Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köln, Cöln - Kölna - Kölner Kirchenstreit - Kölnische Volkszeitung - Kölnische Zeitung - Kölnisk mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖLNA
Mülheim m.fl.), så att K. nu har en areal av
28,5 kvkm. 4 stora broar, däribland den 1,3 km.
långa Hängebrücke, förena de båda
Rhensträn-derna. I den nuv. stadsbilden avspeglar sig K:s
olika utvecklingsstadier. — Från romartiden
finnas få rester kvar (Römerturm samt ett par
mursträckor), men byggnader från den tiden ha
ingått i åtskilliga medeltida kyrkor, t.ex. S:t
Gereon med dess ticsidiga kupolhall (ö. och v.
partierna från äldre medeltid). Ingen större
stad i Tyskland med modern utveckling har så
många medeltidsminnen bevarade som K. Hit
höra framförallt en mängd kyrkor, de flesta
stammande från 900—1100-talen; bland dessa
märkas S:t Maria im Kapitol med
triconch-system i koret, S:t Apostelnkirche, S:t
Martin med ståtligt mittorn, S:t Cäcilia, S:t
Pan-taleon, S:t Ursula, S:t Andreas, S :t Kunibert.
Den sistn. färdigbyggdes i senromansk stil 1247,
och året därpå grundlädes den nya domen i
höggotik efter det utbildade franska systemet,
sådant det möter oss i Amiens. Korpartiet med
omgång och 7 kapell invigdes 1322 samt
avgränsades med en mur mot långhuset, vars
byggnad drog ut på tiden. Under 1400-talet
voro v. partiets nedre delar färdiga och det
5-skeppiga långhuset fick en provisorisk
betäckning. Först under löOO-talet färdigbyggdes
domen med sina 2 tornspiror, 161 m. höga, och
domen framstår nu (färdig 1880) som ett av
världens förnämsta byggnadsverk. Från de
medeltida befästningarna kvarstå några torn och
portar, ett par av dem (Hahnentor och
Bayen-turm) innesluta historiska samlingar. Vid
flera av de gamla gatorna ligga medeltida hus,
t.o.m. några med romansk prägel, samt även
renässansbyggnader. Den förnämsta är
rådhuset (från 1300-talet), med den stora
Hansasa-len; det resliga tornet är från början av
1400-talet och förhallen från o. 1570. I närheten
reser sig Gürzenich, en rymlig stadshall från o.
1450. Den förnämsta renässansbyggnaden är
Spanischer Bau mitt emot rådhuset. K. har en
mängd museer och samlingar; de förnämsta äro:
Kunstgewerbemuseum, med en östasiatisk avd.
samt A. Schnütgens medeltidssamling;
Wallraf-Richartz-Museum med romerska samlingar samt
stort tavelgalleri, där den äldre kölnerskolan är
utmärkt representerad, liksom i det lilla
innehållsrika Dom-museet. Vidare märkas
Rauten-strauch-Joest-Museum med etnografiska
samlingar samt Rheinisches Museum (i Deutz). —
1815 kom K. till Preussen och hade då 49,000
inv.; 1870 var folkmängden 129,000 och 1900
375,000. Detta uppsving var en följd av en
kraftig industriell och kommersiell utveckling.
Ända från romersk tid har K. haft en betydande
textil- och läderfabrikation, vartill nu kommit
maskin-, järn-, kemisk och livsmedelsindustri.
K. har världsberömda parfymfabriker (Johann
Maria Farina). Som v. Tysklands mest
betydande handelsstad har K. stora handelshus och
banker och sedan 1924 också en stor mässa. 1
dess 4 hamnar råder livlig trafik. Den
ankommande godsmängden var 1931 1,021,000 ton, den
avgående 1,299,000. — Sedan Karl den stores tid
är K. ärkebiskopssäte; 1338 grundades ett univ.,
som 1796 stängdes av fransmännen och ånyo
öppnades först 1919; därjämte har K. ett stort
antal vetenskapliga forskningsinstitut, skolor
och museer. F.Ss.;E.W.
Efter 1870—71 års krig utbyggdes K. till en
synnerligen stark gördelfästning på gr. av
där-varande Rhenövergångars betydelse. Fästningen
har nu på gr. av Versailles-fördraget nedlagts.
A.W.G.
2) Ärkestiftet K. Staden K. var
alltsedan romartiden huvudort för ett
biskopsdö-me, 785 upphöjt till ett ärkestift. Från Bruno
(d. 965), bror till kejsar Otto I, räknades
ärkebiskoparna av K. till de viktigaste och
mäktigaste av Tysklands furstar och dignitärer; de
deltogo i kungavalen ss. kurfurstar, krönte
konungarna och voro rikskanslerer för Italien.
Sina besittningar ökade de ansenligt; de
omfattade på 1700-talet c:a 6,600 kvkm. med o.
230,000 inv. och voro belägna dels i nuv.
Rhen-provinsen, dels i Westfalen. Sedan staden K.
1288 tilltvingat sig fullt oberoende av
ärkebiskoparna, residerade dessa på annat håll inom
ärkestiftet, bl.a. i Bonn, Poppelsdorf, Brühl
och Godenberg. Ärkestiftet sekulariserades
1801; områdena i Rhenprovinsen införlivades
med Frankrike; Westfalen hade skiftande öden,
till dess att hela ärkestiftet K. 1815 tilldelades
Preussen. [B.]
Kölna, torkhus för lin, sädesmältning m.m.
Kölner Kirehenstreit [kö’lnar kiT^anftralt],
se Droste zu V i s c h e r i n g.
Kölnische Volkszeitung [köTnifa [-fåTkstsal-torj],-] {+fåTkstsal-
torj],+} tidn. i Köln, uppsatt 1869 av Joseph
Bachem, ledande organ för centrumpartiet i
Rhenlandet. — Litt.: C. Bachem, ”Jos. Bachem
und die Entwicklung der katholischen Presse
in Deutschland” (1918). H.E.
Kölnische Zeitung [kölnifa tsai’tog], tidn. i
Köln, som stått tyska folkpartiet nära. Tidn.,
som går tillbaka på ”Kaiserliche
Reichs-Ober-Post-Amts-Zeitung zu Cölln”, påbörjad 1762, bär
sitt nuv. namn sedan 1902. Tidn. fick stort
anseende genom J. du Mont (1811—61), som var
dess ledare 1831—61. — Litt.: F. Dieudonné,
”Die K.Z. und ihre Wandlungen im Wandel
der Zeiten” (1902). H.E.
Kölnisk mark, metrol., se Mark.
— 579 — — 580 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
