Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korrespondenten Landskrona tidning - Korrespondera - Korridor - Korridorsystem - Korrigera - Korrosion - Korrosiva - Korrugera - Korrugering - Korrumpera - Korruption - Kors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORS
Korrespondenten Landskrona tidning,
konservativ tidn., som utkommer i Landskrona 6
dagar i veckan. Tidn. har uppstått genom
sammanslagning 1881 av ”Landskrona tidn.”,
uppsatt 1836 av N. P. österberg, och
”Correspon-denten”, uppsatt 1845 av J. Rasmussen.
Huvudred. sedan 1931 Olof Magnusson (f. 1885). H.E.
Korresponde’ra (se Korrespondens),
motsvara; brevväxla. —
Korresponderande ledamot, medl. av akad. el. samfund,
som ej äger att deltaga i dess överläggningar
el. beslut.
Korridor [-då’r] (ital. corridore, eg.: gång,
där man löper fram och åter), lång (och vani.
smal) gång mellan två rumsrader el. utanför
en rumslänga; smal landremsa mellan två
länder el. genom ett annat land (jfr Polska
korridoren).
Korridorsystem, sätt att planera en byggnad,
enl. vilket rummen förläggas intill korridorer,
löpande ant. vid yttersida el. i byggnadens mitt.
Det senare fallet är ekonomiskt fördelaktigast
men ger sämre belysningsmöjligheter. G.W.W.
Korrigera [-fe’ra] (se Korrekt), rätta,
förbättra; göra rättelser i.
Korrosion [-Jo’n]. 1) Geol., geogr. De utifrån
på jordytan verkande (exogena) krafterna
(vatten, is och vind) utöva på den fasta
berggrunden ett förvittrande och sönderdelande arbete.
Det härigenom bildade lösa materialet bortföres
genom ablationen och denudationen
(se d.o.), men därjämte utföres på den fasta
berggrunden ett avnötande och avslipande
arbete, som kallas k. Bland resultaten av k. må
främst nämnas inlandsisens, glaciärernas och
flygsandens verkan (den senare benämnes ofta
korrasion). — Termen k. har icke fått
någon allmännare användning. K.A.G.
2) Metallografi. Ytan hos metaller och
me-tallegeringar undergår genom inverkan av
fuktig luft, vatten, frätande gaser el. vätskor, med
vilka den kommer i beröring, en mer el. mindre
långsamt skeende förstöring. Välbekanta ex.
härpå äro järnets röstning och ärgbildningen på
koppar. Dessa företeelser benämnas med ett
gemensamt namn k. Orsakerna till k. kunna
vara dels av rent kemisk natur, d.v.s. bestå i
direkt utlösning el. kemisk förändring av ytan,
dels också av elektrokemisk art. En metall kan
som bekant icke framställas i absolut kemiskt
ren form, och föroreningarna bli alltid från
punkt till punkt ojämnt fördelade i metallen.
Så snart metallytan blir fuktig, uppkomma
därför kortslutna galvaniska s.k. lokalelement, som
ge upphov till elektriska strömmar med
åtföljande elektrolytiskt angrepp på metallytan.
Olika metaller ha mycket olika
motståndsför-måga mot k. Bland de tekniska
konstruktions
— 1105 —
materialen har det viktigaste, stålet, i allm. den
minsta motståndsförmågan. För att förhindra
k. el. fördröja dess verkan användas dels
skyddande överdrag (målning, förzinkning etc.) å
metallföremålen, dels, i den mån det är möjligt
med hänsyn till tekniska och ekonomiska
omständigheter, spec. legeringssammansättningar
för olika ändamål (s.k. rostfritt stål m.m.).
De årliga förlusterna genom k. av metaller ha
för hela jorden beräknats vara flera
milliarder kr. I.S.
3) Petrogr. Understundom förekomma i
erup-tiva bergarter sådana förhållanden, att redan
utbildade kristaller helt el. delvis upplösas.
Denna process iakttages först som förändringar,
en k., av deras yta. K.A.G.
Korrosi’va, reme’dia corrosVva, med.,
seEts-medel.
Korrugera [-ge’-] (till lat. ruga, skrynkla,
veck), rynka, vecka. — Korrugerad plåt,
veckig el. vågig (vanl. galvaniserad) plåt,
brukad till tak och väggar i byggnader, särsk. i
varuskjul.
Korruge’ring (se Korrugera),
regelbunden vågbildning å vägbanor, uppstår genom att
bilhjul vid fart över någon ojämnhet i
vägbanan bringas i en uppåt och nedåt svängande
rörelse och därvid liksom en fjäderhammare
stötvis träffar vägbanan på regelbundna, av
bilens fart beroende avstånd, varvid dessa stötar
på en icke tillräckligt motståndskraftig vägbana
åstadkomma regelbundna fördjupningar
(vågdalar) med mellanliggande förhöjningar
(vågberg), vilka av trafiken hastigt förstoras och
ökas i antal till stor olägenhet för trafiken och
vägunderhållet. Fr.E.
Korrumpe’ra (till lat. con, se Ko n-, och
ra’mpere, sönderbryta), fördärva, skämma,
förfalska; förleda; besticka, muta. — Subst:
korruption [-fo’n], bestickning, mutsystem;
be-sticklighet, mottaglighet för mutor;
(sede)fördärv.
Korruption [-fo’n], se Korrumpera.
Kors (ytterst från lat. crux). 1) K. har
redan under förkristen tid varit ett tecken på
smärta och död, då t.ex. hos fenicierna
dödsstraff utfördes genom upphängande och
fastspikande på pålar el. korslagda bjälkar (se
Korsfästning). Enl. legenden skulle
Kristi kors ha huggits av träd, som var en
avläggare av livets träd i paradiset; genom
hans försoningsdöd återvann k. livets kraft.
Denna symbolik går särsk. igen under den
senare medeltiden, då krucifixframställningar
stundom ha k. prytt av lövverk. Kristi k. skulle
enl. legenden ha återfunnits vid 300-talets
början av kejsarinnan Helena genom en
uppenbarelse (jfr Jerusalem, sp. 421, samt K o r
s
— 1106 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
