Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Königgrätz - Königinhof - Königinhofhandskriften - Königsberg in der Neumark - Königsberg in Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖNIGINHOF
Torget i Königgrätz.
man uppgående armé sålunda: centern (3:e
och 10:e kårerna) på höjderna vid Chlum och
Lipa, n. därom en h.-flygel (4:e och 2:a
kårerna), som kom att utsträckas till Horenowes;
v, flygeln (saxiska och 8:e kårerna) bildade vid
Problus och Prim en tillbakaböjd flank;
bakom mitten stodo två kårer (l:a och 6:e) i
reserv. Denna ställning anfölls från kl. 8 f.m.
av de tre preussiska arméerna: Elbearmén i
s.v., l:a armén i v. och 2:a armén i n.; deras
sammanlagda styrka utgjorde 221,000 man;
högste befälhavare var konung Vilhelm med
Moltke ss. generalstabschef. De två förstn.
arméerna fingo utkämpa en flera timmars
för-lustbringande frontalstrid och voro på vissa
punkter nära att svikta, innan 2:a armén
nalkades slagfältet. Så snart dennas flankerande
inverkan börjat göra sig gällande i
österrikarnas h. flank och rygg, blev Benedeks ställning
Karta över slaget vid Königgrätz.
hopplös. Vid middagstiden begynte
utrymningen, som snart övergick till flyktartat återtåg.
Huvuddelen av armén räddade sig undan den
hotande kringränningen; o. 13,000 man blevo
dock fångar. Förlusterna i döda och sårade
voro på preussisk sida o. 9,000, på österrikisk
nära 23,000, vartill kom mer än 7,000 saknade;
saxarnas förluster utgjorde nära 1,600 man. —
Genom slaget vid K. — understundom även
benämnt efter byn Sadova — beseglades
överlägsenheten av Moltkes omfattningsstrategi
gent emot den på de ”inre linjerna” (se d.o.)
opererande Benedek. — Litt.: M. Jähns, ”Die
Schlacht von K.” (1876); Bonnal, ”Sadowa”
(1901); A. Strobl, ”K.” (1903). T.H-m.
Kö’niginhof [-häf], tjeck. Krålové Dvur, stad
i Böhmen, Tjeckoslovakien, vid Elbe, 100 km.
ö. om Prag; 13,296 inv. (1921). Betydande
bomulls- och maskinindustri. M.P.
Königinhofhandskriften, se V. Hanka.
Königsberg in der Neumark
[kö’ni^s-bärk in där nåi’-], stad i preussiska prov.
Brandenburg, 55 km. s. om Stettin; 5,950 inv.
Schwedtertor i Königsberg in der Neumark.
(1930). K. är en vacker, medeltida stad med
väl bibehållen stadsmur, stadsportar,
hallkyrka (Marienkirche) och rådhus i sengotik.
I K. finns ett Gustav II Adolfsmonument, rest
av Föreningen för svenskhetens bevarande i
utlandet. F.Ss.
Königsberg in Preussen [kö’ni^sbärk
in pråi’san], stad i prov. Ostpreussen, vid
Pregel och 7 km. ovanför dess mynning i
Frisches Haff; 291,924 inv. (1931). K. har
vuxit upp vid ett övergångsställe över den
breda och sanka Pregeldalen och i skydd av ett
av Tyska orden uppfört fäste, blev 1286
stad, tillhörde Hansan och var fr.o.m. 1457
Tyska ordensmästarens residensstad. Utom
den äldsta, stadsdelen, Altstadt, tillkommo
— 583 —
— 584 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
