Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuttenberg - Kutter - Kutter, Hermann - Kutterrigg - Kutting - Kutuzov, Michail - Kutym - Kuula, Toivo - Kuusamo - Kuusankoski - Kuusinen, Otto Vilhelm - Kuusisto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUUSISTO
Kuttenberg [ko’t-], se Kutnå Hora.
Kutter (eng. cutter, till cut, skära, klyva. I K.
1) alltså samma grundbetydelse som sv. klipper
[-skepp]). 1) Sjöv., urspr. enmastad segeljakt,
riggad med gaffelstorsegel, stagfock, klyvare
och toppsegel. K.-rigg är den för en sjögående
mindre el. medelstor jakt lämpligaste riggen,
särsk. med hänsyn till dess goda
bidevinds-egenskaper. Å moderna k. har gaffelstorsegel
med toppsegel utbytts mot Bermudasegel (se
Bermudarigg och Kosterbåt), som
medgiver segling närmare vinden än
gaffelriggen. — K. kallas även i dagligt tal varje
däckad och med inredning försedd segeljakt,
även då den endast är riggad med storsegel
och fock. — En del nu motordrivna
bruks-båtar, vilka förut varit k.-riggade, ha på vissa
orter bibehållit sina äldre benämningar, ss.
fiskekutter, lotskutter m.fl. T.Hrn.
2) T ekn., hyvelkutter, se H y v e 1 m
a-s k i n.
Kutter [ko’-], H e r m a n n,. schweizisk
teolog (1863—1931), kyrkoherde i Zürich 1898—
1926. I sitt tidigare förf.-skap företrädde K.,
påverkad av Ch. Blumhardt (se denne),
kyrkans och religionens sociala ansvar och
uppgifter (”Sie müssen”, 1904, sv. övers. 1907) och
var en av ledarna i den s.k. evang.-sociala
rörelsen (se Evangelis k-s o c i a 1). Genom
senare religionsfilosofiska skrifter har han
påverkat den kring K. Barth (se denne) utbildade
s.k. dialektiska teologien (se d.o.). S.N.
Kutterrigg, sjöv., se Kutter.
Kutting, i Skåne använd benämning .på
mindre träkärl särsk. för saltad el. kryddad sill,
rymmande o. 10 kg. av denna vara. N.R-n.
Kutuzov [koto’zaf], Michail Illarionovitj
Golenistjev, 1812 furste av Smolensk, rysk
militär (1745—1813),
utmärkte sig under
Katarina II :s första
turkiska krig, särsk.
1774 vid Schumla.
Vid Otjakov 1788
utnämnd till
generalmajor, stormade K.
1790 Ismail, bidrog
1791 till den
avgörande segern vid
Mat-chin och sändes
1793 som
ambassadör till Konstanti-
nopel. 1805 förde K. befälet över den
till Österrike avsända ryska hjälphären och
avrådde förgäves att upptaga strid vid
Auster-litz. 1811—12 kommenderade K. åter
framgångsrikt mot turkarna. I aug. 1812 erhöll K.
som fältmarskalk överbefälet mot Napoleon.
Trots nederlaget vid Borodino bevarade K.
härens fulla förtroende, och fransmännens följ,
olyckor höjde ytterligare hans anseende,
ehuru han knappast tillfullo utnyttjade de
möjligheter, som deras nederlag erbjöd. Under
vårfälttåget 1813 dog K. i Bunzlau. P.S.
Kuty’m (fra. coutume, etymol. = sv.
kostym), sed, vana; handelsbruk (se d.o.).
Kuula [kö’-], T o i v o, finländsk tonsättare
(1883—1918), studerade i Helsingfors, Bologna,
Leipzig och Paris.
1910 blev K.
orkesterdirigent i
Uleå-borg, var 1913—14
biträdande dirigent
vid den filharmoniska
orkestern i
Helsingfors, senare dirigent
i Viborg. K., som
ansågs för en av
Finlands mest lovande
tonsättare, fick en
bråd död i maj 1918.
Hans kompositioner,
som ofta bära en nationellt finsk prägel, utgöras
av 2 österbottniska sviter för orkester, arbeten
för sång med orkester, körverk, kammarmusik
m.m. N.B.
Kuusamo [kö’-], kommun i Uleåborgs län,
n.ö. Finland, vid gränsen mot Ryssland; 9,058
kvkm. (med Posio kommun); 13,068 inv. (1931),
finsktalande, ödsligt storslagen, höglänt
natur med vackra sjöar (Paanajärvi o.a.). I
Oulankajoki älvdal intressanta
kanjonbild-ningar. Mdn.
Kuusankoski [kö’-], kommun i Nylands län,
Finland, vid Kymmene älv; 97 kvkm.; 16,458
inv. (1931), finsktalande. Kymmene a.-b:s
största fabriker ligga i K. Antalet industriella
arbetsställen 18 med 1,919 arbetare (1931). K.
bildades 1919 av delar av littis och Valkeala
kommuner. Finsk mellanskola. Mdn
Kuusinen [kö’-], Otto Vilhelm, finländsk
politiker (f. 1881), anslöt sig under
studenttiden till arbetarrörelsen, började ss. nybliven
fil. mag. sin bana under nov.-oroligheterna i
Helsingfors 1905 och fick efter partidagen i
Uleåborg 1906, då han störtade den mera
moderate partiledaren Kari, ett allt större
inflytande i socialdemokratiska partiet, vilket
han befäste som medarbetare i tidn. ”Työmies”
och som lantdagsman. 1918 var K.
upplys-ningskommissarie i den röda regeringen och
är den eg. förf, till arbetarrepubliken Finlands
konstitution. Som flykting i Sovjetryssland
kom K. att intaga en framskjuten ställning i
Komintern. P.Dhl.
Kuusisto [kö’-], se K u s t ö.
— 361 —
— 362 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
