Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungsfiskare - Kungsfisksläktet - Kungsflagga - Kungsfrid - Kungsfågelsläktet - Kungsgam - Kungsgårdar - Kungsgården-Mariebergs a.-b. - Kungshall - Kungshamn - Kungshatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K UNGSFISKSLÄKTET
cm. Dess läte påminner om höga skratt och
skrik. Till samma underfam. hör även
släktet trädkungsfiskaren, Ha’lcyon, som
omfattar ett 80-tal över Afrika, Sydasien och
Australien spridda arter. Y.Ln.
Kungsfisksläktet, Seba’stes, av fam.
drakhuvudfiskar, omfattar 2 arter (ibland betraktade
som lokalraser av en enda), större
kungsfis-ken (rödfisken), S. marfnus, och mindre k.,
S. vivi’parus, den förra cinnoberröd med
mörkare rygg och ljusare buk, den senare med
smutsigare röd färg och en fläck på
gällocks-benet. Bägge äro rovfiskar och leva på stort
djup, den större ner till 1,000 m., den mindre
ner till 400 m. De föda levande, 4—6 mm.
långa ungar, som en tid föra ett pelagiskt
levnadssätt. Bägge äro värderade matfiskar.
Fisket av dem uppgick 1930 till o. 19 mill. kg.
med ett värde av o. 4 mill. kr. Jfr B1
å-k ä f t. N.R-n.
Kungsflagga, kungl. flagga med stora
riksvapnet, se Flagga, sp. 703, samt färgpl. vid
Befälstecken.
Kungsfrid, se Konungsfrid.
Kungsfågelsläktet, Re’gulus, av fam. mesar
(se d.o.), har en tunn, fin näbb och varje
Kungsfågel, Regulus regulus. Efter Brehm.
näsborre täckt av en styv, glesstrålig fjäder.
K., till vilket räknas de minsta av Europas
fåglar, omfattar ett dussin arter och
underarter i Europa, n. och mellersta Asien,
Nordafrika och Nordamerika. K. bebor
företrädesvis barrskogar, och födan utgöres av insekter
och insektägg. I Sverige häckar k u n g s f
å-g e 1 n, R. re’gulus, överallt där granskog
finns. Den är ovan gulgrön, undersidan
ljusgrå med gul anstrykning. Hjässans fjädrar
äro orangegula. På båda sidor om denna
”krona” finns ett svart band. Längd 10 cm.
Det nästan klotformiga boet bygges av mossa
och lavar och fästes under någon yvig
grangren. De 8—10 äggen äro gulvita med svaga
röda fläckar. Strykfågel, som under höst och
vinter följer mesflockarna. Den
brandkro-nade kungsfågeln, R. ignicapi’llus, med
starkare färgad orangeröd krona, har ett par
gånger påträffats i Danmark. Den är Europas
minsta fågel. Y.Ln.
Kungsgam, fågelart, se Gamar, sp. 1,143.
Kungsgårdar, sv. Kronans största och i regel
äldsta lantegendomar (jfr H u s a b y och
Uppsala öd). K. ha oftast en betydande
jordareal, och under senare medeltiden blev
kringboende allmoge skyldig biträda vid
jordbruksdriften där med s.k. hjälpedagsverken
(jfr H o v e r i) samt byggande och underhåll
av husen, byggnadshjälp, båda dessa numera
avlösta med grundskatterna. Antalet k. ökades
avsevärt genom de stora reduktionerna, den
kyrkliga 1527 och den adliga 1680, samt
genom 18 skånska vederlagsgods för Bornholm
1660. Många k. utnyttjades till löneboställen,
de förnämligare åt landshövdingarna (till 1884),
andra vid indelningsverkets genomförande av
Karl XI åt högre officerare (till 1875);
återstoden utarrenderades, liksom nu. En del
disponeras dock fortfarande för allmänna
ändamål, de ståtligare bebyggda av konungen
(Tullgarn samt byggnader och park å
Drottningholm, Gripsholm, Haga, Ulriksdal m.fl.),
Al-narp och Ultuna för lantbruksundervisningen,
Karlberg, Marieberg, Gudhem och
Herrevads-kloster för militärt ändamål, Flyinge och,
delvis, Strömsholm, för stuteriväsendet. Jfr D
o-mä n ver ket. E.K.
Kungsgården-Mariebergs a.-b., Stockholm,
grundat 1886, driver tillverkning av sågade
trävaror vid Mariebergs sågverk, Bjärtrå s:n,
samt vid Rossö sågverk, Ytterlännäs s:n, båda
i Västmanlands län. Idkar även skogsbruk.
Årstillverkning 11,000 standards trävaror.
Arbetarantal 365. Omslutning 31/i2 1931 6,572,000
kr., varav aktiekapital 1,5 mill. kr. J.L-n.
Kungshall, väl bibehållet fästningsverk å en
holme vid Karlskrona, byggt under 1680-talet
som en tornbefästning i bastionsform. A.W.G.
Kungshamn, s:n i Sotenäs hd, Göteborgs och
Bohus län, i havsbandet n.v. om Lysekil; 2,66
kvkm. (land), 2,274 inv. (1932), därav 590 i
Tångens och 1,673 i Gravarne och Bäckeviks
municipalsamhälle; ingen åker el. skogsmark.
K:s kyrka kallas även Gustav Adolf. —
Pastorat: K., Smögen, Askum och Malmön,
Vikornas s. kontrakt, Göteborgs stift. M.P
Kungshatt, ö i Lovö s:n, invid stora
segelleden i Mälaren. Då åtskilliga ortnamn på
-hatt sammanhänga med kala bergstoppar, har
namnet K. uppenbart tillagts platsen på gr. av
bergstoppen, men med anledning av namnet
har ett sjömärke i form av en hatt av plåt
— 311 —
— 312 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
