådana allmännyttiga
inrättningar som gasverk, vattenverk, kloakverk
m.m. torde ett k. i många fall ha möjligheter
att lösa uppgifter, som varje kommun för sig
ej skulle vara mäktig genomföra; i 1925 års
polislag förutsättes k. kunna bildas även för
polisverksamhetens upprätthållande. För varje
k. skall finnas en förbundsordning med
bestämmelser om förbundets ändamål och medl.,
om sammansättningen av dess direktion m.m.
Länsstyrelsen skall fastställa
förbundsord-ningen. Ansökan om utträde ur k. el. om
dettas upplösning skall riktas till länsstyrelsen,
som äger förordna därom, ifall skäl därtill
anses föreligga. Länsstyrelsen kan själv väcka
fråga om k:s upplösning, om förbundsuppgift
uppenbarligen försummas. J.E.N.
Kommunalise’ring innebär en kommuns —
ev. ett kommunalförbunds — övertagande el.
nygrundande av ekonomiska företag, som eljest
skulle ha drivits av enskilda företagare el.
bolag. Sådana anläggningar som vattenverk,
gas- och elektricitetsverk äro vanl.
kommuna-liserade i städer och stadsliknande samhällen.
— 827 —
K. av spårvägar och därmed jämförliga
trafikmedel samt av renhållningsverk förekommer
även i stor utsträckning. I allm. torde k. bäst
lämpa sig för sådana affärsföretag, som enl.
sakens natur äro av monopolistisk karaktär;
ingen rimlig invändning torde t.ex. kunna
göras mot att en stadskommun själv sörjer för
att invånarna förses med vatten. Faran för
uppskörtning av allmänheten från enskilda
företags sida, det jämförelsevis riskfria med
direkt kommunal drift i sådana fall, då man
kan räkna med en jämn förbrukning av vad
som produceras el. ett regelbundet
utnyttjande av trafikmedel o.d., önskan att kunna
utnyttja överskotten av driften för kommunens
gemensamma bästa, de allmänna
socialiserings-strävandena i tiden, partipolitiska och
folkpsykologiska faktorer, allt detta har medfört,
att k. på vissa områden slagit igenom. En
förbättring av de sociala förhållandena, särsk.
i storstäderna, har utan tvivel blivit en följd
av k. Bostadsproduktion, anläggande av
badhus, kommunala tvättinrättningar o.d. kunna
därvid ytterligare nämnas som ex. på k. I
åtskilliga fall har k. säkerligen gått för långt och
kommit att omfatta affärsdrift av mera
spekulativ art med stora risker, som det bort vara
den enskilda företagsamheten förbehållet att
taga. Det något missbrukade ordet
”kommunalsocialism” skulle här kunna användas ss.
beteckning på k. Den vanliga kritiken av
samhällelig affärsdrift kan riktas även mot k.
Emellertid utesluter k. ingalunda en ekonomisk
samverkan mellan kommuner och enskilda
företag. En sådan är i en mängd fall mycket
vanlig och affärsmässig. En stad kan vara
delägare i ett kraft-a.-b. men samtidigt själv sörja
för distributionen av den elektriska kraften
inom sitt område o.s.v. — Att k. i senare tid
har nått en väldig omfattning, visar den
officiella statistiken såväl i Sverige som i utlandet.
Inkomsterna av vattenlednings-, gas- och
elektricitetsverk i Sveriges städer utgjorde 1929
resp. 15,9 mill., 29,62 mill. och 72,64 mill. kr.;
elektricitetsverken visade ett överskott av 25,86
mill. kr. Vid samma tid har man beräknat, att
i de tyska städerna med över 50,000 inv. nära
15 °/o av de kommunala inkomsterna utgjordes
av överskotten från vatten-, gas- och
elektricitetsverken, varvid liksom i de sv. städerna
huvudparten kom på elektricitetsverken. J.E.N.
Kommunalkongress, vanlig benämning på
möte mellan kommuners representanter el.
tjänstemän el. andra kommunalt intresserade
för dryftande av kommunala spörsmål av olika
slag. På initiativ av ett internationellt
stadsförbund, Union Internationale des villes et
pou-voirs locaux (se Stadsförbund), ha
inter
— 828 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
