Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperation - Kooperation inom jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOOPERATION
centralorganisationen uteslutande med
ekonomisk verksamhet och iakttaga sträng
neutralitet i politiska och religiösa frågor.
Medlemsantalet fördelar sig följaktligen på alla
samhällsklasser. 1932 utgjorde 19% av
medlemsantalet jordbrukare och jordbruksarbetare,
Kooperativa förbundets skofabrik, Örebro.
9 % hantverkare och hantverksarbetare, 43 %
industri- och övriga arbetare, 12 %
tjänstemän, 6 % andra självständiga näringsidkare
och utövare av fria yrken samt resten
korporationer m.fl. De till K.F. anslutna
föreningarna ha en solid ekonomisk ställning och
förfogade 1932 över 103 mill. kr. i eget kapital.
Enl. mönsterstadgarna för
konsumtionsföreningar skola årl. minst 15 % av överskottet
avsättas till reservfonden, och medlemskapet i
Modern butiksinteriör efter ritningar av
Kooperativa förbundets arkitektkontor.
K.F. förpliktar till anslutning till förbundets
revisionsavd.
Utom för anskaffning av förnödenheter, som
tillhandahållas i detaljhandeln, kunna
konsumenter sammansluta sig i kooperativa företag
för anskaffning av olika behovstäckningsmedel,
t.ex. i bostadsföreningar (se
Hyresgäströrelsen och
Bostadskooperation), elektriska distributionsföreningar,
teaterföreningar (se Skådebanan).
Den konsumentkooperativa företagsformens
principiella särart och praktiska livsduglighet
har föranlett en grupp samhällsforskare (främst
C h. G i d e, se denne) att lansera en spec.
samhällsåskådning, den s.k.
kooperatis-m e n, som lägger demokratiskt organiserade
konsumentföreningar, vilande på
befolkningens fria samverkan, till grund för ett
samhällssystem utan vinstbegäret som drivande kraft.
— Litt.: Ch. Gide, ”Konsumtionsföreningarna”
(1918); E. Heckscher, ”Svenska
produktionsproblem” (1918); B. Potter-Webb, ”The
co-operative movement in Great Britain” (1920);
A. örne, ”Det kooperativa programmet” (1921),
”Kooperatismen (s.å.); A. Gjöres,
”Konsu-ment-k. i Sverige” (1925), ”Robert Owen och
k:s uppkomst” (1932); A. Hedberg,
”Internationell k.” (1925), ”Dansk bonde-k.” (1929); B.
Lavergne, ”L’ordre coopératif” (1926); K.
Pe-tander, ”K. och samhällsutvecklingen” (s.å.);
A. Johansson, ”Aktuella kooperativa problem”
(1927); H. Müller, ”Internationella kooperativa
alliansens historia” (s.å.); K. Ihrig,
”Internationale Statistik der Genossenschaften” (1928);
V. Totomianz, ”Handwörterbuch des
Genos-senschaftswesens” (1928),
”Konsumentenorganisation” (3 Aufl. 1929); E. Grünfeld, ”Das
Genossenschaftswesen” (1928); Th. Odhe, ”K.
i Finland” (1929); H. Stolpe, ”K. utomlands”
(1930). H.St.
K. inom jordbruket har i Sverige börjat
senare och fått mindre omfattning än i ett flertal
andra länder med högt stående jordbruk.
Framförallt under de tre senaste åren har dock ett
intensivt arbete bedrivits för att få
jordbrukarna organiserade i ekonomiska föreningar för
olika ändamål samt för att få till stånd en
centralisering av föreningar, vilka arbeta inom
samma bransch. Detta arbete, som letts av
Sveriges allmänna lantbrukssällskap, har
un-derstötts av Staten. Föreningarna äro numera
i regel organiserade efter andelsprincipen,
d.v.s. medl. äro delaktiga i föreningen och dess
vinst i förhållande till sitt deltagande i
verksamheten genom levererade el. rekvirerade
varor. — Störst utbredning har jordbrukets
an-delsrörelse inom mejerihanteringen. Redan på
1880-talet började mejeriföreningar
Uppslagsbok. XV.
33
— 1025 —
— 1026 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
