Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsika - Historia - Korsknut - Korskovall - Korskrank - Korskyrka - Korslamhet - Korslänkkoppling - Korsmässa - Korsnedtagningen - Korsning - Korsnäbbsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSNÄBBSLÄKTET
vid mitten av 1300-talet helt kontrollerade.
Från 1400-talets till 1500-talets mitt leddes öns
förvaltning, en utsugningspolitik, av
San-Gior-giobanken. 1729 reste sig korsikanerna mot
Genua, erkände 1736 den tyske äventyraren
friherre Teodor von Neuhof som konung; med
fransk hjälp betvangs upproret 1738. Det
franska ingripandet var ett tecken till att K. nu
blivit ett stridsäpple för större makter. 1746
ingrep en engelsk truppstyrka i en fejd på ön,
varifrån den franska levanthandeln lätt kunde
behärskas. Vid bekämpandet av nya resningar
under Pasquale Paoli ökades de franska
trupperna på K., som Genua 1768 sålde till
Frankrike. Vid franska revolutionen blev K. ett
franskt dep.; stödda på det av Paoli
organiserade missnöjet med revolutionen, erövrade
engelsmännen 1794 ön, vilken 1796 återtogs av en
fransk exp. En kort tid 1814 åter besatt av
England, överlämnades K. 1815 till Frankrike.
— Litt.: A. Ambrosi, ”Histoire des Corses et
de leur civilisation” (1914); ”Histoire du
peup-lement de la Corse” (1926). P.N-m.
Korsknut, byggn., se Knut.
Korskovall, bot., se K o v a 11 s 1 ä k t e t.
Korskrank, se Kor.
Korskyrka är en kyrka med korsformig
grundplan, vare sig korsflyglarna äro urspr.
el. uppstått genom tillbyggnad; se f.ö. Kyrka.
Korslamhet, veter., se Korsförlamning.
Korslänkkoppling, tekn., polhemsknut, se
Axelkoppling.
Korsmässa, före 1901 i sv. almanackan namn
på dagarna 3/s och 14/», se Korsfester.
Korsnedtagningen, konsthist., se Jesus
Kristus.
Korsning. 1) Bankv. K. av check,
försiktighetsåtgärd, som företages för att undvika,
att checken inlöses av obehörig person.
Speciell k. verkställes på så sätt, att namnet på
checkmottagarens bankförbindelse placeras på
framsidan mellan två parallella linjer; endast
denna bank får då inlösa checken. Vid
generell k., som enl. 1932 års checklag kan bestå
endast av de båda linjerna, kan checken
likaså infrias blott av den bank, där innehavaren
har sina affärer; denna k. användes, då
utställaren ej vet, vilken bank detta är. I England
gälla liknande regler. I Tyskland skall k.
innehålla orden Nar zur Verrechnung- sådan
Ver-rechnungsscheck skall inlösas genom att
beloppet insättes på innehavarens bankräkning.
Vhgn.
2) Biol. K. el. k r o a s e r i n g kallas
befruktning mellan individer av ärftligt olika typ.
Hos självbefruktande växter menas i regel k.
mellan olika rena linjer (se d.o.). Hos växter,
som normalt frambringa sin avkomma genom
befruktning mellan olika individer
(korsbefruk-tare), och hos djur betecknar man som k.
befruktning mellan individer ur olika raser,
va-rieteter el. arter. K. ger upphov till individer,
som äro intermediära mellan föräldratyperna
el. närma sig den ena av dem och som kallas
bastarder el. hybrider (se Bastard).
Avkomman efter k.-produkterna visar oftast en stor
ärftlig variation, som delvis ger helt andra
typer än föräldrarnas. För åstadkommande av
nya typer använder man därför k. inom
växt-och djurförädlingen för att förena hos olika
typer förekommande egenskaper. Den direkta
k.-avkomman visar sig ofta kraftigare än
någon av föräldratyperna. Jfr Inavel och
Ärftlighetslära. J.B.
Korsnäbbsläktet, Lo’xia, av fam. finkar (se
d.o.), har en mycket stark näbb, vars spetsar
Mindre korsnäbb, hanne.
korsa varandra. Korsnäbbarna förekomma i
Europa, Asien och Nordamerika och leva
mestadels i barrskogar samt livnära sig huvudsaki.
av garn- och tallfrö, som de bryta sönder med
sin egendomligt byggda näbb. Om somrarna
äta de även insekter. De föra ett
kringflackande levnadssätt och uppträda vissa år, mest
under vintern, i väldiga skaror. Deras
fortplantning inträffar oftast i febr, men ibland även
på andra tider, beroende på frönas mognad.
Bona äro öppna och byggas mest av material
från gran. De 3—5 äggen kunna tåla mycket
stark kyla. Även de späda ungarna äro mycket
— 1117 —
— 1118 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
