Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leasehold - Lebadeia (Livadia) - Le Bargy, Charles - Le Bas, Hippolyte - Lebbeus - Lebda - Le beau reste - Lebedev, Petr - Lebel, Nicolas - Le Bel, Joseph Achille - Lebeman - Lebensbruder - Leben und leben lassen - Leber, Theodor - Lebesby - Lebesgue, Henri - Leblanc, Nicolas - Leblanc, Maurice - Leboeuf, Edmond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEBOEUF
ning för på avtal grundat nyttjande av annans
fastighet under ett visst antal år, arrende el.
hyra; 1. av tomt i stad avser i regel lång tid, ofta
99 år, dock högst 999 år; 1. medför sakrätt till
fastigheten, men denna rätt betraktas i de flesta
hänseenden (överlåtelse, arv o.s.v.) eljest ss.
lösöre. Jfr C o p y h o 1 d. E.K.
Leba’deia, forntida stad (nu L i v a d i a, se
d.o.) i v. Beotien vid Herkynaflodens ö. strand,
berömd för sitt åt Trofonios (se d.o.) helgade
orakel med gudens staty av Praxiteles. — I
historien - framträder L. föga. Det bildade
jämte Haliartos och Koroneia en krets,
förstördes 395 f.Kr. av Lysander men blomstrade
åter upp och blev en av Greklands präktigaste
städer, utförligt beskriven av Pausanias. Spår
av den antika staden ha påträffats vid senare
utgrävningar. W.N.
Le Bargy [labarzi’], Charles Gustave
Auguste, fransk skådespelare (f. 1858). L
genomgick konservatoriet i Paris, debuterade
1880 på Théåtre fran^ais, där han 1887 blev
societär och där han verkat med undantag för
1912—20, då han spelade på Théåtre de la
Por-te-Saint-Martin. L. var tidigare en elegant
framställare av romantikens och realismens
älskare och resonörer och har senare med
glans efterträtt Coquelin som Cyrano de
Bergerac. L. har också skrivit för scenen, bl.a.
”Une danseuse est morte” (1921). G.K-g.
Le Bas [laba’], Louis Hippolyte, fransk
arkitekt (1782—1867), var huvudsaki. verksam
i Paris, där han utförde kyrkan Notre Dame de
Lorette samt några monument. L. åtnjöt stort
anseende som lärare och hade bl.a. till elever
A. Nyström och F. W. Scholander. E.W.
Lebbe’us, se J u d a s, Jakobs son.
Lebda, stad i Libia, se H o m s och L e p t i s.
Le beau reste [lo bå rä’st] (fra.), den vackra
återstoden; (de ringa) kvarlevorna.
Le’bedev, P e t r Nikolajevitj, rysk
fysiker (1866—1912), prof, i fysik vid univ. i
Moskva 1900. L. undersökte elektromagnetiska
problem och lyckades 1899 experimentellt
påvisa det tryck, som ljuset utövar i sin
fortplant-ningsriktning och som Maxwell härlett av den
elektromagnetiska ljusteorien (se S t r å
1-ningstryck). L. bearbetade även akustiska
problem och studerade spec. de korta
ljudvågorna. Bland hans skrifter märkes ”Die
Druckkräfte des Lichtes” (i ”Ostwalds
Klassiker”, 1912). N.R-e.
Lebel [lobäT], N i c o 1 a s, fransk överste
(1835—91), konstruktör av 8 m.m. ”L.-geväret”,
antaget 1886 i franska armén. Bj.
Le Bel [labäT], Joseph A c h i 11 e, fransk
kemist (f. 1847). L. är mest känd för sina
grundläggande arbeten över den asymmetriska
kolatomen. På senare tid har han inriktat
sina studier på kväveatomens stereokemi. Lj.
Le’beman (ty. -mann), vivör, goddagspilt.
Le’bensbruder [-brö’dar], tysk ordbildning,
trol. gjord i Sverige: glad sällskapsbroder,
”fest-prisse”.
Leben und leben lassen (ty.), ”leva och låta
leva”, ett talesätt, som uppmanar till att ej
missunna sig själv el. andra livets behag; citat
från skalden Wieland; även anfört ss. i fransk
form brukat av Fredrik II av Preussen (il faut
vivre et laisser vivre). E.H.
Leber [lé’-], T h e o d o r, tysk ögonläkare
(1840—1917), prof, i oftalmologi 1871 i
Göttingen, 1890 i Heidelberg, som under L:s tid var
Tysklands oftalmologiska centrum, har utg.
vetenskapliga arbeten om inflammationer, ögats
cirkulations- och näringsförhållanden m.m.
MiH.
Lebesby, hd i Finnmark fylke, n. Norge,
kring Laksefjord; 3,567,71 kvkm.; 1,774 inv.
(1930). Ax.S.
Lebesgue [labä’g], Henri, fransk
matematiker (f. 1875), prof, vid Collège de France, har
funnit en för matematiken utomordentligt
viktig generalisering av begreppet integral (se d.o.).
karakteriserad därav, att man icke som vid
vanlig integration delar integrationsintervallet i
smådelar utan i stället talområdet mellan
funktionens övre och undre gräns. H-r.
Leblanc [lablä’], N i c o 1 a s, fransk kemist
(1742—1806). L. är mest bekant för den av
honom uppfunna metoden att framställa soda.
Under revolutionen beslagtogos hans fabriker,
varför L. kom att sluta sina dagar i djupaste
armod. Lj.
Leblanc [lablä’], M a u r i c e, fransk förf,
(f. 1864), har vunnit stor popularitet genom
skickligt komponerade och stilistiskt glänsande
äventyrsskildringar, oftast med motiv från
för-brytarlivet. Mest känd är serien ”Arsène
Lupins märkvärdiga äventyr”, varav 10 d.
översatts till sv. (1907—23). D.R.
Leboeuf [lobö’f], E d m o n d, fransk militär
(1809—88), officer vid art. 1833, överste och
reg.-chef 1852,
brigadgeneral 1854,
marskalk av Frankrike
1870. L. utmärkte sig
under Krimkriget
1854—56 ss.
art.-stabschef vid
Se-vastopol och i 1859
års fälttåg ss. chef
för art. Han var 1864
—68 president i
art.-kommittén, 1868—69
chef för 6:e
armékå
— 1093 —
— 1094 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
