Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kull - Kulla (kvinna) - Kulla (socknar) - Kullaberg - Kullager - Kullagerfabriken, Svenska - Kulla-Gunnarstorp - Kullait - Kullak, Theodor - Kullberg, af, släkt - Kullberg, 1. Anders af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULLA
folkning el. befolkningsgrupp under ett år
levande födda avkomman. Den vid en given
tidpunkt kvarlevande delen av en års-k. kallas
för en årsklass. H.W.;S.D.W.
Kulla (samma ord som äldre sv. kulla, sv.
dial. kolla, ko utan horn, till sv. kull, runt
huvud o.d., fsv. kulder, hjässa, jfr sv. hattkulle),
i sv. riksspråket oftast: kvinna från Dalarne,
dalkulla; i Dalarne: ogift kvinna, jfr även
Vingåkerskulla (i sht förr) och
vallkulla, ävensom Margareta Fridkulla.
Samma ord ingår även i fågelnamnet morkulla
och en mängd växtnamn, ss. brun-, duvkulla.
Samma stam uppträder också i t.ex. sv. kulle
och namnen Kullen, Blåkulla. E.H.
Kulla. 1) S:n i Stockholms län, se R o
s-1 a g s-K u 11 a.
2) S:n i Lagunda hd, Uppsala län, s.s.v. om
Uppsala och n.v. om Sigtuna; 12.72 kvkm., allt
Kulla kyrka, Uppland.
land; 279 inv. (1932; 22 inv. pr kvkm.); 8,68
kvkm. åker (1927; 68,2% av arealen), 2,5#
kvkm. skogsmark. Egendom: Friberg. —
Pastorat: Hjälsta, Fittja, Holm och K., Lagunda
och Hagunda kontrakt, Ärkestiftet. J.C.
Kullaberg, se Kullen.
Kullager, tekn., se Lager.
Kullagerfabriken, Svenska, se Svenska
Kullagerfabriken a.-b.
Kulla-Gunnarstorp, gods i Allerums s:n,
Malmöhus län, vid Öresund; areal o. 2,200 har,
till största delen åker; taxeringsvärde o. 3 mill.
kr. En borg av tegel i 2 våningar från
1500-talet kvarstår, ombyggd 1775 med 2 senare
flyglar, allt omgivet av vallgravar.
Huvudbyggnaden är ett stort slott i sennederländsk renäs-
Kulla-Gunnarstorp.
sans, uppfört 1868 och rymmande bl.a. arkiv
och ett på 1700-talets senare del samlat,
betydande tavelgalleri. K. är känt sedan 1399,
har tillhört ätterna Brahe och Rosencrantz,
under 1800-talet ätterna De Geer, von Plåten
och Wachtmeister. Nuv. ägare är greve O.
Wachtmeister. Th.P.
Kullai’t är en med diabas närbesläktad
gångbergart av röd- el. grönaktig färg, väsentligen
bestående av kalifältspat, plagioklas (andesin)
och klorit (delessit). Mandlar av fältspat,
epi-dot, klorit och kalkspat äro täml. vanliga. K.
förekommer på Kullen och Romeleåsen i
Skåne, där den bildar sprickgångar i n.v.—s.ö.
riktning, yngre än Skånes eg. postsiluriska
dia-basgångar. S.Hj.
Kullak [ko’-], T h e o d o r, tysk
pianopedagog (1818—82), studerade för bl.a. Czerny,
grundade 1850 jämte A.B. Marx och J. Stern
ett konservatorium i Berlin (sedermera Sterns
konservatorium), lämnade detta 1855 och
grundade s.å. Neue Akademie der Tonkunst. Till
K:s elever höra M. Moszkowski, X. och Ph.
Scharwenka. K. har skrivit värdefulla
under-visningssaker för piano. Hans broder Adolf
K. (1823—62) var lärare vid Neue Akademie
och har skrivit ”Ästhetik des Klavierspiels”
(10 Aufl. 1922). K:s son Franz K. (1844—
1913) övertog efter faderns död ledningen av
skolan, upplöste den emellertid 1890. F.S-l.
Kullberg, a f, släkt stammande från Kullen,
Luggude hd, Malmöhus län; far till
nedan-nämnde K. 1), som adlades 1818, var
kyrkoherden i ö. Strö och Skarhult, senare i V.
Karup och Hov Carl K. (1742—1808), prost
1780, teol. d:r 1782, tidigare herrnhutiskt
påverkad men efter en uppmärksammad brytning
med denna riktning företrädande en mera
biblicistiskt och etiskt betonad kyrkofromhet.
S.N.
1) Anders Carlsson af K., biskop, skald
(1771—1851). K. blev fil. mag. i Lund 1793
— 255 —
— 256 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
