Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krogius, 1. Lars Karl - Krogius, 2. Ali - Krogsered - Krogvig, Anders - Krohg, släkt (Krogh) - Krohg, 1. Christian - Krohg, 2. Georg Anton - Krohg, 3. Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROGSERED
direktör för en av Finlands största
speditionsfirmor. Mycket intresserad för all slags sport,
har E. K. varit ordf, i Finlands olympiska
kommitté och medl. av Internationella olympiska
kommittén sedan 1919. E.Ed.
2) Frans A 1 i Bruno K., den föregåendes
kusin, kirurg (f. 1864), med. d:r 1892, docent
1893, prof, vid
kirurgiska kliniken i
Helsingfors 1901—29.
K:s’ tidigare arbeten
ligga till stor del
inom bakteriologiens
områden. Redan 1894
beskrev han
kokai-nets användande för
ledningsanestesi. K.
har varit verksam
forskare inom
bukkirurgien (behandling
av blindtarms- och
bukhinneinflammation samt magsår) samt
ägnat stort intresse åt urinvägarnas kirurgiska
sjukdomar, vilka han behandlat i en känd och
uppskattad lärobok. — K. blev 1927 med.
he-dersd:r i Uppsala. N.Lbg.
Krogsered, s:n i Ärstads hd, Hallands län,
vid Ätran, nära gränsen till Västergötland;
79,83 kvkm., därav 74,27 land; 623 inv. (1932;
8 inv. pr kvkm.); 4,#2 kvkm. åker (1927; 6,a°/o
av landarealen), 37,»o kvkm. skogsmark. —
Pastorat: Drängsered och K., Halmstads
kontrakt, Göteborgs stift. M.P.
Krogvig [krö kvik], Anders, norsk förf,
och biblioteksman (1880—1924), utgav
essay-saml. ”Nordisk digtning” (1912) och ”Böker
og mennesker” (1919) och var huvudred, för
”Aschehougs konversationsleksikon” (9 bd,
1920—25). C.
Krohg [kräg], norsk släkt, urspr. K r o g h,
antog o. 1800 namnformen K. till skillnad från
den adliga ätten (von) Krogh.
1) Christian K., jurist och politiker
(1777—1828), jur. examen 1797, e.o. prof, i
juridik 1803, assessor vid Stiftsoverretten i
Trondhjem 1804. K. var medl. av
riksförsamlingen på Eidsvoll 1814 och det utomordentliga
Stortinget s.å., 1814—18 led. av statsrådsavd. i
Stockholm, 1821—28 av Stortinget. Th.
2) Georg Anton K., den föregåendes
son (1817—73), cand. jur. 1842, fullmäktig i
inrikesdep. sedan 1857. K:s stora passion var
skandinavismen, åt vilken han ägnade större
delen av sitt intresse, spec. som flitig
medarbetare i ett flertal tidn. och tidskr., främst
”Aftenbladet” (efter 1856). Han krävde en fullt
genomförd skandinavisk union med gemensam
dynasti o.s.v. Th.
3) Christian K., den föregåendes son,
målare och skriftställare (1852—1925), ledande
representant för
1880-talets naturalism och
sociala nyorientering
K. var
”Kristiania-gut” av födsel, och
om man undantar ett
5-årigt Parisuppehåll
1901—06 som lärare
på Académie
Cola-rossi, förblev han
under hela sitt liv
övervägande bosatt i den
norska huvudstaden,
till vars mest
be
kanta gestalter han hörde. — Efter stu
dier i Berlin för Carl Gussow företog K.
ett par betydelsefulla resor, till Skagen 1879
och till Paris 1881. Under reseåren hade han
utvecklat sitt medfödda verklighetssinne och
tillägnat sig tidens demokratiska idéer, som krävde
bistånd även av målarkonsten. Han ville nu i
strid mot den halvromantiska konventionen
måla tidens billede, ge en absolut sannfärdig
— och kanske just därför något uppskakande
— framställning av livet, särsk. på samhällets
skuggsida. Trots en tydlig medkänsla med de
sämre lottade och en viss litterär läggning lät
han emellertid ej tendensen löpa alldeles av
med målaren. De socialt betonade ämnena ur
huvudstadens fattigfolksliv inleddes med ett i
flera varianter målat motiv (”Daggryning”,
1880): den unga sömmerskan, som somnat vid
symaskinen, sedan hon arbetat hela natten på
en beställd balklänning. K. förklarade själv, att
motivet för honom endast betytt ett måleriskt
problem, näml, brytningen mellan
fotogenlampans ljus och den genom rullgardinen
in-sipprande morgondagen — han ville icke
vidkännas någon appell till det rörande. Motivet
med syflickan förde småningom över till den
s.k. Albertine-serien, behandlande de
prostituerades liv, som genom Hans Jaegers bok ”Fra
Kristianiabohémen” av 1885 dragits fram i
dagsdiskussionen. För Albertines sak agiterade
K. dels i en djärv och frisk bok, ”Albertine”
(1886), dels i en stor, glänsande målad duk
från följ, år, ”1 polisläkarens väntrum”, vilken
som naturalistiskt miljödokument står
oöverträffad i hela Nordens konst. Boken blev
beslagtagen, och K. möttes mest med oförstående
och motstånd. Hans nästa stora målning blev
”Kampen för tillvaron” (1888—89), visande
brödutdelningen till de fattiga en råkall
vintermorgon. Denna bild kom att stå tillbaka
konstnärligt för Albertine-tavlan men fick ett
gynnsammare mottagande. (Det fulla erkän-
— 103 —
— 104 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
