Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsskådeplats - Krigsspel - Krigstelegraf - Krigstidshjälp - Krigstidslagstiftning - Krigstidstillägg - Krigstillstånd - Krigstjänst - Krigstjänstvägrarnas international - Krigstyfus - Krigsundervisningskommissionen - Krigsvetenskaper - Krigsvetenskapsakademien - Kriindianer - Krikon - Krim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSSPEL
män kungörelse bestämt. K. delas i
truppområde och etappområde, och för
såväl militära som civila myndigheters
verksamhet inom desamma gälla särsk. befogenheter,
avsedda att tillgodose krigföringens krav och
områdets skyddande. De delar av riket, vilka
icke äro k., utgöra hemort. Jfr
Etappväsen. — I sjökrig anses ss. k. i
vidsträcktare bemärkelse de vattenområden, inom
vilka sjö- och luftkrigsoperationer komma till
utförande, medan k. i inskränkt bemärkelse
är den havsbassäng, inom vilken
krigshandlingarna huvudsakligast koncentreras. Enär
neutral sjöfart o.a. näringsfång teoretiskt ha
rätt att ostört fortgå inom k., ha såväl
krigförande som neutrala att där iakttaga den
internationella rättens lagar. Krigsområde (se
d.o.) är att betrakta ss. en begränsad del av k.
E.O.B.;H.S-k.
Krigsspel, en för studium el. utbildning
ordnad strategisk el. taktisk verksamhet, vilken
som underlag använder en k.-karta i stor skala
(oftast 1:5,000), numera även flygfotografisk
bildkarta. K. kan ordnas dubbel- el.
enkel-sidigt; genom användning av särsk. brickor
(för sjö-k. modeller) markeras truppernas
(fartygens) lägen på kartan. E.O.B.
Krigstelegraf, se Fälttelegraf.
Krigstidshjälp, se Dyrtidstillägg.
Krigstidslagstiftning, se Sverige, historia,
och Världskriget.
Krigstidstillägg, se Dyrtidstillägg.
Krigstillstånd. 1) K. anses råda mellan
parter, som brutit de diplomatiska förbindelserna
med varandra och vädja till vapnen. Ang.
gränsfall m.m. se Neutralitet. — 2) En
fästnings förklarande i k., vanl. i samband med
krigsutbrott, innebär, att kommendanten
inträder i de befogenheter, som enl. gällande
mobiliserings- o.a. krigsplaner skola tillkomma
honom samt att fästningen sättes i
försvarstillstånd. Jfr Belägringstillstånd.
T.H-m.
Krigstjänst, den tjänstgöring, som i fred och
i krig fullgöres av krigsmaktens personal enl.
de åligganden, som följa med värnplikten el.
med frivillig anställning. E.O.B.
Krigstjänstvägrarnas international, se
Fredsrörelsen, sp. 268.
Krigstyfus, med., se Fläckfeber.
Krigsundervisningskommissionen består av
cheferna för Generalstaben och för
Fortifikationen samt inspektörerna för art. och för
mi-litärlärov. ss. ständiga led., av vilka en
förordnas ss. ordf. K. har överinseendet över
Krigshögsk., Art.- och ingenjörhögsk.,
Krigsskolan och Arméns underofficersskola; vid
behandling av frågor rörande dessa skolor ingå
— 15 —
Artiklar, som icke återfinnas
resp, chefer ss. led., i fråga om
underofficers-skolan även övriga truppslagsinspektörer.
Reg.-officer ur marinen kan vid behov förordnas
ss. ledamot. E.O.B.
Krigsvetenskaper kallas de läror, som man
på grundvalen av krigserfarenheten ansett sig
kunna uppställa till ledning för det krigiska
handlandet. På gr. av dettas mångsidighet kan
man ej tala om en universell k. utan om
krigskonsten till lands, till sjöss och i luften
(strategi och taktik) ss. grundläggande k. och
därjämte ett antal hjälpvetenskaper, ss.
krigshistoria, generalstabstjänst, härordningslära,
art.-vetenskap, krigsbyggnadskonst, militärgeografi
m.fl. E.O.B.
Krigsvetenskapsakademien. Den
krigsvetenskapliga bildningens låga ståndpunkt vid de i
slutet av 1700-talet utbrytande
revolutionskrigen framkallade en önskan om bildandet av
ett krigarsamfund för vidgande av de militära
kunskaperna. Väsentligen på initiativ av G. W.
Tibell (se denne) bildades 1796 Sv.
krigsmanna-sällskapet, vars valspråk var ”Fäderneslandets
försvar”. Sedan 1804 benämnd K., räknar denna
numera o. 230 in- och utländska led., de förra
av l:a och 2:a klass och fördelade på 7 avd.,
näml, för krigskonst, art-vetenskap,
ingenjörs-vetenskap, sjökrigsvetenskap, krigslagfarenhet
m.m., kart- och kommunikationsväsende samt
luftkrigsvetenskap. K. förverkligar sitt
ändamål att främja krigsvetenskaperna och följa
deras utveckling samt sprida kunskaper inom
krigsmakten genom sammanträden, varvid de
för varje år inom de olika avd. utsedda
föredragandena framföra sina årsberättelser,
genom föredrag, genom inbjudan till avfattande
av tävlingsskrifter i militära ämnen, vilka
kunna belönas med K:s prismedaljer samt genom
utgivande av publikationen ”K:s handlingar
och tidskr.” K. står under konungens beskydd
och ledes av en l:e och en 2:e styresman samt
gransknings-, förvaltnings- och
redaktionsut-skott. E.O.B.
Kriindianer, se Creeindianer.
Krikon, se Plommon.
Krim, ry. Krijm, autonom socialistisk
sovjetrepublik, omfattande halvön K. på n. kusten
av Svarta havet; 25,881 kvkm.; 793,700 inv.
(1931), därav 41,8% ryssar, 25,i % tatarer,
10,8% ukrainer, 6,4% judar, 6,t % tyskar.
Endast genom det 4—7 km. breda Perekopnäset
sammanhänger K. med fastlandet och skiljer
genom den i ö. framskjutande Kertjhalvön
Azovska sjön från Svarta havet. N. K. är en
fortsättning av den sydryska stäppen och
består av havssediment från krita och tertiär,
täckta av löss. Åt s. stiger slätten småningom
i Jajlabergen, den västligaste, 160 km. långa
— 16 —
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
