Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lawson, Henry Archibald - Lawsonia - Lavstärkelse, lichenin - Lavsyror - Lawyer - Lax (slapp) - Lax (ortnamn) - Lax (fisk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAWSON
Lawson [lä’san], Henry Archibald,
australiensisk förf. (1867—1922), son till en
invandrad norsk sjöman och guldgrävare, Larsen,
har i ypperliga prosaberättelser (ss. saml.
”While the billy boils”, ”The skyline riders”)
och i lyriska dikter, ofta präglade av
starkt socialt patos, skildrat den australiensiska
naturen och det hårda och primitiva livet i The
bush (vildmarken). Han hyllas av många som
det moderna Australiens nationalskald. — Sami,
skrifter i 3 bd (1925). A.Km.
Lawso’nia, släkte av fam. fackelrosväxter
med endast en art, L. ine’rmis (L. alba), buske
med välluktande, gulvita blommor, inhemsk i
de varmare områdena från Östafrika till
Nord-australien; numera mycket odlad inom andra
tropiska trakter. Av roten, äkta alkannarot,
er-hålles jämte garvämne ett brunrött färgämne,
som har stor användning (se H e n n a); av
blommorna beredes en välluktande essens, som
i Indien nyttjas ss. parfym och till
balsame-ring; av fröna utpressas en fet olja, som i
Sudan användes till infettning av kroppen. A.V-e.
Lavstärkelse, 1 i c h e n i’n, en i
cellmembranen hos vissa lavar förekommande
kolhydrat-artad substans, som löser sig i kokande vatten
till ett om stärkelseklister erinrande gelé. L.
reagerar ej med jod, verkar starkt reducerande
och ger vid hydrolys glykos, resp, galaktos.
Vid avdunstning av filtratet erhålles i s
o-1 i c h e n i n, som är lösligt i kallt vatten och
liksom stärkelse ger blå jodreaktion. Vissa
lavars höga näringsvärde betingas väsentligen
av deras halt av 1. O.Gz.
Lavsyror, hos lavarna förekommande, i regel
till aromatiska serien, några till fettarterna
hörande ämnen av syre-, resp, laktonkaraktär,
vilka äro av betydelse för lavsystematiken och
ofta utmärkande för bestämda släkten och
arter. L. finnas ofta avlagrade som små korn,
stavar el. kristaller utanpå hyferna, i andra
fall imbibera de cellväggen el. förekomma i
cellinnehållet. De flesta lösas av het olja och
kristallisera vid avkylning i karakteristiska
former. Deras biokemiska natur är oklar.
Biologiskt har man tillskrivit dem betydelse som
skyddsmedel mot djur. Exempel på mera
allmänt utbredda 1., vilka ofta giva
karakteristiska färgreaktioner, äro usninsyra,
vulpin-syra, roccellasyra, lecanorsyra m.fl. O. 150
olika 1. äro kända. O.Gz.
Lawyer [lä’ja] (eng.), ”lagkarl”, jurist.
Lax (lat. laxus), slapp, slak.
Lax i finska ortnamn, se Lahti.
Lax. 1) L., b 1 a n k 1 a x, h a v s 1 a x, Salmo
salar, tillhör fam. laxfiskar (se d.o.), skiljes
från laxöringen (se d.o.) bl.a. därigenom, att
alla gälräfständer på första gälbågen äro stav-
formade, att endast få svarta fläckar finnas
på gällocket och nedom sidolinjen samt att på
ryggfenan finnas svarta fläckar endast utmed
basen. L. går från havet upp i älvar för att
leka. Den i Vänerns område förekommande 1.,
som ej går ut till havet, vandrar i stället
mellan Vänern och älvarna. Leken äger rum på
hösten. Efter leken synas många laxar dö.
Lax, Salmo salar, hanne. Efter Brehm.
Äggen (2,500—4,000 stycken pr liter) grävas
ned i grusbotten och kläckas på våren.
Laxungen lever alltefter klimatiska förhållanden
o. 1—5 år i älven, innan den, o. 15 cm. lång,
vandrar ut till havet, där den ofta företager
vidsträckta vandringar (från Bottniska viken
ned till s. Östersjön) och efter 1—4, vanl. 2—
3, år går upp i älvarna för lek. Efter 1 års
uppehåll i havet har 1. vanl. en längd av 40—
50 cm., efter 2 år 70—80 och efter 3 år 90—
100 cm. — 2) Laxarna i Stilla havsområdet
tillhöra ett särsk. släkte (Oncorhy’nchus). Vid
amerikanska sidan förekomma följ, arter: O.
tschawy’tscha (amer. chinook, king), som är den
värdefullaste men mindre vanlig, O. nerka
(soc-keye), den ur kommersiell synpunkt viktigaste
och som särsk. användes för konservering och
Fångstbyggnader för lax i Kengisforsen,
Lappland.
— 1079 —
— 1080 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
