Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krasiński, Zygmunt - Krasnaja gazeta - Kraśnik - Krasno- - Krasnoarmejsk, Krasnoarmejski Gorod (Sarepta) - Krasnodar (Jekaterinodar) - Krasnojarsk - Krasnokutsk - Krasnov, Pjotr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRASNOV
förtid gjorde honom till en åldrad man. K:s
litterära inriktning var framförallt intellektuell
Redan i början av
20-årsåldern visade
han
häpnadsväckande mogenhet. Någon
skarpt uppåtgående
utvecklingslinje
spåras däremot icke i
hans skapande. K:s
första verk av
betydenhet — tidigare
äro några
berättelseförsök i Walter
Scotts maner — är
det allegoriska
dra
mat ”Den ogudomliga komedien” (1835).
Det skildrar kampen mellan två
tankeströmningar: idealismen hos adel, andliga och
bondemän och realismen hos demokratien,
konflikten mellan den enskilde och massan,
om-störtningsmakternas strid med traditionen. Ett
kristet ideal vinner den andliga segern. K:s
följande verk ”Iridion” (1836) är ävenledes ett
utpräglat idédrama; grekers kamp mot romare
i senantik tid ger en reflex av polackers och
ryssars konfliktställning i samtiden. Andra
diktverk av K. äro helt ägnade Polens olyckor,
den ständiga inspirationskällan till allt hans
skapande. Den filosofiska dikten
”Morgongryning” (1843) uppbäres av tanken på Polens
Messiasroll i världshistorien, patriotiska
motiv blanda sig här med erotiska. Djupt etiskt
och intellektuellt allvar talar ur K:s stora
lyriska meditationer ”Framtidens psalmer”
(1845) och ”Den goda viljans psalm” (1848),
liksom ur hans sista diktbok ”Ofullbordade
dikter” (1851). Det sista decenniet av sitt liv
skrev K. föga, nedbruten av kroppsligt lidande
och tyngd av övermänskligt starka andliga
krav. K. var en skald av stora mått och en ädel
tänkarpersonlighet, men gestalterna i hans
diktkonst äro mera bärare av ett idéinnehåll än
väsen av kött och blod. Högst som konstnär
har han därför nått ss. meditativ lyriker. K:s
skrifter ha utkommit i många ed., 1912 i 8 bd.
Flera av K:s verk ha till sv. översatts av A.
Jensen i ”Polska skalder” (1906). Monografier
på polska av J. Kallenbach (1904), T. Plini
(1928) m.fl. Agr.
Kra’snaja gaze’ta (”Röda tidn.”), rysk tidn.,
började utkomma i Leningrad 1918 ss. organ
för Leningrads arbetarråd. Tidn. vänder sig
framförallt till de bredare arbetarlagren; uppl.
o. 200,000 ex. M.H-v.
Krasnik [kra’jn-], stad i Polen, 43 km. s.s.v.
om Lublin; 8,288 inv. (1921). — Genom
tre-dagarsslaget vid K. 23/s—25/s 1914 inleddes
världskriget på österrikisk-ryska fronten med
en framgång för l:a österrikisk-ungerska armén
mot 4:e ryska. Det ”2:a slaget vid K.”, som
timade i början av juli 1915 och vari 4:e
österrikisk-ungerska armén besegrade 4:e ryska, var
ett led i centralmakternas stora ostoffensiv s.
å. Se Världskriget. T.H-m.
Krasno- (ry. krasnyj, röd, vacker), vanlig
be-ståndsel i ryska geografiska namn och
revolutionära termer.
Krasnoa’rmejsk, Krasnoarmejski G
o-r o d, före 1921 S a r e p t a, stad i Nedre
Volga-området, R.S.F.S.R., 30 km. s. om Stalingrad;
4,610 inv. (1926), därav 1,580 tyskar. K. är en
tysk koloni, på tillskyndan av Katarina II
grundad av herrnhutarna 1770. Bekant för sin
se-napsodling (sareptasenap). M.P.
Krasnodar, före 1920 Jekaterinodar,
huvudstad i Adygetjerkessernas autonoma
område (Adigejskaja) inom Nordkaukasiska
området, vid Kuban; 170,059 inv. (1931). K. har
medicinsk fakultet, lantbruksinst. m.fl. högre
läroanstalter. Naftaverk; kreaturshandel. K.
grundades 1794 av Katarina II och var
kubankosackernas medelpunkt. M.P.
Krasnoja’rsk, stad i östsibiriska området,
R.S.F.S.R., på v. sidan om Jenisej (jfr d.o.) och
vid transsibiriska banan; 82,811 inv. (1931). K.
är en av Sibiriens vackrast belägna städer.
Sko-och tegelindustri. Museum, bibi., biologisk
sötvattens- och limnologisk station. Under
världskriget fanns här ett av Rysslands största
fångläger. K. grundades 1628. M.P.
Krasnoku’tsk, ort i Ukraina vid Merlja, n.ö.
om Poltava, där Karl XII n/s 1709 i en
rytteristrid tillfogade de mångdubbelt överlägsna
ryssarna ett svårt nederlag. Deras förluster i
striden och förföljandet, som utsträcktes ända till
Gorodnoje, beräknas till o. 2,000 man;
svenskarnas uppgivas till blott 132. Striden skapade
synnerligen gynnsamma förutsättningar för en
fortsatt svensk offensiv, som kunnat bli
avgörande, men genom ett plötsligt omslag i
väderleken, som gjorde
vägarna ofarbara,
omöjliggjordes den. P.S.
Krasnov [krasno’f],
P j o t r
Nikolae-vitj, rysk general
och förf. (f. 1869),
donkosack till
börden. K. utmärkte sig
i världskriget men
misslyckades i sitt
försök att hindra [-bolsjevikomvälvning-en-]
{+bolsjevikomvälvning-
en+} i Petrograd 1917.
1918—49 var han
Uppslagsbok. XV.
39
Pjotr Krasnov.
— 1217 —
— 1218 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
