Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krakou, Mårten - Kraków - Krakowiak - Kraks Blaa Bog - Krákumál el. Lodbrokskvädet - Kraljevina Jugoslavija - Kram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAM
kom 1604 i slottsloven på Gullbergs fästning
och kallas 1607 befallningsman där. Sin
berömmelse har K. förvärvat genord sitt tappra,
i dotterns redan sägenartade skildring bjärt
utmålade försvar av fästet mot danskarnas
angrepp 27/i 1612. Enl. denna skildring skall K:s
maka, Emerentia Pauli, sedan K. själv blivit
sårad, tagit en verksam, ja, avgörande del
i försvaret. Sannolikt har det från dansk sida
blott varit fråga om ett överrumplingsförsök.
K. förflyttades sedan till Vaxholm, som han
s.å. likaledes hade tillfälle att försvara mot ett
danskt angrepp. P.S.
Krakéw [kra’kåf], ty. Krakau, huvudstad i
vojvodskapet K. (17,448 kvkm., 2,296,842 inv.
1931) i s.v. Polen, vid övre Weichsel; 221,260
inv., därav o. Vs judar. K. är en av Polens
äldsta och vackraste städer och den främsta
i historiskt och kulturellt hänseende. K. fick
sin prägel som storstad under medeltidens
sista två årh. samt 1500-talet, och staden har
praktfulla monument både i sengotik och
renässans. Sukiennice (”Klädeshuset”), som
höjer sig på det gamla torget med en 120 m.
lång fasad, har stora, öppna spetsbågshallar
med salubodar. I dess övervåning är det
polska nationalmuseet sedan 1883 inrymt. Där
bredvid står det gamla rådhusets torn (från
1300-talet). Bland de talrika kyrkorna
framstår Mariakyrkan, grundad 1226, med ett
behärskande, 81 m. högt torn; i dess inre finnas
konstverk bl.a. av Veit Stoss och Peter Vischer.
Den stora Dominikankyrkan har blivit
ombyggd efter en brand 1850. På slottsberget
Wawel höjer sig den 1359 invigda domen med
ett särsk. utbyggt gravkapell över konung
Sigismund I från 1500-talets förra del, praktfullt
utsmyckat av italienska mästare. Bland de
talrika gravmonumenten märkes f.ö. ett över
Sigismund Vasa. Den gamla borgen om- och
tillbyggdes under renässansen och fick bl.a.
en storslagen slottsgård med joniskt
kolonngalleri i 3 våningar. Nedanför vid Ringgatan
står ett väldigt porttorn som kvarleva av de
gamla befästningarna. Bland konstsamlingar
märkes, utom nationalmuseet,
Czartoryskigal-leriet, rikt på tavlor av italienska
renässansmästare; i samma palats ett dyrbart bibi, och
arkiv. I K. finnes Jagiellonska univ., Polens
främsta bildningshärd (grundad 1364; o. 7,000
studenter) med moderna inst. och stort bibi.;
sedan 1932 finns här sv. lektorat.
Vetenskaps-och konstakad. K. är ett av Polens främsta
handelscentra (trävirke, salt,
lantbruksprodukter) och en betydande industristad med
tillverkning av lantbruksmaskiner, kemikalier,
möbler, läder- och tobaksvaror; kvarnar.
Flygstation. — K. grundlädes enl. sägnen av
— 1193 —
en polsk prins Krak o. 700; det omtalas icke i
några källor före 1000-talet, då Boleslaw I
Chrobry förvärvade det av Böhmen. 1241
brändes K. av tatarerna. 1311—1610 var det
Polens huvudstad; till 1764 skulle konungarna
krönas och begravas här. 1655—57 samt 1702
—04 var K. besatt av svenskarna.
Konfederationen i K. 1768 ingicks för att
bevara den bestående ordningen i Polen. 1795
kom K. till Österrike; 1809—15 tillhörde det
storhertigdömet Warszawa Den av
Wienkon-gressen 1815 upprättade republiken K.
omfattade 1,100 kvkm. med 140,000 inv. och
styrdes av ett antal senatorer och en president,
vars val skulle godkännas av Ryssland,
Preussen och Österrike, vilka makter hade
protektoratet över republiken. Denna blev
emellertid ett centrum för den polska frihetsrörelsen;
gång efter annan måste skyddsmakternas
trupper besätta K., varför det 1846 införlivades
med Österrike. 1918 kom K. till Polen.
Urgammal biskopsstad, blev K. 1925
ärkebiskopssäte. — K. har, alltsedan staden grundlädes,
varit befäst. I slutet av 1800-talet utbyggde
österrikarna K. till en stark gördelfästning, vilken
före världskriget ytterligare förstärktes. I nov.
1914 hotades K. av 3:e ryska armén, som stod
endast 2 mil framför den av österrikiska
fältarmén blottade östfronten.
M.P.;E. W.;P.Dhl;A. W.G.
Krakowiak [-kå’viak] (fra. cracovienne),
urspr. polsk nationaldans, blev under mitten
av 1800-talet sällskapsdans; ss. sådan dansas
den parvis i % takt med mazurkasteg i två
repriser om vardera 8 takter. V.F-i.
Kraks Blaa Bog [blå bäy], Danmarks ”Vem
är det?”, årlig publikation, grundad 1910 av
förutv. läkaren Ove Krak (1862—1923),
som även utgav ”Kraks Vejviser”
(adresskalender, grundad 1862 av fadern,
stadskonduk-tör Thorvald Krak) m.fl. liknande
uppslags-arbeten. C.
Kråkumål el. L o d b r o k s k v ä d e t,
isländsk (el. mindre troligt fornnorsk) dikt,
som tänkes föredragen av Ragnar Lodbrok
före dennes död i ormgropen och skildrar
hans liv och bragder. Särsk. slutstrofen är
av gripande verkan. Dikten är förf, på ett
slags drottkvätt (se d.o.) och har möjl.
tillkommit o. 1200. Sv. övers, av A. Åkerblom
i ”Norröna dikter”, 2 (1916) och (i
moderniserad form) E. Hellquist, ”Lodbrokskvädet el.
K.” (1926). E.H.
Kra’ljevina Jugosla’vija, sedan 1929 officiellt
namn på Jugoslavien.
Kram, äldre beteckning för mindre
husge-rådsartiklar o.d.; i ung. samma betydelse
användes numera uttrycket kortvaror. Vhgn.
— 1194 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
