Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Rochelle - La Roche-sur-Yon - Larousse, Pierre - Larra, Mariano José de - Larrey, Dominique Jean - L’Arronge, Adolf - Lars (helgon) - Lars, S:t (församling) - Larsbo - Larsen, Johannes Ephraim - Larsen, Alfred Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LA ROCHE-SUR-YON
1572—73 belägrades L. förgäves av katolikerna.
Under de nya hugenottkrigen under Ludvig XIII
trädde L. i förbindelse med engelsmännen,
men genom en damm tvärs över hamnen
avskar Richelieu staden från sjön och tvang den
efter mer än ett års hjältemodigt försvar till
kapitulation. Upphävandet av Nantesiska
edik-tet berövade L. 5,000 av dess bästa invånare,
från vilket slag det aldrig hämtat sig.
M.P.-E.W.-P.S.
La Roche-sur-Yon [larå^-syr-ijä’], huvudstad
i dep. Vendée, Frankrike, 60 km. s. om Nantes;
13,629 inv. (1921). M.P.
Larousse [laro’s], Pierre, fransk
bokförläggare och lexikograf (1817—75), grundade
1851 ett ännu existerande bokförlag i Paris,
varifrån han bl.a. utgav ”Nouveau dictionnaire
illustré” (1854; 2 éd. av Cl. Augé, 8 bd, 1896—
1906) och ”Grand dictionnaire universel du XIX
siècle” (15 bd, 1864—76, 2 suppl. 1878—90);
den senaste nybearbetningen av detta jättearbete
är ”Larousse du XX siècle”, utg. av P. Augé
(1928 ff.). Jfr E n c y k 1 o p e d i, sp. 555. W.N.
Larra, Mariano José de, spansk
förf. (1809—37), hade en sorglig ungdom,
som gjorde honom till pessimist och
samhällskritiker. Under olika pseud., särsk. F
i-g a r o, framlade L. teckningar av sitt lands
politiska, religiösa och sociala förhållanden,
tavlor, vilkas pinsamma dysterhet bjärt
framträdde i den kvicka satiren och den glänsande
stilen. L. vann hos sin samtid en storartad
popularitet, mest genom sina ”Articulos de
costumbres” (i ”Clåsicos castellanos”, 45, 1923).
Som dramatiker och romanförf. har L. föga
betydelse. ”Obras completas de Figaro” (2 bd,
1843, flera senare uppl.) och ”Coleccion de
articulos escogidos” (1885). J.V.
Larrey [larä’], DominiqueJean, baron,
fransk läkare (1766—1842), sin tids störste
franske militärkirurg.
L. omorganiserade
och förbättrade
krigs-sjukvården samt
ordnade bl.a., att de
sårade omedelbart
om-händertogos,, vilket
förut ej varit förhål
landet. Han deltog i
alla Napoleons
fälttåg och uppskattades
mycket av denne,
blev adlad samt
rönte andra utmärkelser.
L. är förf, till ett flertal skrifter på
krigskirur-giens område. B.S-ll
L’Arronge [larå’i)J], Adolf, tysk
lustspels-förf. och teaterledare (1838—1908). L. var
ti
digare musiker, ledde 1874—78 Lobeteatern i
Breslau och 1883—94 den av honom, L.
Bar-nay, S. Friedmann m.fl. grundade Deutsches
Theater i Berlin. Flera av hans folkkomedier
och lustspel ha med stor framgång uppförts
även i Sverige, bl.a. ”Mein Leopold” (1873;
”Kumlander”), ”Hasemanns Töchter” (1877;
”Flickorna Blom”) och ”Doktor Klaus” (1878).
G.K-g.
Lars, helgon, se Laurentius.
Lars, S:t, församling i Linköping (se d.o.).
Larsbo, egendom i Söderbärke s:n,
Kopparbergs län, tillhör sedan 1918 Barkens sågverks
a.-b. efter att förut ha tillhört Larsbo-Norns
a.-b. Ännu på 1870-talet bedrevs vid L. en
ganska omfattande rörelse vid järnbruk, som
antages vara anlagt 1592. J.L-n.
Larsen, Johannes Ephraim, dansk
jurist och politiker (1799—1856), 1831 prof, vid
univ., 1856 justitiarius i Höjesteret. L. arbetade
sig fram genom sin begåvning och framstående
karaktärsegenskaper. Som rättslärd allsidig,
kunskapsrik och skarpsinnig, är han väl icke A.
S. örsteds jämlike men fortsatte och avslutade
med skicklighet dennes gärning; varaktig
betydelse ha i sht hans talrika rättshistoriska avh.,
t.ex. om de gamla danska provinsiallagarna.
L. var 1841—48 kungavald medl. av de
rådgivande ständerna, 1848—49 av riksförsamlingen,
1849—53 medl. av Folketinget, 1853—54 och
1855—56 av Landstinget, 1856 av riksrådet. Som
politiker tillhörde han urspr. de konservativa
men gick på gr. av sitt ställningstagande i den
sönderjydska frågan efter hand över till de
na-tionalliberala. Med stor duglighet bekämpade
han ministären Bluhme i tronföljdsfrågan; 1856
var han riksrättens president under aktionen
mot f.d. ministären örsted. 1857—61 utkom
hans ”Samlede Skrifter” (10 bd). Fl.D.
Larsen, Alfred Christian, dansk förf.
(1840—1914), teol. kand. 1862, bibliotekarie
vid Det kongelige
Bibliothek. Dels
under eget namn, dels
under märket T h e
o-d o r u s har L. utg.
talrika, oftast
populärt skrivna avh. och
upplysningsskrifter
av modernt
bibelkri-tiskt innehåll samt
övers, av bibliska
skrifter. Hans valda
skrifter, under titeln
”Gennem mange
Aar” (2 bd, 1915), teckna klarast bilden av
hans av V. Rydberg påverkade, frisinnat
religiösa humanism. P.R-iv
— 963 —
- 964 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
