Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristidskommissioner - Kristidslagstiftning - Kristiern - Kristiern Nilsson - Kristi födelse - Kristi förklaring - Kristi förklaringsdag - Kristi gudom - Kristi himmelsfärdsdag - Kristiinankaupunki - Kristikorsblomma - Kristi lekamens fest el. Helga lekamens fest - Kristina (församling) - Kristina (kommun) - Kristina (namn) - 1. Kristina (Erik den heliges gemål) - 2. Kristina (Karl Sverkerssons gemål) - 3. Kristina (drottning av Sverige) - 4. Kristina (drottning av Sverige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIDSLAGSTIFTNING
strikommission och Statens h a
n-delskommission (se d.o.), avvecklades
relativt snabbt efter kriget. Alltjämt fortlever
Arbetslöshetskommissionen
(se d.o.). T.E-r.
Kristidslagstiftning, populärt namn å ett
antal tillfälliga lagar, som i många länder
utfärdades under el. efter världskriget 1914—18
och motiverades av den genom kriget skapade
särsk. situationen. I vissa stater tillkom k.
genom en regeringen tilldelad utomordentlig
lagstiftningsmakt. I Sverige skapades de
viktigaste under samverkan mellan konung och
riksdag, andra voro en frukt av konungens
ekonomiska lagstiftning. K. ingrep djupt i den
en kilda sammanlevnaden, särsk. näringslivet
och prisbildningen, och uppbars endast
delvis av det allmänna rättsmedvetandet, varför
ett brott däremot icke möttes av starkare
ogillande i offentliga meningen. Se
Förfogande 1 a g a r. Den stora och skiftande mängden
påbud gjorde f.ö. en efterlevnad, även av den
laglydige medborgaren, svår. Efter 1921
kvarstod k. i Sverige endast i ringa omfattning. —
Litt.: K. Hildebrand, ”De sv. statsmakterna och
krigstidens folkhushållning” (5 bd, 1916—20).
E.K.
Kristiern, äldre namnform för Kristian.
Kristiern Nilsson, drots, se Vasa.
Kristi födelse, se Betlehem och
Kronologi.
Kristi förklaring, se Förklaring 2).
Kristi förklaringsdag (lat. Festum
transfigu-ratio’nis Christi) firas i Sverige 7:e söndagen
efter Trefaldighetssöndagen, inom grekisk- och
romersk-katolska kyrkorna 6/s (jfr
Förklaring 2). S.N.
Kristi gudom, se K r i s t o 1 o g i.
Kristi himmelsfärdsdag (i sv. kyrkolagen av
1571 kallad Helge torsdag), firas på
torsdagen i 6:e veckan efter påsk till minne av
himmelsfärden (se d.o.), nämnes först o. 325
av Eusebius. S.A’.
Kristiinankaupunki [kri’stinankau’-], stad i
Finland, se Kristinestad.
Kristikorsblomma, se
Passionsblom-m a.
Kristi lekamens fest el. Helgalekamens
fest (lat. Festum co’rporis Christi, fra.
Féte-Dieu, ty. Fronleichnamsfest), romersk-katolska
kyrkans andra stora fest till
nattvardsmyste-riets ära, firad torsdagen efter
Trefaldighets-söndag (skärtorsdagen till minne av
nattvardens instiftelse färgas av passionstiden, medan
K.l.f. uttrycker de troendes jubel över
mysteriet). Den firades första gången 1247. Dess
mässliturgi har författats av Thomas ab Aqui
no. I stora gatuprocessioner föres hostian (se
d.o.) synlig i en monstrans (se d.o.) omkring
och tillbedes. Flera K.l.-brödraskap finnas. S.N.
Kristina, församling i Jönköping (se d.o.).
Kristina, fi. Ristiina, kommun i S:t Michels
län, Finland, s. om staden S:t Michel; 544
kvkm; 6,019 inv. (1931), finsktalande. Mdn.
Kristina, kvinnonamn, eg.: den kristna; jfr
Kristian.
Kristina, furstinnor.
Sverige. 1) K., enl. Knytlingasagan (se
d.o.) Erik den heliges gemål, mor till Knut
Eriksson, dotter till den danske prinsen Björn
Järnsida och den sv. kungen Inge d.ä:s dotter.
Enl. en med dessa personer mera samtidig
källa synes Erik den heliges gemål, som ej
namngives, snarast vara dotter till Inge d.ä:s
dotter Kristina och en slavisk furste Izizlaus. B
2) K., enl. Knytlingasagan Karl
Sverkers-sons gemål, mor till Sverker Karlsson, dotter
till en skånsk storman Stig och Knut Lavards
dotter Margareta. Att Karl Sverkerssons
gemål var en systerdotter till Valdemar den store
kan även framläsas ur Saxo, som omtalar, att
hon 1163 hämtades till Sverige av dess jarl
Guttorm. B.
3) K., drottning, se nedan Danmark 1).
4) K., drottning (1573—1625), dotter till
hertig Adolf av Holstein-Gottorp och Kristina av
Hessen. 1592 äktade
K., till vilken
Sigismund förut friat,
dock utan att
fullfölja frieriet, hans
farbroder, den dåv.
hertig Karl av
Södermanland. Att K.
avsevärt skulle ha
påverkat gemålens
politik, ss. förr
påståtts, är knappast
troligt, fast hon
sannolikt var föga
gynn
samt stämd mot Sigismund. Efter Karl IX :s död
var K. medl. av den korta förmyndarregeringen
för Gustav II Adolf och utövade därefter
förmyndarskapet för den yngre sonen Karl Filip.
Med stor kraft och hänsynslöshet hävdade K.
mot Kronan såväl dennes som sina egna
intressen, framförallt de ekonomiska. Gustav
Adolf visade stor hänsyn för sin moder, och
hans tilltänkta giftermål med Ebba Brahe
strandade huvudsaki. på K:s motstånd. Efter
älsklingssonen Karl Filips död drog sig K. helt
tillbaka. Till det yttre var K. lång och
välväxt, ehuru ej vacker, till karaktären sträng
och sparsam. Utom de båda sönerna nådde
blott en dotter, Maria Elisabet, mogen ålder.
P.S
— 63 —
— 64 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
