Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laholm - Laholmsbukten - Laholms kontrakt - Laholms kraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAHOLMS KRAFTVERK
jades 1928. Under striderna om Lagaholms
slott härjades och brändes L. flera gånger,
och under 1700- och 1800-talen hämmades det
i sin utveckling av upprepade eldsvådor. Sedan
1800-talets början har stadens folkmängd
nå-gpt mer än tredubblats; 1805 hade L. 834, 1850
1,102, 1900 1,841 och 1920 2,179 inv. 1885
fick L. järnvägsförbindelser, genom att
sträckan Hälsingborg—Halmstad av
Västkustba-nen öppnades för trafik. När L. fick sina
första stadsprivilegier, är ej känt, men det
torde ha varit stad redan under 1200-talet. Enl.
en anteckning i Kristian II:s registratur fick
L. bekräftelse på sina stadsprivilegier 5/i 1515,
vilket upprepades 14/i 1571 och 15/4 1676, samt
erhöll 2% 1557 rättigheter att hålla en
frimarknad 29/e varje år. Ända in på 1800-talet
ha stadens huvudnäringar varit jordbruk och
fiske. På gr. av att större delen av L:s
område består av åker (se ovan), leva ännu c:a
20 °/e av befolkningen av jordbruk; av
handel och samfärdsel leva 23 °/o, av industri och
hantverk 30 °/o; ej mindre än 16 °/o äro
pensionärer o.d. Genom Lagafallens utbyggnad,
senast genom tillkomsten av Laholms kraftverk
(se d.o.), ha laxens lekplatser förstörts och
laxfisket gått tillbaka. Invid kraftverket och
slottsruinen har nu anlagts en
laxodlingsan-stalt med fiskedammar i den gamla vallgraven.
I äldre tider gingo mindre fartyg uppför
Lagan till L., men sedan statsmakterna förord
nat, att fartygen skulle anlöpa Halmstad för
att där erlägga tullavgifter, gick sjöfarten
tillbaka för att under förra hälften av 1800-talet
alldeles upphöra på gr. av igenslamning vid
åns mynning. Industri av någon större
omfattning har L. aldrig haft. Den största industrien
är ett tegelbruk, anlagt 1886, med 27 arbetare
1930. S.å. funnos 14 industriella anläggningar
med sammanlagt 86 arbetare. L. har ett
betydande hantverk, särsk. tillverkning av
handskar och yllevaror, som har gamla anor i L.,
samt av keramik. Yllevarutillverkningen, som
avtog betydligt mot 1800-talets slut, upptogs
och moderniserades 1905 genom en förening,
som senare fick namnet Halländska
hemslöjdsföreningen Bindslöjden. L. är nu framförallt
ett handelscentrum för Laholmsslätten och har
bl.a. stor grismarknad. Trots många eldsvådor
har L. en ålderdomlig prägel, särsk. inom den
intill Lagan belägna stadsdelen Gamleby, som
torde vara stadens äldsta del. Stadsplanen är
oregelbunden med sneda kvarter och ofta
krokiga gator. De flesta husen äro envåningshus,
byggda av tegel el. korsvirke och i allm.
omgivna av trädgårdar. De nya stadsdelarna,
Sofiero i ö. och Värnen i s., ha modern
bebyggelse, till stor del av egnahemskaraktär.
Stortorget har en egendomlig form och består
eg. av två rektangulära torg samt erbjuder en
egenartad anblick genom att det vackra, 1794
uppförda och 1905 i herrgårdsstil ombyggda
rådhuset ligger ganska fritt i vinkeln mellan
de båda torgen. Å Stortorget uppföres 1933
en fontän, Lagafontänen, av skulptören John
Lundqvist. Stadens äldsta byggnad är utan
tvivel kyrkan, som trol. uppförts under
medeltiden. Efter en genomgripande ombyggnad
1808—20 kvarstår blott tornet av den gamla
kyrkan, det torde ha erhållit sitt nuv. utseende
1632. Kyrkan genomgår f.n. en betydande
restaurering; bl.a. håller E. Forseth på med att
dekorera taket. Kyrkan är gemensam för L:s
stads- och landsförsamlingar. Bland nyare
byggnader märkas stadshotellet vid Lilla
torget (el. Hästtorget), Höks härads tingshus vid
järnvägsstationen och skolan vid Tivoli-torget,
de båda sistn. från 1915. L. har sjukstuga,
statlig samrealskola och två tidn.,
”Sydhal-land” och ”Laholms tidning”, som utkomma
6 gånger i veckan. Taxeringsvärde å
fastighets-skattepliktig jordbruksfastighet 1,379,500 kr., å
annan fastighet 5,812,600 kr.; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl.
136,940 kr., andra skatteskyldiga 2,308,050 kr.
(1931). L. bildar tillsammans med L:s
landsförsamling ett pastorat i Laholms kontrakt,
Göteborgs stift. — Litt.: O. Sjunneson, ”L.”
(i ”Sveriges städer”, 3, 1918). J.C.
2) Landskommun och -församling i Höks
hd, Hallands län, vid nedre Lagan; 74,84 kvkm,
därav 71,se land; 2,687 inv. (1933; 38 inv. pr
kvkm.); 47,19 kvkm. åker (1927; 66,1 °/o av
landarealen), 13,35 kvkm. skogsmark. Vid Lagan
kraftverk vid Skogaby, Karseforsen och L.;
vid L.-bukten, 6 km. v. om staden L., badorten
Mellbystrand. Egendom: Säbyholm. — Bildar
jämte L. ett pastorat i L:s kontrakt, Göteborgs
stift. J.C.
Laholmsbukten, se kartan vid Halland.
Laholms kontrakt, i Göteborgs stift,
omfattar Höks och Tönnersjö härader samt staden
Laholm i Hallands län och Fagerhults s:n i
Kristianstads län; 11 pastorat: Breared;
Ens-löv; Snöstorp och Trönninge; Eldsberga och
Tönnersjö; Laholms stads- och
landsförsamlingar; Veinge och Tjärby; Knäred;
Rännes-löv och Ysby; ö. Karup och Skummeslöv;
Hass-löv och Våxtorp; Hishult och Fagerhult; 33,449
inv. (1933). J.C.
Laholms kraftverk, i Lagans nedersta fall,
vid Laholm, ägare Sydsv. kraft a.-b., som
arrenderar fallet av Staten. L. byggdes 1930—32
med en kaplanturbin om 16,000 hkr., fallhöjd
c:a 8 m. S.E-s.
— 753 —
— 754 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
