Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstbevattning el. irrigation - Konstellation - Konsten i skolan - Konsternera - Konstflitföreningen i Finland - Konstflygning el. avancerad flygning - Konstförening - Konstförvant - Konstgjord - Konstgjorda lemmar - Konstgjorda luktämnen - Konstgjord andning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTGJORD ANDNING
förekommer (huvudsaki. för risodling) i stor
utsträckning på Java och Japan, i Siam, Franska
Indokina och Kina, vidare i Västturkestan kring
Amu- och Syr-darja), Irak, Turkiet (kring
Konia) m.fl. områden i Asien, i Marocko, Algeriet,
vid Niger, inom Sydafrikanska unionen. Att
Nil-dalen numera är en grönskande oas hela året
runt, beror helt och hållet på k. I Sydamerika
finnas de största konstbevattnade arealerna
inom Chile, Argentina och Peru. K. i
Sydamerika är gammal och användes redan av indianerna
före de vitas ankomst, likaså i Mexico, New
Mexico och Arizona. U.S.A. har näst Indien de
största konstbevattnade områdena,
sammanlagt c:a 79,000 kvkm. I Europa förekommer k.
huvudsaki. i Italien, Spanien och Frankrike
samt i några torra dalgångar i Schweiz, särsk.
i Valais, i Schwarzwald och i Gudbrandsdalen
i Norge. Jfr art. om de olika länderna. — Litt.:
H. Nelson, ”Jordens konstbevattnade områden”
(i ”Sv. geogr. årsbok”, 1926); O. W. Israelson,
”Irrigation principles and practices” (1932).
Fr.E.;J.C.
Konstellation [-Jo’n], astr., himlakropparnas
ställning i förhållande till varandra. För solen,
månen och planeterna är k. detsamma som
aspekt (se Aspekter), för stjärnorna
likbe-tydande med stjärnbild (se Stjärnor). M-t.
Konsten i skolan är en förening, som 1897
bildades i Stockholm med ändamål att förse
landets skolor med konstverk, original och
goda reproduktioner; den har florerat under
ett par årtionden med C. G. Laurin som ledare.
— I Lund bildades något senare Sydsv.
föreningen för k. i s. med liknande ändamål,
vilken vid univ:s sommarkurser anordnade utst.
m.m. E.W.
Konsterne’ra, göra bestört, bringa ur
fattningen.
Konstflitföreningen i Finland stiftades ss.
”Föreningen för konstfliten i Finland” 1874
(från 1893 med nuv. namn), sedan C. G.
Est-lander 1870 grundat Centralskolan för konstflit,
som det blev föreningens uppgift att
upprätthålla. Denna, som är inrymd i Ateneum i
Helsingfors, omfattar dels en statens
konstindustriskola, som bl.a. utbildar slöjd- samt
tecknings-lärare, dels en allmän skola för
konstindustriella yrken i Helsingfors. E.W.
Konstflygning. Till k. el. avancerad
flygning hänföras de manövrer och
rörelser, vilka icke erfordras för ett flygplans start
och landning samt normala framförande i
luften. Se Flygning, sp. 849. F.Az.
Konstförening betecknar en sammanslutning
till befrämjande av den bildande konsten och
spridande av dess alster samt även
tillvaratagande av konstnärernas intressen.
Verksam
— 953 —
heten går mestadels ut på inköp och utlottning
(bland medl.) av konstverk, vidare hållande av
utställningar, utgivande av skrifter samt
anordnande av föredrag m.m. I Sverige
grundades den första k. 1832 i Stockholm; den
anordnade utst. även av äldre sv. konst (den
första av detta slag 1841); den kallas från 1886,
sedan några landsortsföreningar däri uppgått,
Sveriges allmänna k. (se d.o.). Andra
k., som alltjämt bestå, äro de i Göteborg,
Malmö (dels K. för s. Sverige, dels Skånes k.),
Norrköping, Lund (Aura) o.s.v. — I Danmark
stiftades redan 1825 en k. i Köpenhamn;
Kunst-nerforeningen af den 18 Nov. 1842 har delvis
en liknande verksamhet, liksom Föreningen for
national Kunst. — Finlands centrala
konstnärs-sammanslutning är Konstnärsgillet, grundat i
Helsingfors 1864; om Finska konstföreningen
se d.o. E.W.
Konstförvant, förr: sättare,
boktryckeriarbetare.
Konstgjord, se även Konst- och Syntetisk.
Konstgjorda lemmar, se Ortopedi.
Konstgjorda luktämnen ersätta i mycket stor
utsträckning de eteriska oljorna (se d.o.) inom
parfymeri- och tvålindustrien, detta icke minst
på gr. av prisbilligheten. 1874 lyckades de tyska
kemisterna F. Tiemann och W. Haarman för
första gången framställa vanilin på syntetisk
väg. Genom ingående studier av de naturliga
luktämnenas kemiska sammansättning har
efter hand ett mycket stort antal konstgjorda
luktämnen framställts. Bland de viktigaste k.l.
kunna nämnas: aubepine, bensaldehyd,
konstgjord (k.) bergamo(tte)olja, k. citronolja, k.
ge-raniumolja, heliotropin, k. jasminolja, jonon,
kumarin, k. mysk, k. neroliolja, k. rosenolja
samt terpineol. För tillverkning av k.l. har en
betydande industri uppstått särsk. i Tyskland,
Frankrike, Schweiz och Holland. C.-A.N.
Konstgjord andning bör inledas vid
and-ningsstillestånd efter skada av högspänd ström
el. blixt, barnförlamning, drunkningsolycka,
kvävning, kolos-, morfin- m.fl. förgiftningar.
Ännu flera minuter efter inträtt
andningsstille-stånd kan k.a. vara livräddande. K.a.
förutsätter fri passage för luften genom
andningsvägarna hos den förolyckade. Lösa föremål i
munhålan (löständer) böra därför avlägsnas,
kragar och halslinningar lossas. K.a. kan
åstadkommas enl. tre skilda principer: 1)
Direkt inblåsning och utsugning
av syrgas el. luft i andningsvägarna.
Detta kan ske med en s.k. pulmotor.
Sedan man framdragit patientens tunga, anpassas
lufttätt en mask kring näsa och mun. Från
en gasbomb, vanl. innehållande ren syrgas el.
en blandning av 95 °/o syrgas och 5 °/o kolsyra,
— 954 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
