Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinehamn - Kristinehamns revir - Kristineholm (Östersätra) - Kristineholm (Christineholm) - Kristinehov - Kristinelund (Christinelund) - Kristinestad - Kristi törnekrona - Kristkatoliker - Kristler, Hans Jacob - Kristliga bildningsförbundet - Kristliga folkpartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTLIGA FOLKPARTIET
Värmlands största, är uppförd efter ritningar
av C. G. Brunius och invigd 1858. Den är av
tegelsten, både det yttre och det inre i tungt
gotiserande stil, ett av Brunius’ bästa
byggnadsverk. I lärov. är ett arkeologiskt och
etnografiskt museum inrymt. — Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet
1,707,100 kr., å annan fastighet 34,603,400 kr.;
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst:
sv. a.-b. m.fl. 528,880 kr., andra skattskyldiga
13,468,060 kr. (1931). K. bildar jämte Varnum
ett pastorat i Visnums kontrakt, Karlstads stift.
—Litt.: H. Lagergren, ”K.” (i ”Sveriges
städer”, 5, 1915). J.C.
Kristinehamns revir, adr. Kristinehamn,
tillhör Bergslagsdistriktet och omfattar Visnums
hd och Varnums s:n av ölme hd inom
Värmlands län samt Bjurtjärns och del av Nysunds
socknar inom Örebro län. Areal (1930):
stats-skogar 11,643 har, varav 8,879 har produktiv
mark; övriga allmänna skogar 1,986, resp. 1,622
har. 1930 års avverkning å statsskogar 25,594
kbm. Reviret är delat i 4 bevakningstrakter.
E.S.-P.
Kristineholm (förr östersätra), gods i
Lohärads s:n, Stockholms län, vid sjön Erken;
areal 1,370 har, varav 304 åker; taxeringsvärde
394,800 kr. (1932). Till godset hör kvarn och
såg. Huvudbyggnaden och 2 flyglar äro av trä
med brutet tak. K. är känt sedan 1600-talet,
har tillhört bl.a. ätterna Taube och Oxenstierna.
Sedan 1927 tillhör K. innehavaren av Hargs
fideikommiss greve C. Beck-Friis. Th.P.
Kristineholm (Christineholm), gods i
Helgona s:n, Södermanlands län, 8 km. n.v.
om Nyköping; areal 1,980 har, varav 689 åker;
taxeringsvärde 764,300 kr. (1932). Till godset
höra såg och tegelbruk. Huvudbyggnaden i
2 vån. ombyggdes under 1800-talets förra del
i Karl-Johan-stil. K. innehades 1752—85 av
hovrådet C. G. Warmholtz, som där hade ett
dyrbart bibi., ännu jämte sin urspr. inredning
bevarat. Sedan 1830 har K. tillhört ätten
Wachtmeister; ägare är sedan 1928 greve R.
Wachtmeister och 2 hans systrar. Th.P.
Kristinehov, gods i Andrarums m.fl. socknar,
Kristianstads län; areal med underlydande o.
9,000 har, varav 2,500 åker; taxeringsvärde o.
3 mill. kr. Huvudbyggnaden är från 1737: ett
slott i 3 vån. med 2 flyglar. Ett tidigare slott
uppfördes 1419, då ätten Tott ägde K. 1630
kom K. till Jockum Beck, som 1637 vid K.
an-lade Andrarums (se d.o.) alunbruk. Sedan
1700-talets början har K. som fideikommiss
innehafts av ätten Piper, sedan 1923 av greve G.
v. Haffner-Piper. Th.P.
Kristinelund (Christinelund), gods i
Arby s:n, Kalmar län; areal 712 har, varav
Ur S.T.Fis bildarkiv.
Kristinehov.
216 åker; taxeringsvärde 317,000 kr. (1932).
Till godset höra såg, kvarn m.m.
Huvudbyggnaden är en träbyggnad från 1908 i två vån.
med brutet tak. K. har sedan 1800-talets
början ägts inom ätterna Björnstjerna och Rappe.
Nuv. ägare är friherrinnan A. Rappe, f.
Ters-meden. Th.P.
Kristinestad, fi. Kristiinankaupunki, stad i
Vasa län, Finland, på en udde i Bottniska
viken vid mynningen av Tjöckån; 22 kvkm.;
3,355 inv. (1931), övervägande svensktalande
(905 finsktalande 1930). K. har främst
betydelse som handelscentrum i s. Österbotten.
Industrien är obetydlig. Hamnen har ett djup
av 5,5 m., den yttre redden 10,7 m. Exporten
omfattar huvudsaki. trävaror. Dess värde var
1931 11 mill. fmk. — K. grundades 1649
av-Per Brahe och fick stapelrätt 1789. Det ägde
en betydande handelsflotta i mitten av
1800-talet, men dess handel har senare gått tillbaka.
Sedan 1913 har det järnvägsförbindelse. Svenskt
och finskt samlyceum. — Litt.: V. Sjöblom,
”K:s historia” (1915). Mdn
Kristi törnekrona, växtart, se G 1 e d i t s c h i a.
Kristkatoliker (ty. Christkatholiken), se
Gammalkatoliker.
Kristier, Hans Jacob, tysk-svensk
arkitekt (d. 1645), var verksam från 1630-talet i
Sverige, de sista åren i Ryssland. Åt Jacob
De la Gardie, som kallat K. till Sverige,
utförde han Jakobsdals (numera Ulriksdals) slott
samt palatset ”Makalös” i Stockholm, trol.
också Ekholms slott i Uppland, åt C. Gyllenhielm
Carlbergs slott samt vidare Tyresö kyrka och
ombyggde Tyska kyrkan i Stockholm. — Bild
se sp. 75. E.W.
Kristliga bildningsförbundet, se Kyrkliga
bildningsförbund, Sveriges.
Kristliga folkpartiet, se Christliche
Volkspartei.
— 73 —
— 74 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
