Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krabbe, 1. Christopher - Krabbe, 2. Oluf - Krabbe-Carisius, Hans - Krabbor - Krabb sjö - Krabbspindlar - Krabbtaska - Krackning - Kræmer, von, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÆMER
Från 1896 betydande medl. av Reformpartiet,
1905 av Radikale Venstre, var K. 1909—10
försvarsminister i Zahles l:a ministär. I det
inter-parlamentariska samarbetet spelade K. en icke
obetydlig roll. Fl.D.
2) O 1 u f K., den föregåendes kusins son,
jurist (f. 1872), jur. kand. 1895,
Kriminalrets-assessor 1911, domare i Köpenhamns Byret
1919, i östre Landsret 1920, prof, i
rättsvetenskap vid univ. 1925. K. har huvudsaki. ägnat
sig åt straffrätten, däri han utg. flera mindre
avh. Han har vidare varit medl. av
tionde-(1918), fästelovs- (1910) och
strafflagskommis-sionerna (1918) samt utg. ”Borgerlig
Skatte-lov” (1930—31). E.K.
Krabbe-Carisius, Hans, dansk diplomat
(1771—1845), 1814—31 sändebud i Stockholm,
1831—42 utrikesminister, avslöt 1819
konventionen om Norges andel i den dansk-norska
monarkiens statsskuld, 1826 en handelstraktat
med Sverige-Norge. K. var en duglig diplomat,
som efter hand befäste sin urspr. ytterst
vanskliga position i Stockholm; hans ministertid var
händelselös. Politiskt var K. anhängare av
enväldet och helstaten. Fl.D.
Krabbor, underordn. Brachyu’ra, av tiofotade
kräftdjur, ha en kort, triangulär, under
fram-kroppen inslagbar, stjärtfena saknande
bakkropp, som är bredare hos honorna än hos
hannarna, hos de förra försedd med 4 par fötter,
som bära äggen, hos de senare med 1—2 par.
Framkroppen är på undersidan täckt av en
platta, på översidan av en ryggsköld av
växlande form. Hos trehörning s-k., Oxyrhy’ncha
(Hyas, Stenorhy’nchus, Litho’des, se d.o.), är
den trekantig, framåt utlöpande i en spets och
ofta försedd med mer el. mindre hakformade
utskott, på vilka k. fästa varjehanda föremål,
ss. alger, snäckskal (skyddande förklädnad),
hos b å g-k., Cyclometo’pa (krabbtaskan,
strand-k., flod-k. och sim-k., se d.o.) är den bred och
framtill avrundad, hos de f y r h ö r n i g a k.,
Catometo’pa (Geca’ rcinus o.a. land-k.,
ullhands-k., musselväktaren, se d.o.), framtill tvärhuggen,
hos r u n d-k., Oxysto’mata (Cala’ppa, se d.o.)
rundad. Gångbenen, 5 par, sitta vanl. i samma
plan, men hos de r y ggf o t a de k., Noto’poda
(ull-k., se d.o.), äro de 2 sista paren fästade
dor-salt och användas att fasthålla svampar,
sjöpungar o.d. på ryggskölden. Stundom äro
gångbenen mycket långa, ss. hos Hyas och den j
a-p a n s k a j ä 11 e-k., Kaemffe’ria, det största nu
levande kräftdjuret med ända till 5 m.
spännvidd. Hos båg-k. äro 2:a—4:e fotparen
tillspetsade i ändarna, hos sim-k. är sista
gångfotparet bladlikt. l:a benparet bär kraftiga ”klor”,
stundom är den h. starkare än den v.
Antennerna äro korta, de väl utvecklade stjälkögonen
sitta i ögonhålor. I samband med kroppens
starka förkortning ha bröstganglierna
sammansmält till en enda massa. Av larvstadierna är
Zæa-stadiet (se d.o.) försett med en lång
ryggtagg, M egalo’ pa-stadiet med en lång bakkropp
och stjärtfena. De flesta k. leva i haven, några
ss. flod-k. i sött vatten, vissa, ss. Geca’ rcinus,
äro nästan uteslutande landdjur och gå endast
för att avstryka äggen ner i havet, andra, ss.
musselväktaren, äro rumsparasiter, några leva i
symbios (se d.o.) med havsanemoner. K:s
rörelse är egendomlig, i det de ofta löpa på
tvären el. snett med upplyftade klor. En del k.,
ss. trehörnings-k., äro tröga i sina rörelser,
andra, ss. land- och sim-k., snabba. K. indelas
i talrika släkten; vid Sveriges västkust finnes
ett 20-tal arter. Fossila delar, som anses
härröra från k., äro kända från devon och
jura-perioderna, rikare uppträda k. i kritan, särsk
talrika äro de i eocenformationen. O.C-n.
Krabb sjö, sjögång med korta, höga, toppiga
vågor; se Vågrörelse (i havet).
Krabbspindlar, fam. Thomi’sidæ av
spindeldjuren, ha fått namn av att de i sina rörelser
Krabbspindelart, Xysticus viaticus, hona (t.v.)
och hanne. Efter Brehm.
erinra om krabbor. K. kunna näml, förflytta
sig åt sidorna och bakåt lika lätt som framåt.
Kroppen är platt, ögonen 8, ställda i 2 framåt
konvexa bågar, chelicerernas (se d.o.) klo inåt
inslagbar, benen, av vilka de 2 främre paren
vanl. äro längre än de bakre, platta, utstående
åt sidorna. K. äro vanl. små; de bygga ej nät,
då spinnförmågan hos de fullvuxna gått nästan
förlorad. De träffas på gräs och örter,
trädstammar m.m. även i Sverige. O.C-n.
Krabbtaska, Cancer pagu’rus, en ända till 30
cm. bred bågkrabba (se Krabbor) med brett,
på framsidan flikigt huvudbröst och likstora
panntaggar. översidan är brun, undersidan
ljusare, klofingrar svarta. K. är välsmakande
och fiskas även vid Sveriges västkust. O.C-n.
Krackning (eng. cracking), se B r ä n n o
I-j o r, sp. 187, och Bensin, sp. 585.
Kræmer, von, ätt, adlad 1691. Nedannämnde
K.l) blev 1837 friherre; hans gren utslocknade
på manssidan 1903.
— 1169 —
— 1170 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
