- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 15. Karl Felix - Krigsexpeditionen /
1063-1064

(1929-1955)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koralldjur - Korallfiskar - Korallkalksten - Korallmossa - Korallormar - Korallrev (korallöar)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORALLFISKAR

menten på septas fria kant, ofta starkt vindade,
bidraga till cirkulationen och avsöndra ferment;
hos vissa havsanemoner utgå vid filamentens
proximalaste del i ena ändan fria trådar med
nässelceller el. körtelceller. Av kroppens 3
lager är det mellersta, mesoglæan, ofta mäktigt
med talrika celler. Vid ektodermets bas finnas
längsmuskler, dock ej på fotskivan och vanl.
ej på kroppsväggen, vid entodermets bas
ringmuskler. Utanför dessa ligger det diffusa
nervsystemet huvudsaki. i ektodermet. De flesta k.
ha ett skelett, i enklaste fall ett kutikulärt
(hos vissa havsanemoner) el. uppbyggt av kalk
el. av horn el. av bådadera slagen (Isis, se d.o.).
An uppkommer det i mesoglæan som spridda
kalkkroppar, spi’cula, stundom sammansmälta
med varandra (orgelkorall, se do.), än som en
hornaxel (Antipatha’ria, Gorgona’ria) el. som
ett sammanhängande kalkskelett (stenkoraller,
se d.o.), bildade av ektodermet. Könscellerna
uppkomma i septas entoderm, vandra sedan in
i deras mesoglæa innanför el. nedom
filamen-ten. Larverna utvecklas utom el. inom
moderdjuret, stundom i yngelrum (se d.o.). K. äro
skild- el. samkönade, bilda vanl. djurstockar
(se d.o.) av mycket växlande utseende, än mera
kompakta ss. hos läder- och stenkoraller, än
träd- el. busklikt förgrenade som hos
bark-och hornkoraller, och stundom med
arbetsfördelning (se d.o.) mellan individerna. Endast
sjöpennor, eg. havsanemoner och beriantharier
kunna förflytta sig. K. leva i alla hav och
omfatta mycket talrika släkten och arter, såväl
levande som fossila. Stenkoraller uppträda som
rugoser redan i siluren, fossila rester av
Octac-tiniaria äro sparsamma, huvudsaki. kända från
krit- och tertiärformationerna. K. indelas i 3
ordn. A) Octactinia’ria med underordn. 1)
Alcyona’ria, läderkoraller, ex. orgelkorall, 2)
Gorgona’ria, bark-(horn-)koraller, ex.
ädelkorall, Isis, Euplexau’ra, Parago’rgia, 3)
Penna-tula’ria, sjöpennor; B) Ceriantipatha’ria med
underordn. 1) Antipatha’ria, hornkoraller, 2)
Ceriantha’ria; C) Zoanthactinia’ria med
underordn. 1) Zoanthinia’ria, 2) Hexactinia’ria,
omfattande eg. havsanemoner och stenkoraller.
Till stenkorallerna sluta sig de fossila Rugo’sa,
vanl. uppställd som en 4:e ordn. O.C-n.

Korallfiskar, sammanfattande populär
benämning på olika, vanl. vackert färgade
fiskarter, som leva på korallreven.

Korallkalksten är en kalksten (se d.o.), vanl.
bildad vid korallrev av där förekommande
organismers kalkskelett el. fragment av dessa,
vilka samlas kring el. på reven. K.A.G.

Korallmossa kallas de torkade och oftast
med anilingrönt färgade kitinskeletten av
hyd-roidpolypen Hydrallma’nnia falca’ta, vilka an-

Korallmossa,
Hyd-rallniannia falcata.

vändas till varjehanda rumsprydnader, hållbara
kransar m.m. Råmaterialet draggas huvudsaki.
i Nordsjön vid
Tysklands och Hollands
kuster. Skeletten av
andra hydroidpolyper
gå i handeln som
”cypressmossa” och
”granmossa”. Alla dessa
tekniskt användbara
skelett kallas ofta
gemensamt ”havsmossa”.

O.C-n.

Korallormar, släktet
Elaps av underfam.
Elapi’næ av eg.
gift-snokar (se d.o.), äro
relativt små,
långsträckta, valslika med
platt huvud och kort
svans försedda ormar.
Kroppsfjällen äro
likartade, glatta och stå
oftast i 15 rader,
ögo

nen små, kroppsfärgen rödaktig med mörka,
smalare tvärband. Vissa arter äro föga giftiga
el. i varje fall täml. ofarliga för människan.
Giftigast är den i de varma trakterna av
Nordamerika levande, knappt 1 m. långa E. fulvus.
Andra arter finnas i Mellan- och Sydamerika.
K:s näring utgöres av mindre kräldjur. O.C-n.

Korallrev, (korallöar). Ehuru s.k. k. under
100 m:s djup anträffas i n. hav, ss. de av
Lophohe’lia (se d.o.) bildade småreven vid
Skandinaviens kust, är det endast i varma hav,
som eg. k. uppträda. 3 typer av k. finnas:
1) strand- el. k u s t r e v, sträckande sig
ända till kusten med en bredd av några m.
till 1 km.; 2) b a r r i ä r- el. k a n a 1 r e v,
skilda från fastlandet av ett trängre el. ett bredare

Korallorm, Elaps corallinus.

— 10G3 —

— 1064 —

Artiklar, som icke återfinnas

under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 13 10:26:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-15/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free