Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konservative Folkeparti, Det - Konservator - Konservatorium - Konserver - Konservera - Konservering - 1. Botanik, zoologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSERVERING
försvarskompromissen 1922 tillmötesgick det
Venstre och möjliggjorde i stort sett
ministärerna Neergaard (1920—24) och Madsen-Mygdal
(1926—29; se dessa). Partiets ledare ha varit
Piper, Pürschel och C. Möller (se dessa). Under
den senares ledning har K.F. efter nederlaget
vid försvarsvalet 1929 och under världskrisen
1929 ff. fört en utpräglad ekonomisk och
social underhandlingspolilik gentemot ministären
Slauning men log skarpt ställning mot
överenskommelsen om en ”nedrustning” 1932 och
den penning- och arbetarpolitik, som beslöts
genom den storpolitiska krisförlikningen mellan
regeringspartierna och Venstre 30/i 1933. De
politiska valen 1932 och kommunalvalen 1933
bragte partiet stor framgång; det omfattar nu
c:a Vs av väljarna, i främsta rummet städernas
medelklass. Fl.D.
Konserva’tor, person, som yrkesmässigt
utför konservering; titel på vissa tjänstemän vid
museer. En k:s uppgift var i Sverige ung.
densamma som en preparalors (se d.o.), ss.
förhållandet ännu är vid Riksmuseum. Vid univ.
ha k:s göromål numera mer el. mindre ersatts
av vetenskapligt museiarbete, ss. även är fallet
vid de botaniska inst. I andra länder, ss.
Frankrike, Belgien och Norge, är k.-sysslan helt
vetenskaplig och k. avd.-föreståndare vid museer.
Också vid större konstmuseer förekomma
numera k. för restaureringsarbelet. O.C-n.
KonservatoTium kallas ofta en högre
musikskola, företrädesvis en sådan, som åsyftar att
genom relativt omfattande och inom resp, fack
allsidig undervisning utbilda sina elever till
instrumentalkonstnärer, sångare,
kyrkomusiker, lärare el. tonsättare. Ordet stammar från
det italienska conservatorio, ”hem för
föräldralösa barn” (eg. ”vårdanstalt”). De första
italienska k. voro också i realiteten barnhus,
vilkas skyddslingar i stor utsträckning
utbildades i musik. Fyra dylika k.
upp-stodo i Neapel på 1500-talet; det äldsta
var Conservatorio Santa Maria di Loreto,
grundat 1537. I Venedig funnos tidigt
likaledes 4 motsvarande anstalter, dock
kallade ospedale (”hospital”, eg. sjukhus) och
utbildande endast flickor. Till de äldsta hör
även Palermos k. (grundat 1615). Särsk. de
neapolitanska k. blomstrade under 1700-talet i
samband med den italienska (främst den
neapolitanska) operans och de italienska sångarnas
världsherravälde; mycket inflytelserika lärare
voro A. Scarlatti, F. Durante och L. Leo. De
första k. utanför Italien uppstodo mot slutet
av 1700-talet. Det främsta i Europa var under
många år Conservatoire national de musique i
Paris (grundat 1784). I Tyskland spelade
Leipzigs k. länge en dominerande roll alltifrån sitt
—- 921 —
grundande 1843 (dess förste direktör var
Men-delssohn). Bland de viktigaste nu bestående
böra f.ö. nämnas: Akademie für Musik und
darstellende Kunst i Wien (grundad 1817 som
K. der Gesellschaft der Musikfreunde; statlig
sedan 1909), Staalliche Hochschule für Musik
i Berlin (1869), Bryssels k. (1813), Royal
aca-demy of music (1823) och Royal college of
music (1883) i London; Schola cantorum i
Paris (1896). Ryssland har 2 högtstående k.:
i Leningrad (1862) och Moskva (1866).
Beträffande England och Amerika böra till
denna kategori räknas även musikfakulteterna
vid högsk. — Stockholm fick redan 1771 i och
med Musikaliska akad:s (se d.o.) stiftande en
undervisningsanst. för musik, som dock tidvis
förde en mycket blygsam tillvaro och först c:a
1855 fick full omfattning; namnet k. antogs
1864. K. i Köpenhamn och Oslo äro grundade
resp. 1867 och 1883. Göteborgs ”orkesterskola”
är ett slags k., anslutet till stadens
symfoniorkester. — De förnämsta k. äro i allm.
förstatligade och lämna helt el. delvis kostnadsfri
undervisning. Den äldsta tidens inlernatsystem
förekommer ännu i enstaka fall. Fullbordade
studier resultera vanl. i examen,
konstnärs-diplom el. pris — det sistn. är fallet t.ex. i
Paris, där det s.k. Rompriset (3 års
studievistelse i Rom) till bäste tonsättare är den
högsta utmärkelsen. Jfr Akademi. G.J-n.
Konse’rver, konserverade födoämnen, särsk.
om sådana i konservdosor el. -burkar, se K o
n-servering 2).
Konserve’ra (lat. conserva’re, bevara), bevara
i oskadat skick, vidmakthålla. Se
Konservering. — K on servera huset, särsk.
under 1600—1700-talen om präst, som gifte sig
med sin företrädares änka el. dotter.
Konserve’ring. 1) Bot., zool. Med k. menas
att behandla döda djur och växter på ett
sådant sätt, att de bevaras i ett så nalurligt
tillstånd som möjligt. Man brukar skilja mellan
makroskopisk och mikroskopisk k.
Den förra avser att behandla objekten så, att
de bibehålla den naturliga yttre formen. Den
senare åter avser att i görligaste mån bevara
de levande vävnadernas och organens inre
struktur och benämnes fixering (se d.o.).
Vid k. kan man skilja mellan två
huvudmetoder, bevarandet av objektet i torkat tillstånd
och i vätska.
1) K. i torrt tillstånd kan ske medelst:
a) Skelettering (se d.o.) av
ryggradsdjuren.
b) Uppstoppning (se d.o.).
c) Torkning. Djur, som äro försedda med
ett kraftigt yttre skelett, ss. många insekter,
kunna bevaras på detta sätt. De dödas med
— 922 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
