Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulle, 3. Thora - Kulle, 4. Sven - Kulle, 5. Axel Teodor - Kulled - Kullemöllamärgel - Kullen, Kullaberg - Kullerstad - Kullersten - Kullerstol - Kullervo - Kullgren, Thyra - Kullgren, Carl - Kullgrens enka, Granit a.-b. C. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULLED
skola i Lund, sedermera utvidgad även till
konstvävnads- och broderiaffär. I.
4) Sven Servatius K., den föregåendes
svåger, mynt- och medaljgravör (f. 13/s 1860),
elev av A. Lindberg, anställd vid
Myntverket. K. har präglat bl.a. Oskar II :s
jubi-leumsmedalj (1898), porträttmedalj över
Pontus Fürstenberg med maka samt mynt för
Monaco, Abessinien och Guatemala. G.S.
5) Axel Teodor K., den föregåendes
brorson, målare (f. % 1882), utbildad i Paris
och Stockholm. K. målade huvudsaki. landskap
i kraftig, tung färgskala och med dekorativ
prägel. Hans bana bröts redan tidigt av
sjukdom. G-S.
Kulled. 1) Anat., se Led.
2) Tekn., anordning för rörelseöverföring,
t.ex. mellan två stänger, som med varandra
bilda vinkel. Den ena stångändan är utformad
till en kula, som till större delen omslutes av
en skål i ändan av den andra stången. K.
användes endast för små krafter, t.ex. för
rörelsen för gasspjäll och tändning på en
bensinmotor. P-S-
KullemöIIamärgel, en till nedre senon
hörande lermärgel, förekommande i s.ö. Skåne vid
Kullemölla i Fyledalen (se Skåne, geologi).
K.A.G.
Kullen, Kullaberg, i Brunnby s:n, n.v.
delen av Malmöhus län, är en 16 km. lång och
högst 2 km. bred, huvudsaki. av gnejs
uppbyggd horst utmed yttersta delen av
Skälder-vikens s. strand. Mot havet är
förkastnings-branten skarpt framträdande, medan K. inåt
land sluttar långsammare. Högsta punkten,
Hå-kull (Högkull), är 187,5 m.ö.h. K. är Skånes mest
markerade terrängform; från Arild till yttersta
udden stupar den med c:a 100 m. höga,
mestadels otillgängliga väggar täml. brant i havet. K.
erbjuder ett av de vackraste ex. på abrasion,
som Sveriges urbergskuster kunna uppvisa, och
dess klippformationer äro bekanta för sin
säregna skönhet. I flera grottor, ss. Lahebias och
Fredrik VH:s grottor, finnas kulturlager från
yngre stenåldern. K:s flora är av stort intresse.
Längst ut mot havet härskar en vindpinad,
buskig ek- och lindvegetation med kaprifolium
och flera sällsynta Rubus-arter (R. kulle’nsis).
Inåt land dominera bok, lind och fur; på
höjderna finnes ljunghed samt kring Kullagården
odlade områden. På yttersta udden av K.
ligger K:s fyrplats och mistsignalstation med två
fyrar, av vilka den övre ligger 68 m.ö.h. K:s
n.v. del vårdas av A.-b. Kullabergs natur. Mölle
och Arilds municipalsamhällen vid bergets fot
äro livligt besökta badorter. — Litt.: H. W:son
Ahlmann, ”Abrasionen på n.v. Skånes
urbergs-kust” (i ”Ymer”, 1916). M.P.
— 259 —
Kullerstad, s:n i Memmings hd, Östergötlands
län, kring Motala ström och vid Glan; 39,68
kvkm., därav 24,94 land, 2,951 inv. (1932); 10,04
kvkm. åker (1927; 40,3% av landarealen), 10,44
kvkm. skogsmark. Vid järnvägslinjen
Norrköping—Finspång—Örebro och vid utbyggda fall
i Motalaström ligga Ljusfors och Skärblacka
stations- och industrisamhällen (se d.o.).
Egendom: Ribbingsholm. — Pastorat i Norrköpings
kontrakt, Linköpings stift. J.C.
’ Kullersten, vanl. på marken löst liggande
stenar av rundad form, oftast moränblock el.
rullstenar, i storlek från huvudstorlek till
mans-börda, användes till byggande av gärdesgårdar
och till grundläggning för husbygge. K. har
sedan årh. även varit använd som
vägbanebe-läggning, huvudsaki. i städer och tätt bebyggda
samhällen samt för gårdsplaner. K. benämnes
härvid, till skillnad från tuktad gatsten, vanl.
fältsten. Den bör vara sorterad i jämna
storlekar, o. 10 cm. för körbanor, mindre för
gångbanor. I gammal gatubeläggning finnes ofta
en rad större flata stenar i gatans mitt, s.k.
borgmästarestenar. Vägbeläggning med k.
försvinner alltmer och ersättes med nyare
beläggningar. K.A.G.;Fr.E.
Kullerstol, äldre benämning på stol utan
sidokamrar el. ryggstöd, ofta stoppad och
klädd, ung. detsamma som taburett (se d.o.),
i sent språkbruk och då ofta skämtsamt om
statsrådstaburetten; från o. 1800 även i
betydelsen brudpall el. brudstol, ofta bildligt för
bröllop. /,
Ku’llervo, se K a 1 e v a 1 a, sp. 972.
Kullgren, Thyra Hedera Martina, pedagog
(f. 12/t 1870), examen vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm 1892, lärarinna i
Kjell-bergska flickskolan i Göteborg 1892—1909;
föreståndarinna för det härmed förenade högre
lärarinneseminariet 1909—31, för både skola
och seminarium 1912—31. K. har
framgångsrikt skött en mängd sociala, pedagogiska och
skolorganisaloriska uppdrag, ss.
stadsfullmäktig i Göteborg, led. av Lärarelönenämnden
1916—18, sakkunnig i Ecklesiastikdep. i fråga
om sv. skolväsendets organisation m.m. A.B-g.
Kullgren, Carl Fredrik, kemist (f. 2% 1873),
fil. d:r 1904, docent i kemi vid Stockholms
högsk. s.å., lärare vid Art.- och ingenjörhögsk.
1898—1918, prof, i kemisk teknologi vid
Tekniska högsk. 1915. K. har varit anlitad
som sakkunnig vid en mängd offentliga
uppdrag; hans viktigaste vetenskapliga arbeten röra
explosiva ämnen samt cellulosatillverkning. Lj.
Kullgrens enka, Granit a.-b. C. A.,
Uddevalla, bildat 1891, driver slenhuggerirörelse på
västkusten. Omslutning 1931 4,760,000 kr.,
därav aktiekapital 450,000 kr. Företaget är en
— 260 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
