Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSKRONA
dat en förträfflig naturlig hamn, den bästa vid
hela skånska kusten och omtalad redan av
Saxo. Det torde vara denna egenartade
naturliga hamn, som varit orsaken till att Erik
av Pommern valde just denna plats för en ny
stadsanläggning. 1410 skänkte konungen tomt
och jord ute på den landtunga, där L. nu
ligger, till ett karmelitkloster, 1412 medgåvos
engelska köpmän rätt att ”ligga i L.”, och
1413 förlänade han L. birkerätt, friheter och
privilegier av samma slag, som dem Lund,
Malmö och ”några andra köpstäder i Skåne”
redan hade. Man har på olika grunder
antagit, att det före L:s grundande fanns ett
samhälle där, likaså att anläggandet av L. varit
ett led i konung Eriks planer att söka bryta
de tyska hansestädernas inflytande i Norden
och att staden avsetts att bli en med dem
rivaliserande handelsstad. 1428 plundrades och
brändes L. av hanseaterna under det krig, som
blev en följd av Eriks av Pommern
handelspolitik. Under de närmaste 100 åren fick L. i
stort sett utveckla sig ostört och synes under
denna tid ha blivit en av de mera betydande
städerna i Skåne. Under denna tid tillkom
bl.a. den stora S:t Johannes-kyrkan, som var
nästan lika stor som Lunds domkyrka och
som jämte S:t Petri kyrka i Malmö var
Skånes praktfullaste kyrkliga minnesmärke från
gotiken. I försöken att åleruppsätta Kristian II
på Danmarks tron spelade L. en betydande roll.
Staden tog den avsatte konungens parti, och
den belöning, som den därigenom trodde sig
kunna ernå, var, att L. skulle få nya, utvidgade
privilegier, bli en fri och oberoende
handelsstad med rättigheter, som liknade de tyska
hansestädernas. Emellertid tvingades L. både
1525 och 1535 till underkastelse; i förra fallet
fick staden erlägga en dryg brandskatt, i det
senare följde icke några efterräkningar el.
straffåtgärder mot inv., utan tvärtom stadfäste
S:t Johannes-kvrkan i Landskrona, nedriven
1753.
Kristian III de gamla privilegierna och lät till
stadens skydd på v. sidan uppföra ett slott,
som blev färdigt 1549. Det förändrades och
ombyggdes senare delvis av Kristian IV. 1547
berövades Ängelholm, som anlagts i början av
1500-talet, sina privilegier till förmån för L.
En ganska betydande inflyttning av
Ängel-holmsbor, som erhöllo 4 års skattefrihet, om
de ville flytta och nedsätta sig i L., ägde också
rum under de närmast följ. åren. Under
nordiska sjuårskriget led staden mycket under
de skatter, som utkrävdes till täckande av
krigskostnaderna, men under slutet av
1500-och början av 1600-talet arbetade den sig upp
igen; genom utrikeshandel o.a. näringar växte
L:s välmåga och betydelse. Emellertid tog
denna utveckling ett hastigt slut under kriget
mellan Sverige och Danmark 1644—45. När
Gustaf Horn de sista dagarna i mars 1644
ryckte an mot L., övergåvo nästan alla inv.
staden och flydde till Köpenhamn o.a. orter
på Själland. Slottet gav sig efter en kort
belägring, en svensk besättning inlades där,
fästningsverken iståndsattes och moderniserades,
och Horn använde sedan L. som sin förnämsta
stödjepunkt under den återstående delen av
kriget. När L. efter freden i Brömsebro
återlämnades till Danmark, var det närmast en
förödd stad. L. erhöll under de följ,
årtiondena en mängd förmåner men lyckades ej —
hu-vudsakl. på gr. av krigen — återvinna sitt forna
välstånd förrän under frihetstiden. Den
utmärkta hamnen och de starka försvarsverken
fäste strax efter Roskildefreden regeringens
uppmärksamhet på L. Karl X Gustav hade för
avsikt att förläna staden privilegier, som kunde
befordra dess utveckling, men kriget 1658—60
kom emellan. Karl XI :s förmyndarregering
upptog Karl X Gustavs planer och ämnade
göra L. till Skånes kommersiella och
industriella centrum. 1663 beviljades L.
utomordentliga privilegier: L. förordnades till en
”im-mediat rikets nederlagsort, handels- och
stapelstad”, utlänningar av vilken nation som
helst tillätos slå sig ner där och driva
borgerlig näring, borgarna befriades från skatter och
pålagor i 20 år, importerade råvaror
förklarades tullfria, vid riksdagar och möten skulle L.
ha plats framför alla andra skånska städer,
även Malmö, m.m. Emellertid uteblev av flera
orsaker den beräknade effekten av dessa
privilegier; L. gick tvärtom något tillbaka under
den närmast följ, tiden, och så kom kriget
1676—79, under vilket L. var i danskarnas
händer i över 3 år och led mycket. Efter
freden 1679 återupptogos de gamla planerna att
göra L. till huvudorten i Skåne. Det var särsk.
den nyutnämnde generalguvernören i Skåne
— 819 —
— 820 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
